Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det behövs en handlingsplan för att klargöra hur de nationella kostråden angående fet fisk från Östersjön sprids och efterlevs hos riskgrupperna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en handlingsplan för att garantera kvinnor rätten till giftfri graviditet och amning tas fram.
Luftföroreningar som framförallt är knutna till vägtrafik beräknas orsaka ca 100-200 fall av lungcancer per år. Nästan 40 procent av alla barn och ungdomar lider av astma eller allergier. Mellan 200 000 och 400 000 människor beräknas vara utsatta för radonhalter som överstiger det fastslagna gränsvärdet. Radon orsakar även ca 400 lungcancerfall per år. Njursjukdomar ökar drastiskt. Bara sedan 1990 har antalet patienter i aktiv uremibehandling (slutstadiet i njurens sjukdomsförlopp) ökat med 60 procent. Forskare har identifierat över 400 naturfrämmande ämnen i bröstmjölk.
Kemikalier, tungmetaller och andra miljöföroreningar och på andra sätt en förändrad yttre miljöär en stor anledning till denna utveckling. Kunskapen om vad som är bra och vad som är dåligt för människors hälsa finns många gånger. Trots att vårt samhälle ska ge dess invånare social trygghet och välfärd, skapar vår livsstil samtidigt miljöproblem som slår tillbaka på oss själva i form av en ökad ohälsa. Mest drabbade blir kvinnorna och med kvinnorna förgiftas ocksåäven den första miljö en människa möter - mammans kropp. Vänsterpartiet menar att den mänskliga verksamhetens miljöpåverkan inte ska drabba vare sig oss själva eller naturen. Målet måste vara en giftfri amning och graviditet.
Ett av de mer allvarliga hälsorelaterade miljöproblemen är att de tungmetaller som hamnat i kretsloppet på grund av mänsklig aktivitet, även hamnar i våra livsmedel. Halterna av miljögifter i fet Östersjöfisk som lax, sill eller strömming är så höga att det inte är hälsosamt att äta för mycket av detta annars så nyttiga livsmedel. PCB och dioxiner är några av ämnena som spridits till havet. Dessa farliga ämnen har visat sig orsaka cancer, hormonstörningar, störningar i det centrala nervsystemet och beteendestörningar.
Exponeringen för metylkvicksilver är praktiskt taget helt beroende av konsumtion av insjöfisk. Man har uppskattat att kvicksilverhalterna i fisk överskrider gränsvärdesnivåerna i ca 10 000 svenska insjöar. Den känsligaste gruppen för metylkvicksilverexponering är växande foster som exponeras via moderkakan. Detta är anledningen till att gravida kvinnor rekommenderas att inte äta för stora mängder fisk. Fostrets centrala nervsystem kan bli skadat med försämrade psykomotoriska och neurologiska funktioner som resultat. En hög konsumtion av fet Östersjö- och insjöfisk kan även medföra ett alltför högt intag av klorerade organiska miljögifter som dioxiner och PCB. Dessa ämnen är persistenta, dvs. de lagras i kroppen under lång tid, och den kritiska effekten förefaller även här vara påverkan på det växande fostret. Kända hälsoeffekter av dioxin är hormonstörningar, påverkan på fortplantningsförmåga och i viss mån cancer och beteendestörningar.
Inom EG har beslut fattats om gränsvärden samt åtgärdsgränser för dioxin i livsmedel och djurfoder. Gränsvärdena är framtagna efter att vetenskapligt utförda intagsberäkningar visar att en relativt stor del av den europeiska befolkningen överskrider det så kallade tolerabla intaget av dioxin. Gränsvärdena för livsmedel fastställs i en kommissionsförordning som skall tillämpas från och med 1 juli 2002.
Sverige har fått ett temporärt undantag från gränsvärdet för fisk. Detta möjliggör saluförande av fet Östersjöfisk på den svenska marknaden, oavsett om ifrågavarande fisk klarar gränsvärdet eller inte. En viktig förutsättning för detta undantag är att Sverige kan visa att systemet med konsumtionsråd innebär ett tillfredsställande skydd ur hälsorisksynpunkt.
Stora delar av den svenska befolkningen befinner sig i den grupp som EU-kommissionen anser behöver skyddas mot intag av dioxin i fet fisk. Bland dem återfinns kvinnor i fertil ålder, diande barn, barn, yrkes- och sportfiskare och befolkningar i kustsamhällen. Genom undantaget har svenska myndigheter åtagit sig att informera dessa grupper om riskerna och att tillse att deras konsumtion inte överskrider EU:s högsta tolerabla rekommenderade dagliga intag.
Trots att detta är av yttersta vikt för folkhälsan och likaså ett villkor för Sveriges undantag, saknas alltjämt studier av medvetenheten hos stora delar av riskgrupperna och kunskap om deras konsumtion. Inte heller har svenska myndigheter tagit initiativ till breda utbildninginsatser till stora delar av riskgruppen.
Det behövs en tydlig och effektiv handlingsplan för att klargöra hur de nationella kostråden sprids och efterlevs hos riskgrupperna, detta ska riksdagen ge regeringen till känna.
Under våren 2004 trädde den så kallade Stockholmskonventionen i kraft. Denna konvention är det första globala miljöavtal som begränsar användningen av några av de värsta miljögifterna. Tolv långlivade organiska kemikalier, ofta kallade "the dirty dozen", kommer, enligt konventionen, att förbjudas eller starkt begränsas i nästan hela världen, bl.a. DDT och PCB. Detta är positivt.
Åtgärder har även vidtagits inom andra områden genom bland annat den nationella kemikaliepolitiken, genom industrins eget ansvar och genom att utvecklingen går framåt så att fler miljövänliga alternativ tas fram. Också detta är positivt. Men samtidigt ökar ständigt användningen av kemikalier i världen. År 1959 var användningen ca 7 miljoner ton. Idag är den över 250 miljoner ton. Enligt siffror från Naturskyddsföreningen så tillförs kretsloppet 30 miljoner ton miljö- och hälsofarliga ämnen varje år. Det motsvarar två finlandsfärjor med gifter per dag. Kemikalier som sprids genom sopförbränning, bekämpningsmedel, utsläpp vid tillverkning eller läckage från produkter. När det gäller majoriteten av dessa ämnen så har vi lite eller ingen kunskap.
Stockholmskonventionen tar upp 12 kemikalier som är nog så viktiga att fasa ut. Men ser man på de stora mängder som släpps ut varje år så inser man snart att det krävs mer drastiska åtgärder.
Dioxiner blir genom Stockholmskonventionen förbjudna. Men dessa ämnen finns inte naturligt utan är ett ämne som bildas vid bland annat avfallsförbränning. Avfallsförbränning som värmer våra hus och som inte är förbjudet. Dioxin är också det ämne, tillsammans med en mängd andra miljögifter, som hittats i kvinnors bröstmjölk. Det är inte genom att andas in dioxiner som de kommer in i våra kroppar. Det är genom maten vi äter. Största halterna finns i fet fisk. Flickor och kvinnor i barnafödande åldrar rekommenderas i Sverige därför att inte äta sådan fisk mer än en gång i månaden.
Farliga ämnen förbjuds alltså, men verksamhet som kan sprida dessa vidare till naturen fortsätter. Det blir individens ansvar att passa sig så att man inte får i sig för mycket gift.
För närvarande pågår inom EU framtagandet av en ny kemikaliepolitik. En av delarna i den nya politiken som diskuteras är att de företag som säljer eller producerar kemikalier även ska skaffa sig kunskap om dessa kemikaliers egenskaper och påverkan på människans hälsa och miljön. Ett krav som är rimligt att ställa. Men industrin lobbar kraftigt för att kraven inte ska vara för högt satta då denna åtgärd kräver finansiella resurser vilket kan orsaka snedvriden konkurrens gentemot övriga världen. I Nordamerika och Asien finns inte dessa krav. EU:s industri bör därför också slippa.
Allt medan miljöhänsyn kontra konkurrenskraft diskuteras inom EU fortsätter spridning av kemikalier till ekosystemet. Det kvinnor kan göra för att minska effekterna hälsoeffekterna på sig själva och sina barn är att inte äta fisk för ofta. Unga kvinnor och mödrar som vill ge sina barn en bra start i livet äter enligt olika kostråd, trots det finns miljögifter i deras kroppar och i bröstmjölken. Hela barnets tidigaste livsmiljö och maten är förorenad av skadliga ämnen. Ca 300 olika naturfrämmande ämnen har påträffats i bröstmjölk.
Allt som gravida kvinnor äter och dricker hamnar direkt hos barnet som håller på att utvecklas. Alla miljögifter som finns i dricksvatten eller i maten hamnar också hos barnet. Förorening av denna miljöär synnerligen allvarlig.
Vänsterpartiet anser att en stark global kemikaliepolitik är den enda framkomliga väg för att skydda oss mot gifter i mat och miljön. EU har stora möjligheter med sin nya kemikaliepolitik att gå före och visa resten av världen vad det är som egentligen är viktigt; kvinnors rätt att kunna äta nyttiga livsmedel och att kunna amma sina barn. Men andra parallella åtgärder krävs också. Vänsterpartiet anser att regeringen bör ta fram en handlingsplan för hur kvinnor ska kunna ges rätt till en giftfri graviditet och amning. Detta ska ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 23 september 2004 |
|
|
Kjell-Erik Karlsson (v) |
|
|
Owe Hellberg (v) |
Sten Lundström (v) |
|
Sven-Erik Sjöstrand (v) |
Karin Svensson Smith (v) |
|
Karin Thorborg (v) |