Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att följa de rekommendationer riktade till regeringen som framförs i redogörelsen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge Miljömålsrådet i uppdrag att förbättra miljömålsrapporteringen enligt Riksrevisionens rekommendationer.
I samband med att riksdagen år 2001 beslutade om propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:
MJU3, rskr. 2001/02:36) fastställdes också vilka riktlinjer som skulle gälla för rapporteringen från uppföljningen av de 15 nationella miljökvalitetsmålen. De av regering och riksdag fastlagda riktlinjerna för rapporteringen är följande:
1. Identifiera de viktigaste drivkrafterna bakom miljöproblemen och vad som orsakar dessa problem.
2. Redovisa hur och om vi närmar oss målen och om takten är tillräcklig för att målen ska nås inom den tid som beslutats.
3. Ge underlag för scenarier och prognoser.
4. Ge underlag för bedömning om ytterligare åtgärder behövs för att nå målen i rätt tid, om miljökvalitetsmål, delmål och styrmedel behöver ses över, bl.a. mot bakgrund av samhällsekonomiska och statsfinansiella effekter.
5. Ge underlag för kostnadsberäkningar av åtgärder.
Riksrevisionen har nu granskat om rapporteringen motsvarar dessa riktlinjer. I redogörelsen framkommer att granskningen föranleder omfattande kritik. I likhet med Riksrevisionens styrelse anser Allianspartierna (m, fp, kd, c) att det är angeläget att resultaten av Riksrevisionens granskning beaktas av riksdagen i samband med riksdagens kommande behandling av den aviserade miljöpropositionen.
Riksrevisionen har funnit att rapporteringen i vissa väsentliga avseenden inte motsvarar de riktlinjer som låg till grund för riksdagens beslut. Riksrevisionens styrelse konstaterar att rapporteringen är svår att överblicka. Viktiga delar av den rapportering som efterfrågats saknas eller har brister som gör den svår att tolka.
Miljömålsrapporteringen ger inte tillräcklig överblick. Regering och riksdag har efterfrågat årlig översiktlig information. Miljömålsrådet lämnar emellertid mycket omfattande och detaljerad information. Den översiktliga informationen i form av index och nyckeltal har inte fungerat enligt riktlinjerna. Antalet indikatorer är större än vad regeringen förordade i delmålspropositionen. De årliga de facto-rapporternas omfång har mer än fördubblats på tre år. Det förekommer också att Miljömålsrådet ger olika budskap i olika rapporteringar.
Trots detaljrikedomen saknas viktig information i Miljömålsrådets rapportering. Miljöproblemens orsaker ges inte tillräckligt utrymme, målkonflikter behandlas knapphändigt och det samhällsekonomiska underlaget i rapporten är tunt. En belysning av målkonflikterna är nödvändig för att kostnadseffektiva åtgärder skall kunna genomföras. Underlag för en allsidig belysning av målkonflikterna skulle kunna tillföras av myndigheter som inte är representerade i Miljömålsrådet, exempelvis Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.
Alliansen instämmer i att Miljömålsrådet bör vidareutveckla de gröna nyckeltalen och presentera dessa för allmänheten, så som riksdagen beslutat. Miljömålsrådet bör också utreda om det är lämpligt att vidareutveckla index, dvs. mer aggregerade indikatorer, i syfte att förbättra överskådligheten i rapporteringen.
Kostnaderna för de åtgärder som föreslås i miljömålsrapporteringen måste redovisas, liksom hur dessa fördelar sig på olika samhällssektorer.
De organisatoriska förutsättningarna för uppföljningen mot miljökvalitetsmålen har enligt Riksrevisionens bedömning inte utformats så att aktörerna inom området haft möjlighet att leva upp till de krav som följer av riktlinjerna för rapporteringen. Brister finns både när det gäller ansvarsfördelningen i stort och Miljömålsrådets ställning.
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen överväger ett antal åtgärder i följande syfte:
* förtydliga Miljömålsrådets uppgifter, exempelvis vad gäller rapporteringens innehåll,
* precisera kraven på rapporteringen från myndigheterna i regleringsbrev och instruktioner särskilt vad gäller kostnader och konsekvensbeskrivningar,
* bättre anpassa rådets ställning och faktiska möjligheter att samordna rapporteringen till de uppgifter som rådet har,
* säkerställa att eventuella konflikter mellan miljökvalitetsmålen och andra samhällsmål, som riksdagen har beslutat, blir allsidigt belysta.
Allianspartierna anser att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att dessa rekommendationer till regeringen bör följas.
Riksrevisionen föreslår också rekommendationer för Miljömålsrådet.
För att förbättra rapporteringen från uppföljningen mot miljökvalitetsmålen rekommenderar Riksrevisionen att Miljömålsrådet vidtar åtgärder för att förbättra överskådligheten i informationen och för att på ett enhetligt sätt beskriva drivkrafter och orsaker till miljöproblemen, utarbetar förslag till system och rutiner som krävs för att rådet ska kunna ge samma budskap i olika rapporteringar samt så långt möjligt utnyttjar och sammanställer befintligt underlag från olika källor för att belysa kostnader och målkonflikter.
Allianspartierna anser att regeringen bör ge Miljömålsrådet i uppdrag att förbättra miljömålsrapporteringen enligt Riksrevisionens riktlinjer.
Under våren 2005 har regeringen utlovat en proposition om miljökvalitetsmål till riksdagen. Detta är den första av de fördjupade utvärderingar som regeringen ska lämna till riksdagen vart fjärde år i syfte att klarlägga om styrmedel eller mål behöver korrigeras. Även uppföljningssystemet inklusive Miljömålsrådets roll kommer att utvärderas i detta sammanhang, enligt de avsikter regeringen uttryckte i delmålspropositionen år 2001. Allianspartierna avser att noga beakta resultaten av Riksrevisionens granskning i samband med att riksdagen behandlar den kommande propositionen.