Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att stärka konkurrenskraften hos livsmedelsproduktionen och -industrin i Östergötland och Sverige.
Det svenska kostnadsläget, skattetrycket och företagsklimatet bidrar till att företag och hela näringar har flyttat och flyttar utomlands. Detta är en allvarlig utveckling och motverkas bäst genom en ny regering som med lust förbättrar förutsättningarna för företagandet genom skattesänkningar, mindre byråkrati, enklare regelverk osv.
Livsmedelsproduktionen och livsmedelsindustrin är en urgammal basnäring som betyder mycket inte minst i Östergötland med en betydande del av företag och sysselsättning. Den finns över hela länet och bidrar i hög grad till att stärka länets ekonomi och ekologi. Betydelsen för det öppna landskapet och för att sluta kretsloppen gör att det får betydligt djupare konsekvenser om också den svenska livsmedelsproduktionen börjar att "flytta utomlands".
Tyvärr är det nu ett reellt hot. Vi bejakar utvecklingen mot friare handel och mindre regleringar på jordbruksområdet, vilket leder till dagens allt hårdare konkurrens. Det är i första hand upp till näringen att genom effektivitet, kostnadsjakt och bra produkter hävda sig på marknaden. Man arbetar intensivt med detta både i lantbruksföretagen och livsmedelsindustrin. Uppenbart är dock att dagens situation med pressad lönsamhet och en frikoppling av EU:s ersättningar från kravet på att producera kan göra att produktionen minskar relativt sett mer i Sverige än i övriga EU.
Staten har här ett betydande ansvar för att ge näringen de bästa möjligheter att konkurrera på jämbördiga villkor med övriga EU-länder. Självfallet ska Sverige följa de regelverk inom EU som är uppställda för detta. Men inom de givna ramarna har Sverige sedan länge valt att belasta jordbruket med tunga särskatter och uppträtt med passivitet vad gäller att utnyttja framförhandlade miljöersättningar.
Sverige behöver tillväxt. Därför måste livsmedelsproduktionens förutsättningar till jämbördiga konkurrensvillkor förbättras genom följande åtgärder, vilka är särskilt viktiga för ett tungt livsmedelslän som Östergötland som också har mycket stora arealer betesmarker.
Det behövs ett mycket bättre företagsklimat med sänkta skatter och avgifter samt enklare regelverk.
Byråkrati, stelbenthet och kostnadspålagor måste minskas på alla områden, t ex vad gäller miljöbalkens regelverk och tidsutdräkter. Sverige ska behålla höga miljö- och djurskyddskrav men måste driva på inom EU för samma regler för samtliga länder, och vi måste även kunna anpassa våra regelverk till vad konkurrenskraften tål.
De särskatter som belastar jordbruket måste minskas mer än vad regeringen föreslår
Trixandet med utgiftstaket som gör att Sverige isolerat avstår från att rekvirera jordbrukets ersättningar från Bryssel förrän flera månader i efterskott måste upphöra.
Sverige måste likt övriga länder fullt ut utnyttja EU:s miljöersättningar.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Staffan Danielsson (c) |
|
|
Gunnar Axén (m) |
Sven Brus (kd) |
|
Yvonne Andersson (kd) |
Stefan Hagfeldt (m) |
|
Anna Lindgren (m) |
Linnéa Darell (fp) |
|
Karin Granbom (fp) |