Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla systemet med miljöklassning av drivmedel och bränslen för att driva fram mindre miljöskadliga produkter.
Systemet med miljöklassning av bensin och diesel har varit framgångsrikt när det gällt att introducera blyfri bensin och ren diesel av miljöklass 1. På senare tid har regelverket för miljöklassningen dock inte drivit på utvecklingen utan snarare konserverat den och i viss mån till och med hindrat utvecklingen mot renare drivmedel. Både alkylatbensin och nya typer av dieseloljor har haft sådana problem. Redan våren 2001 begärde riksdagen att regeringen skulle låta se över miljöklassningen så att åtminstone renare alternativa drivmedel inte diskrimineras. Inga förslag har dock ännu presenterats.
Miljöklassningen bör användas offensivt för att driva fram ännu renare kvaliteter av bensin och diesel, för att stimulera rena former av blandade drivmedel samt alternativa drivmedel. Nya miljöklasser kan tas fram med krav som är strängare än vad dagens producenter klarar av för att stimulera utvecklingen mot bättre miljöegenskaper. Producenterna kan sporras med lämpligt reducerade skattesatser som motsvarar de uppskattade miljöfördelarna med mindre miljöskadliga produkter. Oljeprodukter som bensin, diesel, eldningsolja och fotogen hör ju till de miljöfarliga produkter som vi använder i absolut störst volymer. Vi hanterar dem över hela landet och miljökonsekvenserna sprids diffust överallt.
Systemet med miljöklassning bör också användas för att förbättra miljöegenskaperna hos eldningsoljor för uppvärmning och industri. Bränslen till fartyg och bränslen till flygplan skulle kunna förbättras på samma sätt. Dels kan vi nåännu lägre svavelhalter, dels kan sammansättningen påverkas i riktning mot lägre halter av miljöfarliga ämnen. Eftersom bränslen till flyg och sjöfart än så länge är skattebefriade kan en miljöklassning inte utnyttjas för skattedifferentiering. Däremot kan miljöklassning användas för att bestämma t ex landnings-, hamn- och farledsavgifter. Detta sker i viss mån redan för sjöfarten då en del lokala avgifter differentieras beroende på svavelhalten hos fartygens bränsle.
En offensiv miljöklassning kan också få genomslag även om den idag inte är tvingande eller innebär differentiering av skatter eller avgifter. Bara det faktum att väl underbyggda miljökrav finns formulerade kan innebära att kunder och intressenter frivilligt använder dem för att ställa strängare krav på producenter och leverantörer. De kan också fungera som föregångare till framtida internationell lagstiftning.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Ingegerd Saarinen (mp) |
|
|
Claes Roxbergh (mp) |
Åsa Domeij (mp) |
|
Mikael Johansson (mp) |
Helena Hillar Rosenqvist (mp) |
|
Ulf Holm (mp) |