Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en konsekvensutredning av bly vid jakt och skytte på fast mark.
Förslag om att avveckla bly i samband med jakt och skytte väcktes i proposition 1997/98:145. Enligt forskarna Ulf Qvarfort och Annica Waleij är exponeringen av bly till människa i ett internationellt perspektiv låg i Sverige. Den största delen av det av människor intagna blyet utsöndras ur kroppen igen. Av det bly som tas upp av kroppen beter sig organiskt och oorganiskt bly olika. Oorganiskt bly ackumuleras i skelettet och har en biologisk halveringstid på flera år efter långvarig exponering. De organiska blyföreningarna kan skada blodbildning och nervsystemet. Särskilt känsliga är foster och små barn.
För fåglar som äter blyhagel kan reproduktionsskador och akut blyförgiftning uppstå. Det nuvarande förbudet mot blyad hagelammunition vid jakt på våtmarker och vid lerduveskytte är därför motiverat. Blyspridningen har genom substitution till stålhagel därmed reducerats med cirka 85 procent vid jakt och skytte.
När det gäller jakt och skytte utanför våtmarker finns det ingen forskning som belägger att det skulle vara motiverat med blyförbud. Bly i fast form i miljön skyddas av ett skikt av blykarbonat och blysulfat. En blykula där den ligger skadar varken miljö eller levande varelser. Forskning visar på att till och med där det finns en stark ansamling av bly som i skjutbanor är läckaget från bly så litet att detta inte är något miljöhot med avseende på blyföroreningar (professor Kåre Nicolaysen, Norge). Transport av bly i mark har en extremt liten mobilitet. Enligt professor Qvarfort har man endast lyckats i enstaka fall påvisa transport av bly till en meters djup. Skjutvallar som lämnas täckta och orörda har därför en mycket liten miljörisk.
Att bly används för jaktammunition beror på dess extremt goda egenskaper för ändamålet. Det finns i dag inget annat material som har blyets goda egenskaper för ett effektivt dödande av vilt. Densiteten är till exempel för bly 11,35 g/cm3 jämfört med järn som har en täthet av 7,87 g/cm3. Detta är av avgörande betydelse för precision och lagring av rörelseenergi ("den levande kraften") i kulan. Bly är en mjuk metall som i motsatts till stål inte ställer till skada vid sågning av träd där kulor fastnat. Mjukheten gör att rikoschettrisken är låg med bieffekt för ringa gnistbildning och antändning av skog. Stabiliteten i ämnet bly gör att miljörisken är liten.
Av de legeringar som i dag skulle kunna ersätta bly har wolfram i legering med nickel visat sig vara cancerframkallande och därför olämpligt. I dag finns inga andra kulor som har blyets goda egenskaper när det gäller att få ett effektivt dödande av vilt vid jakt.
I proposition 1997/98:145 gjorde regeringen bedömningen att all användning av bly på sikt bör avvecklas och att man avsåg att förbjuda användningen av blyhagel för all jakt och i stort sett allt skytte från den 1 januari 2000. Förbudet skulle också gälla vissa sportskyttegrenar från den 1 januari 2004. I dag gäller att från och med den1 juli 2002 är det förbjudet att använda blyhagel vid all jakt på våtmarker. Utanför våtmarker på fast mark samt påöppet djupt vatten får man använda blyhagel tills vidare. Från och med den 1 januari 2006 kommer det att vara förbjudet att använda blyhagel vid all form av jakt. Från och med 1 januari 2008 kommer även jakt och skytte med kulammunition att förbjudas.
Då det i dag inte finns någon forskning som stöder ett förbud mot användade av blyammunition vid jakt på fastmark eller vid kulskytte på bana bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att innan något förbud mot bly i ammunition verkställs bör en konsekvensutredning genomföras i denna fråga.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Patrik Norinder (m) |