Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jakt på säl och skarv.
Problemen med skador på fisket orsakade av säl och skarv har ytterligare förvärrats under de senaste åren. Tillväxten av gråsäl och vikare i Östersjön är ohämmad och knubbsälsbeståndet på västkusten återhämtar sig snabbt. Stora skarvkolonier finns längs stora delar av svenska kusten och har även etablerat sig i insjöarna. Trots upprepade framställningar med faktaunderlag och uppvaktningar från yrkesfisket och kustbor till regering, statliga myndigheter och politiska företrädare har endast mycket begränsade åtgärder vidtagits. De förvaltningsplaner som lagts fram tar på intet vis hänsyn till att säl och skarv på många platser utgör ett akut och grundläggande hot mot fiskets överlevnad. Den statliga ersättningen motsvarar inte tillnärmelsevis de kostnader och förlorade intäkter som säl och skarv orsakar. Redskap som kan motstå angreppen har visat sig vara en otillräcklig insats för att åtgärda problemen. Enda möjligheten i den rådande situationen synes vara jakt.
Stockholm den 30 september 2004 |
|
Kent Olsson (m) |
Inger René (m) |