Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyddet av husdjursgenetiska resurser läggs in i det 16:e miljömålet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samarbete mellan myndigheter och gränsöverskridning vad avser domesticerade och vilda djur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om innehållet i regeringens uppdrag till Jordbruksverket avseende husdjursgenetiska resurser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en tidsbegränsning för arbetet i de föreslagna tvärsektoriella samarbetsgrupperna.
Denna skrivelse berör en viktig del av ansvaret att bevara den biologiska mångfalden, nämligen bevarandet av unika husdjursarter. Avelsarbetet har i alla tider varit en viktig del av framför allt jordbrukets utveckling, men också för andra husdjur som häst, hund och katt har aveln påverkat rasernas utveckling. Detta har lett fram till en biologisk mångfald inom de domesticerade djuren men vi ser nu en utveckling där förändringar bland annat inom jordbruket hotar äldre inhemska raser. En hotad inhemsk ras avser dels raser med under 500 enskilda djur, dels inhemska raser med över 500 djur men där av någon anledning den långsiktiga överlevnaden av rasen trots detta är hotad. Hotade inhemska raser i Sverige är listade nedan.
Svenska raser på EU:s lista (berättigade till EU-stöd) |
Nationellt bevarande (ej berättigade till EU-stöd) |
Fjällko |
Ardenner |
Rödkulla |
Nordsvensk häst |
Allmogeko |
Russ |
Gutefår |
Allmogehöns |
Ryafår |
Svensk dvärghöna |
Finullfår |
Öländsk dvärghöna |
Allmogefår |
Ölandsgås |
Lantrasget |
Skånegås |
Allmogeget |
Svensk gul anka |
Linderödssvin |
Svensk blå anka |
Blekingeanka |
|
Svensk myskanka |
|
Gotlandskanin |
I den strategi för biologisk mångfald som antogs av riksdagen 1995 slås fast att Sverige skall ta ansvar för i landet befintliga växt- och djurgenetiska resurser i enlighet med konventionen om biologisk mångfald. Förutom det moraliska ansvaret att bevara biologisk mångfald för framtiden finns det när det gäller jordbrukets djur särskilda skäl att bevara hotade arter. Dels för att kunna fortsätta att utveckla avelsarbetet, vid flera tillfällen har egenskaper hos olika äldre nationella raser visat sig vara intressanta i det pågående avelsarbetet. Dels för att motverka effekterna av okända oönskade egenskaper hos de i jordbruket dominerande raserna, t.ex. känslighet för nya infektioner, vilket i vissa fall kan motverkas om en större biologisk mångfald finns inom arten.
Regeringen föreslår i denna skrivelse bland annat att bevarandet av de husdjursgenetiska resurserna inte skall ingå i ett sextonde miljökvalitetsmål rörande den biologiska mångfalden utan i delmålet ett rikt odlingslandskap. Till skillnad från regeringen delar Folkpartiet Jordbruksverkets bedömning att det är rimligt att delmål om de husdjursgenetiska resurserna ingår i ett 16:e miljömål och inte i delmålet Ett rikt odlingslandskap. Vi ser att här kan det komma fram flera frågeställningar som kan vara av övergripande karaktär och som också kan ha gemensamma problemställningar vad avser andra hotade arter. Detta gäller t.ex. strategier för biobanker. Vi anser att det är viktigt att det inte blir en allt för ensidig uppdelning av synen på bevarande av hotade arter mellan domesticerade och vilda arter. Även om villkoren för domesticerade och vilda arter skiljer sig bör man hitta samverkansformer mellan Naturvårdsverket och Jordbruksverket på området. Det kan också vara så att åtgärder som gynnar bevarandet av hotade husdjursraser också skyddar annan biologisk mångfald. Det bör t.ex. vara väsentligt att Centrum för biologisk mångfald arbetar med biologisk mångfald vad avser domesticerade och vilda djur.
Enligt skrivelsen avser regeringen att ge Jordbruksverket i uppdrag att med avseende på husdjursgenetiska resurser
i ett första steg ta fram en plan på hur arbetet med ett underlag för bedömning av mål, delmål eller medel skall läggas upp inför den fördjupade utvärderingen och
i ett andra steg lägga fram en underlagsrapport i syfte att möjliggöra en bedömning av mål, delmål och medel i den fördjupade utvärderingen.
Folkpartiet anser att detta skall inkludera strategier för hur bevarandet av djur som inte ingår i den lista på djur som erhåller stöd via EU kan bevaras. Vi anser att man här inte bara kan fokusera på Jordbruksverkets resurser utan bör se över om det finns möjligheter att använda även andra resurser inom området biologisk mångfald. Vi tar också för givet att man inkluderar de intentioner som kom i uttryck i skrivelsen "Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn" i vilken det sades: "I samband med utarbetande av ett nationellt program för förvaltning av husdjursgenetiska resurser är det lämpligt att även ta ställning till eventuella åtgärder för bevarande av hotade hästraser."
Det är också viktigt att se hur man kan stödja hela miljöer och samband som ökar möjligheten att bevara hotade husdjursraser. Det kan t.ex. innebära att man kombinerar miljöstöd för betande påängsmark med krav på att betet skall ske med hotade arter.
Regeringen föreslår ett antal tvärsektoriella samarbetsgrupper inom området. Folkpartiet har en förståelse för behovet av denna typ av samverkan, samtidigt kan vi känna en viss oro för att ett alltför frekvent tillsättande av olika grupper leder till att mycket resurser knyts upp i ett administrerande av frågeställningar istället för i faktiska åtgärder. Vi ser därför att dessa grupper tillsätts endast för en bestämd tid och att man sedan endast om behovet fortfarande är tydligt påkallat förlänger deras verksamhet. Regeringen bör kunna avgöra vilket det lämpliga tidsintervallet är för gruppernas agerande.