Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lagar och regeltillämpningar som bestraffar seriösa företagare som gått i konkurs bör utmönstras ur lagstiftningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de statliga tillstånden för att starta ett vinproducerande företag förenklas.1
1 Yrkande 2 hänvisat till SoU.
Sverige behöver fler företag och framförallt fler småföretag. Det är alarmerande att företag och jobb flyttar ut eller upphör, samtidigt som våra storföretag ofta står och stampar eller utlokaliserar.
Sverige måste snarast få ett bättre företagsklimat. Det handlar självfallet om att skatter och avgifter av olika slag sänks till nivåerna i vår omvärld. Men det handlar lika mycket om att ha enklare regelverk för att starta och driva ett företag, och att ha en generösare inställning än idag till seriösa entreprenörer som misslyckats att kunna få en andra eller tredje chans.
Sverige har sin lutherska tradition och sin jantelag som kan leda till överdrivet restriktiva regler för att driva företag och för att kunna komma igen efter en konkurs. I andra länder är det vanligen större möjligheter att vid obestånd hitta flexibla lösningar via t ex ackord och även för att kunna få chanser att starta om. Det finns alldeles för få som vill eller kan starta företag i dagens Sverige, och det gagnar hela samhället om de som har affärsidéer och drivkraft inte i onödan förhindras att pröva sina vingar. Det ligger i själva företagandets natur att det handlar om betydande risk och att det kan misslyckas och företaget gå i konkurs.
Vi är övertygade om att det som driver en person att starta företag i många (kanske de flesta) fall är drömmen om att förverkliga en idé eller den frihet det innebär att vara sin egen. Den blivande företagaren väger dessa fördelar mot de risker det innebär att vara egen företagare. Riskerna är förstås att företaget inte går bra och att detta drabbar företagaren ekonomiskt genom mindre lön och i värsta fall konkurs, risker som en anställd inte har på samma sätt. För att få fler att starta eget företag bör man i varje fall se till att företagaren inte drabbas mer än nödvändigt vid en eventuell konkurs.
En konkurs kan utlösas helt oförskyllt genom att en stor kund inte betalar en faktura eller genom plötsliga ändringar på marknaden. Staten betalar varje år advokater stora belopp för att de i egenskap av konkursförvaltare noga skall utreda bakgrunden till en konkurs och om det förekommit några oegentligheter vid konkursen. Dessa utredningar är för vissa branscher delvis bortkastade pengar, för oavsett vad dessa konkursförvaltare kommer fram till blir företagaren som gått i konkurs under lång tid förhindrad att starta ett nytt företag. Genom myndigheters praxis har detta inneburit att företagaren drabbas av ett tidsmässigt obestämt faktiskt näringsförbud som kan vara längre än om han dömts till näringsförbud på grund av brott. Detta leder till att företagaren inte längre kan verka i sitt yrke och därmed försvåras eller i vissa fall omöjliggörs hans möjligheter att försörja sig. Detta är i många fall inte rimligt och bidrar till att hämma nyföretagandet.
Ett exempel påöverdrivet restriktiva regler är de höga tillståndskraven på att i Sverige få starta vintillverkning, och på att kunna få en ny chans efter en konkurs. Både Folkhälsoinstitutet och Skattemyndigheterna ska pröva frågan, och kraven på företagaren för att få starta vintillverkning är högre än för att starta andra företag. En särskild granskning inför start av vintillverkande företag kan vara motiverad, men vår bedömning är att dagens regler bör förenklas och anpassas till dem i vår omvärld. Mot bakgrund av vad som verkligen är bekymmersamt med ökande import och hembränning vad gäller alkohol är det svårt att förstå hur seriösa vintillverkande företag - och det finns inte så många - kan spela någon som helst roll för folknykterheten i den frågan.
Lagar som bestraffar företagare för att de går i konkurs eller som förvärrar deras ekonomiska belägenhet efter en konkurs, även om konkursförvaltarens utredning visar att inga brott förekommit vid konkursen, bör utmönstras ur lagstiftningen.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Staffan Danielsson (c) |
Jörgen Johansson (c) |