Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att industrihampa åter skall omfattas av stödsystemet för energigrödor.
Våren 2004 föreslog riksdagens miljö- och jordbruksutskott i ett tillkännagivande till regeringen att det nu är dags att åter pröva odling av svensk industrihampa. Detta med tanke på hampans stora utvecklingsmöjligheter som framtida energigröda. Utskottet betonade industrihampans ekonomiska och ekologiska fördelar och menade att Sverige bör tillåta odlingar som utvinner såväl energi som fibrer och proteiner ur denna naturresurs.
Odlingen av hampa har hittills varit begränsad i Sverige. På Gotland odlades industrihampa fram till 1965 då staten drog in subventionerna. Därefter har hänsynen till folkhälsan fått gå före viljan att utveckla potentiella energigrödor. Risken finns, har statsmakterna menat, att en illegal odling av hampa med hög THC-halt, som är en dominerande komponent i drogen cannabis, kan döljas inne i legala industrihampaodlingar.
I början av år 2003 blev det på nytt tillåtet att odla industrihampa i Sverige. EU-domstolen beslutade att upphäva det svenska förbudet och göra det långsiktiga arbetet på att skapa odlingar och marknader legalt igen.
I realiteten gäller detta dock enbart hampa för fiberproduktion, och knappt ens det. Enligt dagens svenska regler kan en hampaodlare ansöka om arealbidrag och odla de hampasorter med låg THC-halt som finns på EU:s sortlista, förutsatt att han eller hon har kontrakt med en av Jordbruksverket godkänd fiberberedare. Hampaodlaren lär emellertid ha svårt att hitta en sådan fiberberedare och konsekvensen blir att industrihampan är den enda gröda på EU:s sortlista som inte får jordbruksstöd. Därtill kommer att odling för energiutvinning varken får arealbidrag eller extrabidrag som energigröda.
Risken för att odling av industrihampa ska ge negativ effekt på folkhälsan är överdriven. Enligt rapporter från Tyskland, där industrihampa har odlats i snart ett decennium nu, har inga beslag av droghampa gjorts i anslutning till industriodlingar. Hampa med hög THC-halt är dessutom svårodlad när den växer innesluten av industrihampa; den slås snabbt ut av den betydligt livskraftigare industrihampan.
Under förutsättning av en viss samhällelig kontroll finns enbart fördelar med industihampan. Den kräver inga bekämpningsmedel och jämfört med salix och skog ger den tre till fem gånger mer biomassa. Industrihampan är en årsgröda, salix odlas under en 20-årsperiod och ger ingen avkastning förrän efter fem år. Efter skörd ger hampan en areal som är fri från ogräs och redo att plöjas. Salix lämnar efter sig ett rotsystem som kräver omfattande bearbetning inför nästa års odling.
Under senare år har industrihampan blivit starkt efterfrågad av den europeiska bilindustrin. Hampans långa fibrer används för tillverkning av tåliga och biologiskt nedbrytbara komponenter i bilar, bland annat stötdämpande instrumentpaneler.
Industrihampa är en gröda för framtiden. Att pröva alla möjligheter till hampaodling i Sverige lär inte försämra vår folkhälsa - men väl förbättra svenska lantbrukares inkomsttillfällen.
|
Stockholm den 27 september 2004 |
|
|
Lilian Virgin (s) |
|
|
Majléne Westerlund Panke (s) |
Carina Grönhagen (s) |
|
Inger Lundberg (s) |