Riksdagen beslutar att senarelägga förändringen av äldre företagsinteckningar (100 %) till den 1 januari 2007.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en konsekvensanalys över de försämrade kreditvillkoren omgående påbörjas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast öka tillgången till statligt riskkapital för småföretag.1
1 Yrkande 3 hänvisat till NU.
Från den 1 januari 2005 kommer kreditvillkoren för landets småföretagare att försämras om riksdagens beslut om nya förmånsrättsregler tillåts träda i kraft. Det första steget i att försämra kreditvillkoren för småföretagen togs den 1 januari 2004 då de nya förmånsrättsreglerna för nya lån trädde i kraft. Från den 1 januari 2005 tas ett andra steg då de nya reglerna genomförs fullt ut och omfattar även tidigare krediter/företagsinteckningar. En retroaktiv effekt uppstår då när tidigare lån/krediter ska omprövas enligt den nya lagstiftningen, varvid låntagaren hamnar i underläge. Det omfattande arbetet med att ompröva alla krediter inför årsskiftet har redan påbörjats av kreditgivarna.
Det är ett stort ingrepp i kapitalförsörjningen när bankernas säkerhet av ingångna krediter omvandlas från 100 procent till beslutade 55 procent. De konsekvenser som Centerpartiet pekade på när vi motsatte oss denna förändring börjar nu visa sig. Många småföretagare kan visa på försämrade lånevillkor under innevarande år. Småföretagare i behov av ökade krediter får allt svårare att erhålla krediter. Allt fler tvingas ställa omfattande privata säkerheter alternativt teckna leasing och/eller factoring. Som en direkt effekt av de nya reglerna för företagshypotek har värdet av fasta anläggningstillgångar som säkerheter sjunkit utanför de stora tillväxtområdena. Försämrade lånevillkor för småföretagen berör alla regioner. Med hänvisning till de accelererande svårigheterna att erhålla krediter är det viktigt att senarelägga förändringarna av gamla företagsinteckningar till 2007. Detta bör riksdagen besluta om.
Regeringen angav som skäl för gjorda förändringar att de senaste årens kreditgivning har brister. En situation som många upplevde i slutet av 80-talet, men under de senaste åren har dessa brister varit obefintliga. Att kreditgivning idag skulle ges till företag som enligt regeringen inte har "tillräcklig" lönsamhet är en värderingsfråga. Att regeringen inte uppskattar alla dessa småföretagare som skapar arbetstillfällen och håller hjulen igång trots låg lönsamhet är mycket anmärkningsvärt. Istället uttrycker regeringen sitt missnöje över de småföretagare som inte tjänar "tillräckligt" med pengar!
Från Centerpartiets sida vill vi försvara alla seriösa småföretagare, som trots alla ekonomiska bördor från statens sida får företagens ekonomi att gå ihop. Småföretagare är kreativa och modiga män och kvinnor. De bidrar med skatteintäkter till samhället, samtidigt som de bidrar till att hålla samhällskostnaderna nere genom att erbjuda människor arbete. De ska ges rimliga villkor för sitt yrkeskunnande. Med hänvisning till avsaknad av analyser över de försämrade kreditvillkoren samt de effekter som de nya reglerna medför för arbetsmarknaden är det vårt krav att det snarast vidtas åtgärder för upprättande av konsekvensanalyser över de försämrade kreditvillkoren. Detta bör ges regeringen tillkänna.
En starkt försämrad kapitalförsörjning till småföretagen får många negativa konsekvenser, exempelvis kommer de nya reglerna att hämma framväxten av småföretag och därmed även hämma tillväxten för vårt land. Det befaras att företagens låneutrymme kommer att krympa ordentligt när bankernas säkerheter i det närmaste halveras. Genom den nya lagen beräknas reduktionen av ställda säkerheter i vårt land minska med cirka 50 miljarder. Det kommer att medföra att många småföretags expansion begränsas, att underleverantörer väljer att etablera sig utanför landets gränser.
Flera studier av mindre företags finansiella villkor visar att finansiering via bank fortfarande är den vanligaste och viktigaste finansieringskällan för små och medelstora företag. Andra kapitalkällor för kreditförsörjning för de små företagen är ofta svåråtkomliga. Detta indikerar att effekterna av de försämrade företagshypotekens säkerhetsvärde drabbar småföretagen i allt högre grad än de stora. I Finland har man löst säkerhetsproblematiken för småföretagen genom att tillskapa ett statligt riskkapitalbolag, Finnvera. Det arbetar inom områden där banksäkerheterna inte täcker skillnaderna mellan 100 och 55 procent. Att öka kapitalförsörjning till småföretagen är en angelägen och brådskande uppgift. Detta bör ges regeringen tillkänna.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Roger Tiefensee (c) |