Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om beslutsnivån för strandskydd samt övriga byggnadsärenden.
Glesbygden måste överleva av egen kraft. Så uttrycker sig många som bor och arbetar eller driver företag i de s.k. tillväxtområdena i Sverige. Deras infrastruktur beträffande vägar, IT, järnväg, flyg och sjötransporter är ofta bra. Kollektivtrafiken fungerar skapligt och deras fastigheter ökar i värde. Denna service och inneboende ekonomiska trygghet är ofta beslutade och byggda av stora företag, stat/landsting eller kommun. Åtkomligheten är ofta god, samhällsservicen fungerar vad gäller skola, vård och omsorg. Bebyggelsen i tillväxtområden är ofta mycket sjönära och värdeökningen på investeringarna är goda för både privata hus, företagens fastigheter och kommersiella byggnader.
I svensk gles- och landsbygd är vatten, djur och natur den tillgång som kan vara lockbete för att få nyetableringar och arbetstillfällen. Möjligheten att i dessa kommuner få utnyttja sin mark enligt den egna kommunens valda ombud och byggnadsnämnds ledamöters bedömning, är mycket begränsade och beslutsfattandet ligger långt bort från de berörda.
Detta är odemokratiskt och bör omgående förändras i lagen om kommunalt självstyre. Även centralt beslutade meterantal för strandskyddet måste tas bort.
I folkpartiets program Bo där du vill trycks det hårt på att beslutsfattandet i ärenden som, strandskydd, skoter, vandringsleder och liknade måste delegeras ner på kommunal nivå.
Många kommuner i Dalsland, Värmland, Dalarna, Jämtland, Härjedalen och norrut skulle förbättra sin egen skattekraft och överlevnadsförmåga om beslutsnivån inom byggnadsområdet (PBL) flyttades ner till de nivåer som i motionen är framförda som exempel.
Strandskyddet är det viktigaste och det är bråttom. Generella metertal från vattendrag får inte gälla lika i hela Sverige. Det blir fel och obegripligt för markägare som tror påäganderätten samt för kommunala politiker som kämpar för att glesbygdskommunerna ska överleva av egen kraft. Ovanifrånperspektivet förlamar den lokala demokratin och skall alltid undvikas om möjligt. Subsidiaritetsprincipen bör gälla inom så många politikerområden som möjligt.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Runar Patriksson (fp) |