Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lagstiftning på associationsrättens område skall vara nödvändig, enkel, tydlig och enhetlig.
Riksdagen avslår förslaget om krav på upplysningar av icke-finansiell karaktär.
Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med en redogörelse för behovet av lagstiftning avseende upplysningar av icke-finansiell karaktär.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de nya upplysningskravens tillämplighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konsekvensanalys av förslagen i proposition 2004/05:68.
Propositionen innehåller förslag till ändringar i årsredovisningslagens (1995:1554) regler om förvaltningsberättelsens innehåll. Ändringar i EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ligger till grund för förslaget. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 maj 2005 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2005.
Vi vill skapa bästa möjliga förutsättningar för företagandet i vårt land. För oss är det därför en självklar utgångspunkt att all onödig lagstiftning måste undvikas när vi stiftar lagar på associationsrättens område. Dessutom måste de lagregler som stiftas vara så enkla, tydliga och enhetliga som möjligt. Endast genom en sådan grundinställning till lagstiftningen kommer vi att uppnå det gynnsamma klimat för företagande som vårt land så väl behöver.
I propositionen föreslås bl.a. att årsredovisningslagens bestämmelser om förvaltningsberättelsens innehåll kompletteras med ett krav på att även upplysningar av icke-finansiell karaktär skall lämnas, om de behövs för att förstå företagets utveckling, ställning eller resultat.
Det kan ifrågasättas, vilket några remissinstanser gjort, om inte den nuvarande regleringen i årsredovisningslagen är tillräcklig för att uppfylla direktivets krav. Regeringen anför att "moderniseringsdirektivet får anses gå längre än gällande svensk rätt". Hur det verkligen förhåller sig med detta och vad det är i moderniseringsdirektivet som gör att det går längre än svensk rätt är inte utrett i regeringens förslag. Regeringen har inte visat att något verkligt behov av lagstiftning föreligger.
Mot bakgrund av detta och vikten av att undvika onödig lagstiftning avslår vi förslaget om krav på upplysningar av icke-finansiell karaktär (icke-finansiella resultatindikatorer). För det fall regeringen kan visa att behov av lagstiftning föreligger bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med en redogörelse därom.
Beträffandede nya upplysningskravens tillämplighet anför regeringen att den möjlighet till undantag som moderniseringsdirektivet medger bör tillämpas och resonerar därefter kring vilka gränsvärden som bör gälla för när upplysningskravet skall träda in.
Årsredovisningslagens nu gällande gränsvärden är föremål för översyn och inom Justitiedepartementet har det utarbetats en promemoria, Förenklade redovisningsregler m.m. I promemorian, som för närvarande är föremål för remissbehandling, föreslås bl.a. att det befintliga gränsvärdet höjs.
Regeringen anför i den nu aktuella propositionen att den pågående översynen motiverar att det tillfälligtvis tas in ett nytt gränsvärde i bestämmelserna om förvaltningsberättelsens innehåll. Vidare anförs att i avvaktan på den fortsatta beredningen av ärendet bör de nya reglerna bestämmas till en nivå som ligger närmare det nya gränsvärde som har föreslagits i ovan nämnda promemoria.
Vi vidhåller att innan någon lagstiftning på området kan ske bör regeringen kunna visa att behov av lagstiftning föreligger. Om regeringen kan visa att lagstiftning erfordras är det fullt rimligt att kräva att regeringen samtidigt har utrett vilka enhetliga gränsvärden som skall gälla på området. Regeringen uppvisar ett lättsinnigt förhållningssätt till lagstiftningsprocessen genom att föreslå lagstiftning som inom en mycket snar framtid riskerar att behöva ändras.
Vi anser att liknande gränsvärden måste eftersträvas vid all lagreglering inom associationsrätten. En lämplig avgränsning i det aktuella fallet skulle kunna vara mellan publika och privata bolag.
På regeringens hemsida kan man läsa att "regelförenkling är en viktig del av regeringens arbete med att förbättra företagsklimatet i Sverige".
Om propositionen beträffande förvaltningsberättelsens innehåll är ett led i regeringens förenklingsarbete finns anledning till oro över vad som skall komma härnäst. Mycket kan sägas men några förenklingar är svåra att skönja beträffande de nya krav på upplysningsutlämnande som läggs på företagen genom förslaget. Vilken effekt förslaget får för företagandet i Sverige är svårt att säga eftersom regeringen underlåtit att genomföra en konsekvensanalys av förslaget. Vi finner detta beklagligt.