Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fastställa principen om att den som åsamkar annan skada skall ersätta skadan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att staten ersätter de markägare som lidit ekonomisk skada på grund av en ökad rovdjursstam.
En grundläggande princip i samhället är att den som vidtar åtgärder som direkt påverkar annan negativt också skall stå för kostnaden, eller den skada som annan part tillfogats. Detta bör ges regeringen till känna.
Efter förslag till riksdagen i propositionen "Sammanhållen rovdjurspolitik, 2000/01:57," fattade riksdagen beslut om övergripande mål för en sammanhållen rovdjurspolitik. Beslutet innebar bland annat att miniminivåer fastställdes för olika rovdjursarter. Som exempel kan nämnas att i områden med en tätare älgstam bedömdes rovdjursarternas uttag motsvara omkring 20 procent. Under rovdjursstammens förökning betonas det att till dess att rovdjursstammen förökat sig så får vissa delar av landet bära en högre andel rovdjur. Följden har blivit att många marker utarmats på såväl älg som rådjur, de arter som av markägare genererar grunden för det ekonomiska uttaget av jaktarrende. Grunden för enskilda markägare att uppnå utkomst av sin mark har av riksdagens beslut inskränkts så att de lider ekonomisk skada. I Örebro och Värmlands län har kravet från arrendatorer varit sådant att markägare fått ge stora eftergifter i gällande arrenden.
Nivån på jaktarrenden baseras på såväl den yta jakten bedrivs på som tillgången på vilt. Införandet av rovdjur, vilka av hävd minimerats då de utgjort ett hot mot målet om biologisk mångfald, har radikalt gjort ett ingrepp i såväl fauna som ekonomi för markägare samtidigt som ett fritidsintresse sargats. Riksdagens beslut utgör dock en viljeinriktning som bör accepteras av dem som inte lidit skada, vilket markägare otvivelaktigt gjort. Staten har därför ett ansvar att kompensera de markägare som drabbats i sin näringsverksamhet. Detta bör ges regeringen till känna.
Stockholm den 27 september 2004 |
|
Jörgen Johansson (c) |