Motion till riksdagen
2004/05:MJ368
av Lars Leijonborg m.fl. (fp)

En politik som tar klimatfrågan på allvar


Sammanfattning

Frågan om vilken politik Sverige ska föra för att minska mänsklighetens klimatpåverkan är en av de viktigaste frågor som svenska politiker ställs inför över huvud taget. Det är flera olika gaser som påverkar klimatet, och Kyotoprotokollet har pekat ut sex olika växthusgaser: koldioxid, metan, dikväveoxid, HFC, florokarboner och svavelhexafluorid. Även om vi måste ha fokus på alla sex växthusgaserna så utgör arbetet med att minska utsläppen av koldioxid en särställning. Sverige måste därför börja marschen ut ur det fossila samhället nu, och regeringen bör återkomma till riksdagen med en tidsplan för avvecklingen av Sveriges beroende av fossila bränslen.

EU har på många sätt varit pådrivande när det gäller klimatfrågan och Kyotoprotokollet. Det faktum att mycket pekar på att man inte klarar sin målsättning med 8 procent lägre utsläpp av klimatgaser visar dock på att mer behöver göras. Miljöfrågorna är ett av de tydligaste områdena som visar på att EU behövs. För att riva hindren mot en rationell klimatpolitik måste EU ges ökad makt över medlemsländernas klimatpolitik. Folkpartiet anser därför att EU bör fåökade möjligheter att fatta beslut med kvalificerad majoritet när det gäller gränsöverskridande miljöfrågor och miljöskatter. Vi vill också att EU inför en europeisk miniminivå för koldioxidavgift.

Sverige har på många sätt en gynnad situation när det gäller klimatfrågan. Vi har en elproduktion som i mycket liten utsträckning är beroende av fossila bränslen. Sverige har kunnat ta på sig att sänka utsläppen av klimatgaser mer än vad vi behöver enligt det interna EU-överenskommelsen. Tyvärr pekar mycket på att regeringen inte kommer att genomföra den sänkning av utsläppen på 4 procent till 2010 som riksdagen antagit. Detta beror framför allt på en oansvarig energipolitik. Folkpartiet vill att Sverige sätter kampen mot växthuseffekten som huvudfokus vad det gäller hur miljöfrågorna skall styra energipolitiken.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Innehållsförteckning 2

Förslag till riksdagsbeslut 3

Inledning 4

Internationellt samarbete 5

Kyotoprotokollet 5

Globalt ansvar för en global fråga 7

Europa måste ta sitt ansvar för klimatfrågorna 7

Sverige måste få en offensivare klimatpolitik 8

En energipolitik för minskad växthuseffekt 8

Energiläget i Sverige fram till 2002 9

Hur skall energin produceras? 11

Klimatfrågan måste lösas utan att den svenska industrins konkurrenskraft skadas 12

En bostadspolitik som gynnar miljön 12

Jordbrukssektorn måste arbeta för mindre klimatpåverkan 13

Trafiken den största utmaningen 13

Börja ta tag i de övriga klimatgaserna 15

Förbered Sverige för effekten av klimatpåverkan 15

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en tidsplan för avvecklingen av Sveriges beroende av fossila bränslen.1

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige skall visa restriktivitet med att använda flexibla mekanismer där de investeringar som tillgodoräknas görs i länder utan egna utsläppsåtaganden, s.k. Clean Development Mechanism (CDM).

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU inte bör använda sig av s.k. gröna sänkor för att uppnå målen i Kyotoprotokollet.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör vara pådrivande för att EU skall fåökade möjligheter att fatta beslut med kvalificerad majoritet när det gäller gränsöverskridande miljöfrågor och miljöskatter.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige verkar för att EU vid nästa period för handel med utsläppsrätter på koldioxid fördelar utsläppsrätterna via auktion.

  6. Riksdagen begär att regeringen låter undersöka möjligheten att förbjuda nyproduktion av energianläggningar drivna av fossila bränslen.1

  7. Riksdagen begär att regeringen tar fram en avvecklingsplan för fossilt baserade el- och värmekraftverk.1

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör ha som mål att bostadssektorn minskar sitt bidrag till koldioxidutsläppen med 50 % till 2025 gentemot utsläppen 1995 och med 80 % till 2050.

  9. Riksdagen begär att regeringen låter utreda vilka åtgärder som kan krävas för att minska jordbrukets klimatpåverkan.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att miljöcertifiera alternativa drivmedel.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en justering av miljöklassningen för drivmedel så att den endast baseras på miljönytta.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av forskning kring alternativa drivmedel för fordon.1

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att redan nu ta fram strategier för minskning av övriga växthusgaser förutom koldioxid.

  14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att redan nu ta fram strategier för att minska effekterna av klimatförändringarna.

1 Yrkandena 1, 6-7 och 12 hänvisade till NU.

Inledning

Globala klimatförändringar som orsakas av människan är ett av vår tids största miljöhot. Mängden koldioxid i luften har ökat med ungefär 30 procent sedan mitten av 1800-talet. Figuren nedan visar på hur utsläppen av koldioxid från fossila bränslen ökat över tiden, den visar också på hur medeltemperaturen på jorden förändrats de senaste åren.

Image: MJ368_5-1.jpg

Det tar lång tid att värma upp oceanernas enorma mängd vatten. Därför sker klimatförändringarna med stor fördröjning efter att utsläpp gjorts. Mycket tyder dock på att effekterna nu också börjar märkas i form av ett allt extremare väder. Det är de fattiga ländernas befolkning som riskerar att drabbas hårdast av detta, speciellt eftersom klimatförändringarna här kombineras med andra miljöproblem som t.ex. skogsavverkning. Även om utvecklingsländerna drabbas hårdast är det uppenbart att klimatförändringarna kommer att påverka oss alla. Vi har byggt ett samhälle som är allt känsligare för förändringar i klimatet. Detta illustreras av hur kostnaderna för översvämningar har ökat de senaste åren.

Frågan om vilken politik Sverige ska föra för att minska mänsklighetens klimatpåverkan är en av de viktigaste frågor som svenska politiker ställs inför över huvud taget. I april 2000 presenterade Klimatkommittén sina förslag pååtgärder och långsiktiga målsättningar. Folkpartiet menar att kommitténs arbete och möjligheter att presentera en rationell och kostnadseffektiv strategi begränsades av de förutsättningar som gavs i direktiven, främst genom att en av utgångspunkterna var det energipolitiska beslut som genomdrevs av Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet. Dessa låsningar var oacceptabla för dem som gick emot energibeslutet och anser att Barsebäck ska öppnas igen. Stängningen av en reaktor i Barsebäck beräknas bidra till att utsläppen av koldioxid ökar med 2-4 miljoner ton per år. Skulle även den andra reaktorn stängas ökar utsläppen ytterligare i Sverige eller i våra grannländer.

Det är flera olika gaser som påverkar klimatet, och Kyotoprotokollet har pekat ut sex olika växthusgaser: koldioxid, metan, dikväveoxid, HFC, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Även om vi måste ha fokus på alla sex växthusgaserna så utgör arbetet med att minska utsläppen av fossil koldioxid en särställning. Det finns flera skäl för att idag börja marschen ut ur det fossila samhället. Det viktigaste skälet är utan tvekan den klimatpåverkan som användningen av fossila bränslen leder till. Om man dessutom ser begreppet hållbar utveckling som något som spänner över flera generationer är det uppenbart att framför allt olja men även så småningom gas och kol kommer att ta slut. Långt innan detta sker kommer kostnaderna för användning av dessa resurser att öka kraftigt. Det kan gå gradvis, men lika väl i form av kriser som får oljekrisen på 1970 talet att blekna i jämförelse. Det senaste året har vi åter blivit påminda om hur känslig oljemarknaden är. Kombinationen av ökad användning av olja i Kina och Indien, kriget i Irak och osäkerhet för ett oljebolag i Ryssland har lett till toppnoteringar för oljepriset. Detta pekar än en gång på hur känsligt oljepriset är för tämligen små störningar. Samhället måste därför minska sitt beroende av fossila bränslen för att kunna uppnå miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Vi kan välja att börja marschen nu och genomföra den i lugn takt eller vi kan lämna det till kommande generationer att göra det i panik. Slutligen orsakar användning av fossila bränslen andra miljö- och hälsofarliga utsläpp, såsom svaveldioxid, kväveoxider och mikroskopiska partiklar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en tidsplan för avvecklingen av Sveriges beroende av fossila bränslen.

Internationellt samarbete

Människans klimatpåverkan är ett globalt miljöproblem. Oavsett var utsläppen sker blir hela jordens klimat påverkat. Även om Sverige skulle eliminera sina utsläpp helt riskerar vi ändå drabbas av konsekvenserna av utsläpp i andra länder. Därför är internationellt samarbete av yttersta vikt.

Kyotoprotokollet

Kyotoprotokollet lades fram 1997 och omfattar sex växthusgaser: koldioxid, metan, dikväveoxid, HFC, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Syftet med protokollet är att begränsa i-ländernas utsläpp av de sex växthusgaserna. Enligt protokollet skall i-ländernas utsläpp minska till åren 2008-2012 med i genomsnitt 5 procent jämfört med 1990. Begränsningar för utvecklingsländerna är inte inkluderade i Kyotoprotokollet. Kyotoprotokollet har länge inte ratificerats på ett sådant sätt att tillräckligt mycket utsläpp varit inkluderade för att göra avtalet giltigt. För att uppnå detta har det krävts att antingen Ryssland eller USA ratificerar protokollet. Då USA under nuvarande administration valt att stå utanför, har hoppet stått till Ryssland. EU har under en längre tid utsatt Ryssland för påtryckning för att man där skall acceptera avtalet, och nu har detta arbete äntligen burit frukt då Ryssland ratificerat protokollet. Kyotoprotokollet kan därmed träda ikraft.

Man bör vara medveten om att åtagandena i Kyotoprotokollet knappats kan anses som tillräckliga för att komma till rätta med växthuseffekten utan det bör endast ses som ett första steg mot ett hållbarare samhälle. I detta sammanhang är det viktigt att Sverige inte avviker från den nu förda politiken att minska utsläppen av växthusgaser med 4 procent till 2010.

Kyotoprotokollet innehåller också så kallade flexibla mekanismer. Dessa tillåter länder att byta sänkningar av klimatgaserna i det egna mot utsläppssänkande åtgärder i ett annat land. I de svenska klimatmålet har man beslutat att målet -4 procent skall nås utan att använda flexibla mekanismer. Dock är införandet av handel med utsläppsrätter just en sådan flexibel mekanism, och Folkpartiet anser att det finns anledning att ha en grundinställning där man är positiv till användningen av flexibla mekanismer.

När det gäller utsläppsrätter inom EU är det självklart att den mängd koldioxid som motsvarar de utsläppsrätter varje land utfärdar skall anses utsläppt i det landet, även om utsläppsrätten säljs inom EU.

Dock finns det anledning att vara försiktig med den typ av flexibla mekanismer där de investeringar som tillgodoräknas görs i länder utan egna ut­släppsåtaganden s k Clean Development Mechanism (CDM). Riskerna här är bland annat att det blir svårt att säkerställa att de investeringar som görs verkligen är tilläggsinvesteringar och inte skulle ha gjorts även utan insatsen. Det finns också frågetecken kring hur man säkerställer de långsiktiga effekterna av investeringarna. Om flexibla mekanismer används bör strikta regler tas fram för dessa. Dessutom bör Sverige redan nu sätta ett lågt tak för i vilken grad vi som land skall tillåta oss att använda flexibla mekanismer av CDM-typ. Här anser vi att det är bättre att Sverige inkluderar CDM-liknande projekt i det vanliga biståndsarbetet och avstår från att räkna in dessa i de egna åtagandena att sänka växthusgaserna. Vad gäller de CDM-projekt som trots en stor grad av restriktivitet genomförs anser Folkpartiet att riktlinjer skall finnas med minst samma krav på utvecklingseffekt, miljögranskning och deltagande skall ställas som om det hade rört sig om ett svenskt biståndsprojekt och att former för att ta tillvara Sidas och Naturvårdsverkets expertis och erfarenhet i projektbedömningarna måste etableras.

Vidare innehåller Kyotoprotokollet möjligheter att tillgodoräkna sig bindning av koldioxid i så kallade gröna sänkor. Folkpartiet anser att Sverige och EU inte bör utnyttja denna möjlighet. Principen fungerar inte fullt ut eftersom kretsloppet för koldioxid bundet i träd är betydligt kortare än det som rör koldioxid från fossila bränslen. Vi anser dessutom att denna typ av åtgärder endast senarelägger de åtgärder som behövs för att uppnå ett hållbart samhälle vad avser växthuseffekten. Dessutom påverkar det inte alla andra problem som en användning av fossila bränslen orsakar, såsom andra miljö- och hälsofarliga utsläpp och förbränning av en viktig ändlig resurs.

På senare tid har diskussioner förekommit om nya tekniska lösningar för att förvara koldioxid i berggrund. Även om forskningen i sig är intressant anser Folkpartiet att Sverige bör begränsa sig till att följa utvecklingen. Det finns för närvarande inget skäl att låta dessa idéer påverka klimatpolitiken. Målet måste vara att begränsa Sveriges användning av fossila bränslen.

Globalt ansvar för en global fråga

Det bästa vore om vi kunde ha internationellt beslutade regler för hur klimatpåverkande utsläpp skall minskas, t.ex. en global koldioxidavgift. I dagsläget är detta dessvärre inte realistiskt eftersom det inte finns någon internationell institution som kan hantera detta i praktiken.

Europa måste ta sitt ansvar för klimatfrågorna

EU har på många sätt varit pådrivande när det gäller klimatfrågan och Kyotoprotokollet. Det faktum att mycket pekar på att man inte klarar sin målsättning med 8 procent lägre utsläpp av klimatgaser visar dock på att mer behöver göras. Miljöfrågorna är ett av de tydligaste områdena som visar på att EU behövs.

För att riva hindren mot en rationell klimatpolitik måste EU ges ökad makt över den nationella klimatpolitiken. Folkpartiet anser därför att EU bör fåökade möjligheter att fatta beslut med kvalificerad majoritet när det gäller gränsöverskridande miljöfrågor och miljöskatter. Det är viktigt att inte det land som vill göra minst sätter takten i EU:s miljöarbete.

Den svenska erfarenheten pekar på att ekonomiska styrmedel såsom t.ex. koldioxidavgifter är effektiva styrmedel i arbetet med att minska utsläpp av växthusgaser. Koldioxidavgiften har visat sig vara effektiv i Sverige, och vi tror att den kan få betydelse också i övriga EU-länder, men då skall inte några kunna skaffa sig konkurrensfördelar genom att ha lägre miljökrav. Folkpartiet vill därför införa en europeisk miniminivå för koldioxidavgift.

En av de viktigaste åtgärderna på EU-nivå för att minska växthuseffekten är det nu påbörjade systemet med handel med utsläppsrätter. Folkpartiet har länge arbetat för att man skall använda handel med utsläppsrätter som ett sätt att minska miljöförstöring. Vi är därför mycket positiva till att EU nu inför ett system med handel med utsläppsrätter vad gäller koldioxid. Vi anser dock att det var olyckligt att man vid införandet av utsläppshandeln valde att dela ut rätterna gratis i stället för att auktionera ut dem. Det senare hade gynnat länder och företag som redan gjort insatser för att minska sina utsläpp. Folkpartiet vill att EU går vidare och att man för nästa period, 2008-2012, fördelar utsläppsrätterna via auktion.

Införandet av en handel med utsläppsrätter innebär att Sverige idag har två ekonomiska styrmedel vad avser koldioxid. Det är viktigt att på sikt följa hur dessa två verktyg påverkar varandra och på sikt om såär nödvändigt samordna systemen.

Jordbruket står för en del av klimatgaserna, här rör det sig inte bara om koldioxid utan också om metan. Det är viktigt att när EU omvandlar sin jordbrukspolitik den går i en riktning där åtgärder som minskar jordbrukets miljöpåverkan gynnas. Folkpartiet vill ha en snabb avveckling av EU:s jordbrukssubventioner men vi har också sagt att man bör växla över ca 30 procent av nuvarande stöd till miljöstöd och stöd till landsbygdsutveckling. I huvudsak gäller detta att vi gemensamt skall betala jordbruket för de allmänna nyttigheter som man skapar i form av öppna landskap och biologisk mångfald. En del av miljöstöden bör dock också kunna gå till omställningar som minskar jordbrukets klimatpåverkan.

Sverige måste få en offensivare klimatpolitik

Sverige har på många sätt en gynnad situation när det gäller klimatfrågan. Detta framför allt därför att vi har en elproduktion som i mycket liten utsträckning är beroende av fossila bränslen. Detta har också gjort att Sverige har kunnat ta på sig att sänka utsläppen av klimatgaser mer än vad vi behöver enligt det interna EU-överenskommelsen. Tyvärr pekar mycket på att regeringen med nuvarande politik inte kommer att kunna genomföra den sänkning av utsläppen på 4 procent till 2010 som riksdagen beslutat. Detta beror framför allt på en oansvarig energipolitik.

Normalt talar man om tre ungefär jämnstora sektorer som påverkar utsläppen av växthusgaser: industri, bostäder och trafik. Från en åtgärdssida bör man kanske snarare tala om fem politiska områden: energipolitiken, industripolitiken, bostadspolitiken, trafikpolitiken och jordbrukspolitiken. Folkpartiet anser att de olika sektorerna har olika möjligheter att bidraga till det kortsiktiga nationella målet på en minskning av växthusgaserna med 4 procent. Vi anser att energipolitiken och bostadspolitiken bör ha större ansvar för att Sverige når sina kortsiktiga klimatmål än t.ex. industri- och trafikpolitiken. På längre sikt är det däremot ytterst viktigt att trafiksektorn kraftfullt bidrar till minskningen av växthusgaser.

En energipolitik för minskad växthuseffekt

Energipolitiken är troligen nyckeln till om Sverige på kort sikt skall klara sina klimatåtaganden. En negativ utveckling här med kraftigt ökad användning av fossila bränslen i energiproduktionen är tyvärr trolig med nuvarande politik. T.ex. har regeringen nyligen givit klartecken till en ny gasledning från Tyskland till Trelleborg, och det planeras för en ökad användning av naturgas i Sverige. Folkpartiet vill ha en ny energipolitik där målet att minimera användningen av fossila bränslen får högsta prioritet. För att kunna åstadkomma denna förändring av klimat- och energipolitiken på ett sätt som är ekonomiskt och socialt hållbart krävs att Sverige omprövar beslutet att avveckla kärnkraften. Vi anser att det nu inte bara är läge för att sluta med den förtida avvecklingen av kärnkraften utan också att öppna upp för möjligheten för nya kärnkraftverk. I valet mellan nya fossila elkraftverk och kärnkraft väljer Folkpartiet kärnkraft. Det finns dock flera andra energislag som också måste utvecklas nu och på sikt. Framför allt till vi här peka på en fortsatt utveckling av biobränslen. Sverige har redan en stor andel biobränslen, men huvuddelen av dessa används i värme- och inte elproduktion. Det är viktigt att ytterligare utveckla detta område. Framför allt kan biobränslen behövas för att kunna ersätta fossila bränslen som används vid toppar i energiproduktionen. Här behövs både en ytterligare översikt av regelverken och forskning. Ett viktigt område blir att ta fram effektivare energigrödor. Här kan påpekas det irrelevanta att Sverige fortfarande har ett förbud mot odling av industrihampa för energiproduktion.

Energiläget i Sverige fram till 2002

Nedan beskrivs energianvändning och produktion år 2002 enligt siffror från Energimyndigheten.

Image: MJ368_5-2.jpgFiguren visar hur energianvändningen har varierat i Sverige sedan 1970, som synes har energianvändningen ökat under perioden och detta kan främst hänföras till energianvändningen inom transportsektorn. Industrisektorn varierar över tiden men har ökat något de senaste åren. Folkpartiet anser att energieffektivisering är en viktig del av att skapa ett hållbart samhälle. Både effektivare användning av befintliga anläggningar för energiproduktion och effektivare användning av energin behövs. I det senare fallet finns mycket att göra både vad avser bostäder och troligen också inom industrin. En effektivare användning behöver dock inte innebära att behovet av elenergi minskar. I stället kan andra omställningar i samhället för att minska användning av fossila bränslen leda till en utökad användning av elenergi. När målet är att ersätta fossila bränslen både inom uppvärmning och drivmedel är det möjligt att detta leder till ökad elanvändning. Här kan man förutse en ökad användning av el för värmepumpar, tåg, tunnelbanor eller andra eldrivna kommunikationer i tätbebyggda områden. Det är då viktigt att elen framställs på rätt sett så att det totalt sett minskar koldioxidförbrukningen.

Image: MJ368_5-3.jpgProduktionen av energi över tiden visas i figuren. Figuren visar tydligt två viktiga saker. Först och främst är Sverige fortfarande mycket beroende av fossila bränslen för sin energiproduktion och den enskilt viktigaste faktorn som tidigare har minskat detta beroende är utbyggnaden av kärnkraften. Både kärnkraft och vattenkraft visas i figuren som bruttoenergi. Detta överdriver deras netto tillskott till systemen men det är fortfarande kärnkraft och vattenkraft som dominerar den svenska elproduktionen. Biobränslen har stadigt ökat i användning och bidrar nu mer än vattenkraften till den svenska energimixen. Biobränslen har framför allt ersatt fossila bränslen inom uppvärmningssektorn, tyvärr har även koleldning och användningen av naturgas ökat sedan mitten på 1980-talet. De sista åren har också toppar i energibehovet täckts av import, då framför allt producerad med fossila bränslen. Man kan alltså med oro konstatera att även om alternativa energislag tillkommit på den svenska marknaden och framför allt biobränslen ökat så går mycket på fel håll. Vindkraft som många hoppats på ger t.ex. trots stödåtgärder mindre än 1 TWh energi 2002. Folkpartiet är positivt till en utveckling av nya tekniker för energiproduktion. Här krävs en bred syn på vad som kan anses vara alternativ energi. Det gäller naturligtvis, sol, vågkraft, vind, biobränslen men också vätgas, fusionskraft och en vidareutveckling av kärnkraften t.ex. mot att kunna återanvända nuvarande utbänt bränsle både för att få energi och ett mer lågaktivt avfall. Vi tror att en sådan utveckling fås inte enbart genom riktade forskningsmedel utan också genom att stödja fakultetsforskningen inom energiteknik, fysik och kemi/bioteknik. Vi tror att en framtida hållbar energipolitik bygger på en bred mix av olika energislag.

Hur skall energin produceras?

I grunden anser vi som liberaler att det inte är politiken utan marknaden som styr hur en den svenska energimixen skall se ut. Den politiska styrningen skall i huvudsak endast vara av miljöskäl, och generella styrmetoder som koldioxidavgift och handel med utsläppsrätter är att föredra. Det är dock uppenbart att nästan all energiproduktion kommer i konflikt med olika miljöfrågor, störningar på biologiska miljöer när det gäller vattenkraft, påverkan på landskapsbild och bullerstörningar när det gäller vindkraft, problematiken när det gäller slutförvaring av avfall för kärnkraften och klimatpåverkan när det gäller fossila bränslen. Därför blir det naturligt att göra vissa politiska övervägningar av sådan karaktär att de politiska besluten påverkar energiproducenternas möjligheter att fritt välja produktionsmetod. Folkpartiet gör några grundprioriteringar när det gäller energipolitiken:

Dessa prioriteringar får ett antal konsekvenser för energipolitiken. Vi vill att regeringen får i uppdrag att undersöka möjligheten att förbjuda nyproduktion av energianläggningar drivna av fossila bränslen (med undantag för fossilt avfall), vidare att regeringen får i uppdrag att ta fram en avvecklingsplan för fossilt baserade el och värmekraftverk.

Även om vi har en avreglerad energimarknad bör målet vara att Sverige i huvudsak skall vara självförsörjande eller en nettoexportör när det gäller energi. Risken är annars att den el som importeras är producerad med fossila bränslen och att man därmed indirekt bidrar till ökade koldioxidutsläpp.

Folkpartiet ser inte att det är möjligt att kombinera målet med en offensiv klimatpolitik inom energiområdet med en avveckling av kärnkraften. Folkpartiet anser därför att Sverige bör ompröva folkomröstningsbeslutet om avveckling av kärnkraften.

Den energiproduktion som blir en följd av dessa grundförutsättningar blir en mix av vattenkraft, kärnkraft, biobränslen kompletterade med vindkraft och eventuella nya teknologier. Folkpartiet utvecklar energipolitiska ställningstaganden vidare i motionen "Energipolitik för tillväxt och välfärd".

Klimatfrågan måste lösas utan att den svenska industrins konkurrenskraft skadas

Svensk industri är mycket energiberoende. Det är därför viktigt för den svenska industrins konkurrenskraft att energikostnaderna hålls på en rimlig nivå. Folkpartiet anser att den energipolitik som vi presenterat på ett betydligt bättre sätt än regeringens nuvarande politik tar hänsyn till svensk industris behov av trygg och kostnadseffektiv elenergi.

Samtidigt som man inte skall underskatta konflikten mellan de insatser som görs för att minska växthuseffekten och industrins kortsiktiga lönsamhetstänkande bör man också uppskatta att det land som tidigt gör en omställning mot mindre oljeberoende på sikt kan få konkurrensfördelar. En omställning gör industrin mindre känslig för plötsliga höjningar av oljepriset och den är också ofta pådrivande för nya tekniska innovationer, innovationer som i sig kan vara både till fördel för industrin och möjliga exportprodukter.

Industrin påverkas nu av införseln av EU:s handel med utsläppsrätter, vilket Folkpartiet som tidigare påpekats är positivt till. Samtidigt som det är viktigt att klimatmålen nås kortsiktigt till 2010 och långsiktigt till 2050 vill Folkpartiet självfallet värna om att svensk industri får konkurrera på rättvisa villkor med utländska företag. Därför har vi verkat för att man så länge utsläppsrätterna delas ut gratis man gör detta enligt s.k. benchmarking där alla industrier får samma tilldelning inom ett segment, vilket skulle gynna de industrier som tidigt satsat på bra miljöarbeten. Vår principiella inställning är dock att utsläppsrätterna bör fördelas via aktion och att Sverige, bör verka för att denna princip gäller för nästa period.

En bostadspolitik som gynnar miljön

Bostadssektorn har under de senaste åren varit en sektor som minskat sitt bidrag till växthuseffekten. Trots detta anser flera bedömare att bostadssektorn fortfarande har stora möjligheter att utan negativa konsekvenser minska sitt bidrag till växthuseffekten. Vi anser att Sverige bör ha som mål att bostadssektorn minskar sitt bidrag till koldioxidutsläppen med 50 procent till 2025 gentemot utsläppen 1995 och med 80 procent till 2050. Det bör framför allt inom uppvärmningssidan finnas goda möjligheter att t.ex. skifta till biobränslen. Sverige bör ha som mål att ingen fjärrvärme produceras med fossila bränslen 2050. I vår motion En bra boendemiljö och bra boende för miljön presenterar vi ett antal konkreta åtgärder för att uppnå detta. Dessa inkluderar bland annat:

Om minskningen av fossila bränslen sätts i fokus är det viktigt att avgifts- och skattepolitiken på elproduktion och på olja matchas på ett sådant sätt att husägare vid utbytesinvesteringar ej väljer det oljeeldade alternativet.

Jordbrukssektorn måste arbeta för mindre klimatpåverkan

Jordbrukssektorn står för en tämligen stor andel av klimatgaserna. Detta dels genom utsläpp av koldioxid från sina maskiner, dels genom utsläpp av metangas. Folkpartiet anser att jordbruket också måste bidra till sänkningen av klimatgaserna, samtidigt ser vi stora möjligheter för jordbruket att t.ex. bli leverantörer av biobränsle. Konkret vill vi bland annat att ett av målen för de svenska landsbygdsutvecklingsprogrammen (LBU-programmen) skall vara att minska jordbrukets negativa klimatpåverkan. Vidare vill vi endast sänka jordbrukets dieselskatter om man också gör motprestationer genom att öka inblandningen av biobränslen. Regeringen bör också få i uppdrag att utreda vilka åtgärder som kan krävas för att minska jordbrukets klimatpåverkan framför allt vad avser utsläpp av metan.

Trafiken den största utmaningen

Sverige måste sikta på att långsiktigt lösa problemen med hållbara kommunikationssystem. Folkpartiet har föreslagit att Sverige skall ta fram en strategi för en minimerad användning av fossila bränslen inom energi- och transportsektorerna. Energieffektivisering och effektivisering av transporter är naturligtvis en del av en sådan strategi men den kommer att behöva så mycket mer. Folkpartiet anser att detta bör inkludera en ökning av spårbunden trafik framför allt i storstadsregionerna. Framför allt är bilen i princip det enda rimliga sättet att färdas på för människor i lands- och glesbygd. Det är därför viktigt att främja utvecklingen mot alternativa bilbränslen. Även här finns det anledning för Sverige att befinna sig i forskningsfronten, särskilt med tanke på landets långa tradition inom bilindustrin. Folkpartiet vill därför att Sverige satsar på forskning inom denna sektor.

Folkpartiet anser att det är viktigt att andelen biobränsle i drivmedelsanvändningen successivt ökar i enlighet med bl.a. EU:s biodrivmedelsdirektiv. Det är angeläget att det garanteras hållbara villkor för framtagande och försäljning av förnyelsebara drivmedel. I energiskattedirektivets artikel 16 (2003/96/EG) regleras medlemsstaternas möjlighet att under tillsyn av skattemyndigheterna tillämpa skattebefrielse eller nedsatt skattesats för vissa skattepliktiga produkter av biologiskt ursprung, bland annat när dessa används som motorbränsle. Nuläget i Sverige är att även alternativa bränslen utsätts för både energiskatt och koldioxidskatt. Dock görs vissa tidsbegränsade undantag. Regeringen bör för all framtid ta bort koldioxidskatten på förnyelsebara bränslen typ biobränslen. Detta eftersom även om dessa energikällor avger koldioxid är det koldioxid i som befinner sig i ett tidsmässigt snabbt kretslopp. Det är också rimligt att under en kortare tid ta bort energiskatterna för nya alternativa bränslen för att göra det möjligt att i ett uppbyggnadsskede konkurrera på marknaden. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att framställningen av drivmedlet måste ske på ett sådant sätt att den totala negativa miljöbelastningen minskar. Hälften av Europas etanol och en fjärdedel av världens etanol produceras ur eten, som i sin tur produceras från råolja. Etanol bör ur miljösynpunkt framställas på ett miljömässigt sätt och ur växande gröda. Ett certifieringssystem bör införas för att säkerställa den totala miljönyttan.

Vidare behöver miljöklassning av drivmedel justeras eftersom inblandning av alternativa drivmedel ofta får en sämre miljöklassning på grund av tekniska parametrar - ej på grund av miljöegenskaperna. Kokpunktsintervall, densitet och ångtryck styr exempelvis inte giftigheten på drivmedel och avgaser.

Ett problem vid övergången till biobränslen är ofta att infrastrukturen avseende t.ex. pumpstationer inte är uppbyggd. Det har framförts förslag om att lagstiftningsvägen ta fram krav på att samtliga bensinstationer skall ha minst en pump med alternativt bränsle. Folkpartiet vänder sig emot ett sådant förslag av två skäl. Det skulle kunna leda till ytterligare nedläggning av bensinstationer i glesbygden, och det kan snedvrida konkurrensen mellan de alternativa teknikerna. Det senare då bensinstationerna troligen väljer bränslen som är lätta att använda i befintlig utrustning vilket missgynnar t.ex. biogas. Regeringen bör istället undersöka hur lokala aktörer kan samverka kring utbyggnaden av infrastruktur för olika alternativa bränslen. Här bör man undersöka hur olika bidragssystem kan användas för att stödja en positiv utveckling. LBU-bidrag skulle t.ex. kunna användas för omstrukturering vad avser jordbrukets drivmedelsanvändning.

Slutligen anser Folkpartiet att forskningsinsatser kring andra alternativa energislag, exempelvis vätgas, bör intensifieras.

Börja ta tag i de övriga klimatgaserna

Fokus under de senaste åren har framför allt varit på utsläppen av koldioxid men det finns flera andra gaser som också bidrar till växthuseffekten. Kyotoprotokollet nämner framfört all fem stycken, som beskrivs i tabellen nedan. Det är nu dags att också ta fram tydliga strategier för hur man skall minska klimateffekten också av de återstående växthusgaserna. Det är rimligt att dessa också blir en del av EU:s handel med utsläppsrätter. Regeringen bör presentera för riksdagen vilka strategier man tänker sig för att minska dessa utsläpp, framför allt på EU-nivå.

Gas

Klimatpåverkan relaterat till koldioxid (enligt FN:s klimatpanel 2001)

Andel av utsläppen i Sverige uttryckt som koldioxidekvivalenter (Sveriges officiella rapport till klimatkonventionen)

Koldioxid

1

79%

Metan

23

8%

Dikväveoxid

296

12%

HFC 134a (ett av fluorkolvätena)

1300

Tillsammans ca 1%

CF4 (en fluorkarbon)

5700

(svavelhexafluorid)

22200

Förbered Sverige för effekten av klimatpåverkan

Det är uppenbart att även om världen idag kraftigt hade minskat sina koldioxidutsläpp så kommer man trots det inte att kunna undvika vissa klimateffekter. Då det dessutom tyvärr är så att ingen sådan kraftig minskning är på gång kan vi utgå från att dessa effekter med tiden blir allt tydligare. Sverige måste därför arbeta för att minska de negativa effekterna av ett nytt klimat. SMHI har gjort beräkningar på flera troliga scenarier och kortfattat pekar dessa på mer nederbörd under de kalla årstiderna samt i norr och mer torka under sommaren i söder. De allvarligaste riskerna är med all sannolikhet översvämningar och därpå följande problem som erosion, ökad belastning på dammar och naturligtvis skador på fastigheter och infrastruktur. Regeringen bör öka informationen till berörda parter kring dessa problem, framför allt behövs en dialog kring problemen med landets kommuner. Kunskapsinventeringen kring dessa frågor är också viktig, och vi föreslår att detta blir en prioriterad uppgift för Statens geotekniska institut (SGI) att ytterligare stärka denna kunskapsinventering

Många områden också inom energiproduktionen kan bli påverkade av klimatförändringarna. Vattenkraften kan t.ex. påverkas dåökade kraftiga regn kan påverka anläggningarna. Redan idag ser vi problem med översvämningar vid t.ex. snösmältningen. Det är viktigt att vattenkraftsproducenterna tar sitt ansvar för att minimera översvämningar genom att avleda vatten på rätt sätt vid kraftiga regn eller snösmältning. Det är också väsentligt att man studerar och planerar för hur vattenkraftens villkor kommer att förändras med ett ändrat klimat.

Stockholm den 30 september 2004

Lars Leijonborg (fp)

Bo Könberg (fp)

Martin Andreasson (fp)

Marita Aronson (fp)

Anna Grönlund Krantz (fp)

Tobias Krantz (fp)

Ulf Nilsson (fp)

Karin Pilsäter (fp)

Erik Ullenhag (fp)

Yvonne Ångström (fp)

Lennart Fremling (fp)

Sverker Thorén (fp)

Anita Brodén (fp)

Marie Wahlgren (fp)

Heli Berg (fp)

Gunnar Nordmark (fp)