Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av avståndsmärkning för livsmedel.
Genom våra val av mat och vårt sätt att tillaga den kan vi påverka vår hälsa på ett mycket påtagligt sätt. Det är kanske inte lika självklart att de val av livsmedel vi gör som konsumenter ocksåär den enskilda faktorn i livsmedelskedjan som mest påverkar miljön. Här finns en enorm potential för miljövinster.
Livsmedelskedjans totala energianvändning beräknas till omkring 38 Twh. Av denna utgör ca 7 Twh transportarbete, motsvarande omkring energiproduktionen från ett normalstort kärnkraftverk. Runt 20 procent av alla transporter på svenska vägar utgörs av livsmedelstransporter. Totalt står alltså transporter för 15-20 procent av livsmedelskedjans energianvändning, men för en betydligt större andel koldioxid- och kväveoxidutsläpp.
Alla torde vi det här laget vara medvetna om den miljöpåverkan och olycksrisk denna oftast landsvägsburna trafik innebär. En förändrad ägostruktur i förädlingsindustrin har ökat transporterna. Våra livsmedelsval har blivit alltmer globala, vilket kraftigt har ökat andelen importerade livsmedel med ökade transporter som följd. Idag äter vi nästan all form av mat året runt vilket har ökat andelen importerad mat. Bland den mest energikrävande maten är exotiska frukter, som distribueras med flyg. Enligt systemekologen Folke Gunther har vår genomsnittliga svenska frukost rest 3.160 (tretusenetthundrasextio) mil innan den når vårt bord.
För att ge den miljömedvetne livsmedelskunden möjlighet att välja närproducerade livsmedel bör en lagstadgad avståndsmärkning införas på samtliga livsmedel. Eventuella problem med livsmedlens ibland differentierade produktions- och förädlingsställen torde gå att lösa. Ett möjligt mål med införande av avståndsmärkning för livsmedel kan vara att ett ekonomiskt rättvisare konkurrensförhållande uppnås mellan långväga, massproducerade livsmedel med stor miljöskuld och närproducerade sådana med låg miljöbelastning. En acceptans för ett större miljö- och därmed kostnadsansvar i transportnäringen torde kunna uppstå. Det gäller att ändra attityder och beteenden innan det är för sent.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Marita Aronson (fp) |