Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utbetalning av EU-ersättningar till jordbruksföretagare skall ske årligen i månadsskiftet november/december.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU-ersättningarna till jordbruksföretagare inte skall inräknas under utgiftstaket.
Vi anser att regeringens hantering av EU-ersättningarna till jordbruket är helt oacceptabel. Denna kritik har framförts tidigare, senast i samband med förslagen i vårbudgeten som innebär att i stort sett alla EU-ersättningar nu utbetalas på fel kalenderår, dvs i början av 2005 i stället för november 2004.
Bakom vår kritik ligger följande.
I skattemässigt hänseende förväntas lantbrukarna enligt god redovisningssed hantera EU-ersättningarna bokföringsmässigt, dvs ta upp dem som intäkt på det produktionsår de hänförs till, dvs 2004. Staten tillåter sig dock att hantera EU-ersättningarna kontantmässigt så att utgiften kan anpassas till det aktuella läget kontra statens utgiftstak.
I andra EU-länder betalas EU-ersättningarna ut så snabbt som möjligt, dvs i november/december. Regeringens policy rörande utbetalningarna ger således svenska bönder en sämre konkurrenssituation jämfört med kollegorna i Europa.
Hanteringen i andra EU-länder visar att man där gör en nationalekonomiskt rationell bedömning, dvs man tar "hem" EU-pengarna så snabbt som möjligt och låter dem verka i den nationella ekonomin.
Inom EU har det även tagits beslut om att möjliggöra en tidigare utbetalning hösten 2004 (oktober 2004) för den kompensation till mjölkbönderna som införts i samband med CAP-reformen. Detta har EU medverkat till eftersom man ser att lönsamhetsläget är pressat på den gemensamma EU-marknaden. Eftersom Sverige är en del av den gemensamma marknaden och tillämpar samma jordbrukspolitik som i andra länder är det mycket svårt att förstå varför den svenska regeringen lägger förslag som går i den helt motsatta riktningen.
Svenska bönder drabbas av extra räntekostnader vid en senareläggning av utbetalningarna. Jordbruket har i normalfallet stora utgifter i slutet av året i samband med amorteringar, räntor, investeringar m m. Det är ett anständighetskrav att kompensation utgår för dessa extra kostnader.
En annan egendomlighet är att EU-ersättningarna i praktiken redovisas två gånger under det svenska utgiftstaket. En gång som avgift till EU och nästa gång när utbetalning sker i Sverige. Denna dubbelredovisning under utgiftstaket måste tas bort och EU-ersättningarna därmed redovisas utanför utgiftstaket.
De EU-ersättningar som nu totalt sett skjuts påöver kalenderårsskiftet motsvarar ca 6 miljarder kr. Denna summa motsvara hela arbetsinkomsten i svenska jordbruk. Vilken annan yrkesgrupp tvingas acceptera att arbetsinkomsten (lönen) inte betalas ut vid rätt tillfälle?
Vi anser således att EU-ersättningarna skall utbetalas i månadsskiftet november/december och att erforderliga justeringar kring utgiftstaket och dess regelverk omedelbart görs för att åstadkomma detta.
|
Stockholm den 2 oktober 2004 |
|
|
Eskil Erlandsson (c) |
Birgitta Carlsson (c) |