Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att påskynda inventering och administration vid reservatbildningen hos länsstyrelserna.
En snabbare hantering vid reservatbildningen av de i miljömålet "Levande skogar" angivna arealerna av skogsmark som skall undantas från skogsproduktion är nödvändig ur såväl miljö- som landsbygdutvecklingssynpunkt.
Skyddet av den svenska naturen och skapande av arbetstillfällen på landsbygden är två av våra viktigaste uppgifter. I syfte att skydda den biologiska mångfalden i våra skogar har regering och riksdag avsatt miljardbelopp för att köpa in skogsmark till naturreservatsbildning. Detta är ett viktigt inslag i Miljömålsarbetet, eftersom dessa marker ger möjlighet till överlevnad av ett stort antal hotade arter, samtidigt som dessa naturreservat är en viktig resurs i landsbygdsutvecklingen. Dessa orörda skogar har en stark dragningskraft på människor som allt mer bosätter sig i tätorter. Skogsreservaten blir därmed en allt viktigare resurs i turismutvecklingen på landsbygden.
Lokalbefolkningen får också en chans att ströva i orörd skog och "ladda batterierna", vilket har en ökad betydelse för folkhälsan när stress och utbrändhet blivit stora samhällsproblem. Skogen har otvivelaktigt stora sociala värden.
Tanken när stora medel avsattes till reservatbildning av skog var att den enskilde markägaren inte skall drabbas. Markägaren skall få full ekonomisk ersättning för den skog som samhället köper in vid reservatbildning.
Idag finns dock en mycket olycklig flaskhals i reservatbildningen som gör att markägare drabbas. Medan det har avsatts mycket pengar till markinköp, så har det avsatts för lite medel till personer som skall inventera och analysera om områden som föreslagits som aktuella för reservatbildning har så stora värden att de bör köpas in. Detta innebär att markägare i onödan får vänta på besked om deras mark är aktuell för reservatbildning eller kan friförklaras att användas som produktionsskog.
Jag förordar att en större andel av redan beslutade medel till att skydda skyddsvärd skogsmark skall användas för att skynda på processen. Detta görs bäst genom att c:a 2 milj kr/år av de redan beslutade medlen används till att anställa inventerare och personal att snabba på reservatbildningsprocessen på varje länsstyrelse i skogslänen under de närmaste tre åren. En lägre summa bör avsättas till län med uppdrag att skydda mindre arealer.
Argumenten är flera:
Omfattningen av reservatbildningen av skogsmark är redan bestämd i Miljömålsarbetet.
Medel finns avsatta och endast användningssättet behöver ändras.
Det blir ändå bara en obetydlig andel som används till nytt ändamål.
Redan beslutade medel kan användas mer effektivt
Det är viktigt att inte enskilda markägare och den viktiga skogsnäringen drabbas i onödan i samhällets miljömålsarbete.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |