Motion till riksdagen
2004/05:L370
av Göran Hägglund m.fl. (kd)

Äktenskap och stabil familjegemenskap


Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Förslag till riksdagsbeslut 2

1 Kristdemokraternas syn påäktenskapet 3

2 Nuvarande lagstiftning 3

2.1 Äktenskap och samboende 4

2.2 Äktenskap och registrerat partnerskap 4

3 Argument för den rådande äktenskapslagstiftningen 5

3.1 Barnen 5

3.2 Kulturella aspekter 6

3.3 Internationella rättsförhållanden 7

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en medveten vilja till stärkt familjegemenskap markeras genom äktenskapet.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upphäva lagen om homosexuellas rätt att prövas som adoptivföräldrar.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att man vid utformningen av regler om skatter och sociala förmåner skall undvika att ge reglerna ett sådant innehåll att människor förlorar ekonomisk på att gifta sig eller vinner ekonomiskt på att skilja sig.1

1 Yrkande 3 hänvisat till SkU.

1 Kristdemokraternas syn påäktenskapet

Enligt barnkonventionens inledning är familjen den grundläggande enheten i samhället. Familjen är den naturliga miljön för alla dess medlemmar och särskilt betydelsefull för barnens utveckling och välfärd. Därför ska familjen ges nödvändigt skydd och bistånd, så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället. Barnen har rätt att få växa upp i en familjemiljö, i en trygg miljö, präglad av lycka, kärlek och förståelse. Det är den bästa förutsättningen för att barnet ska kunna uppnå en harmonisk utveckling av sin personlighet.

Storbritanniens premiärminister Tony Blair har uttryckt det som att "familjen är basen för varje anständigt samhälle. Vi borde i samband med varje politiskt beslut undersöka vilka effekterna blir för familjen, för att på så sätt kunna utröna hur familjen kan stärkas och hållas samman".

Kristdemokraterna anser att stabila och fungerande familjer är ytterst angeläget för både barn och vuxna och en förutsättning för ett gott samhälle. Äktenskapet är den tryggaste juridiska formen för samlevnad mellan man och kvinna. Samhället ska i opinionsbildning och lagstiftning framhålla att en medveten vilja till stabil familjegemenskap bäst markeras genom äktenskapet. Parter som inte ingår äktenskap men som vill reglera sin samlevnad ska kunna ingå frivilliga civilrättsliga avtal.

Det är myndigheternas uppgift att skapa förutsättningar för att barn ska kunna få växa upp med sina biologiska föräldrar. Lagar och regler ska utformas på ett sätt så att de gynnar familjebildning och stabila relationer. Äktenskapets ändamål är primärt omsorg om barn. Alla barn har en naturlig rätt att få omsorg och omvårdnad av sina båda biologiska föräldrar, eftersom dessa båda är ansvariga för barnets tillblivelse och existens. Äktenskapet är alltså till för att så långt som möjligt ge barnen ett rättsligt och kärleksfullt sammanhang - en "familjemiljö" med barnkonventionens terminologi - som säkrar deras rättigheter visavi sina biologiska föräldrar och tydliggör föräldrarnas skyldigheter. Att slå vakt om äktenskapet är således att slå vakt om barnens rättigheter. Även om föräldrarna inte lever tillsammans kvarstår de moraliska rättigheterna och skyldigheterna visavi barnen.

2 Nuvarande lagstiftning

I dagens Sverige finns följande samlevnadsformer lagreglerade: äktenskap, samboförhållande och registrerat partnerskap. Tidigare fanns två olika sambolagar - lagen om homosexuella sambor och lagen om sambors gemensamma hem. Dessa två lagar har nu förts samman i en könsneutral sambolag som trädde i kraft den 1 juli 2003. Äktenskap regleras främst i äktenskapsbalken och registrerat partnerskap i lagen om registrerat partnerskap.

Hösten 2002 väcktes ett antal motioner i riksdagen under allmänna motionstiden med yrkanden om könsneutral äktenskapslagstiftning. Under våren 2003 i samband med ärendets hantering i riksdagens lagutskott begärdes där företräde från ett antal organisationer som anförde olika skäl för att behålla äktenskapet i sin nuvarande form. Lagutskottet bordlade ärendet. Hösten 2003 väcktes ytterligare motioner med yrkanden i frågan. I mars 2004 bereddes ärendet på nytt i lagutskottet. Då beslutades att en utredning skulle tillsättas. Till utskottets kansli har inkommit drygt 40 000 namnunderskrifter från personer som protesterar mot könsneutral äktenskapslagstiftning och som vill att äktenskapet även fortsättningsvis ska vara en juridisk samlevnadsform mellan en man och en kvinna.

2.1 Äktenskap och samboende

Sambolagen är en märklig lagkonstruktion. Genom att tämligen detaljerat reglera samboende utan äktenskap har samhället skapat ett "andra klassens äktenskap". Par som genom sin samlevnad velat avstå från lagreglering påtvingas sådan av samhället. Sambolagen bygger på en kollektivanslutningsprincip. I juridisk mening fastställs samboskap av domstol först när det upplöses.

Inom social- och skatterätten, liksom i föräldrabalken, har lagstiftaren strävat efter att så långt som möjligt behandla samboende under äktenskapsliknande förhållanden på samma sätt som makar. I praktiken kan det dock vara svårt att avgöra om ett samboende är äktenskapsliknande. Lagstiftaren har därför valt att uppställa särskilda rekvisit för att likställa samboförhållanden med äktenskap. Ett vanligt rekvisit är det som framgår i inkomstskattelagen 2 kap. 20 §: "Bestämmelser om makar skall tillämpas också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn."

Kristdemokraterna anser, för barnens skull, att samhället i opinionsbildning och lagstiftning ska framhålla att en medveten vilja till stabil familjegemenskap bäst markeras genom äktenskapet. I proposition 1973:32 om äktenskapets ingående och upplösning sägs också uttryckligen att man vid utformning av regler om skatter och sociala förmåner bör undvika att ge reglerna ett sådant innehåll att människor förlorar på att gifta sig eller vinner på att skilja sig. Denna intention har tyvärr inte fullföljts. Därför är det angeläget att rätta till utformningen av regler som fortfarande innebär ekonomiska nackdelar för gifta par. Exempel på detta är sambeskattningen vid förmögenhetsskatten samt skillnaderna i pensionssystemet mellan dem som är gifta/sammanboende kontra ensamstående.

2.2 Äktenskap och registrerat partnerskap

Alla människor har lika värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Frågan om äktenskap och partnerskap kan inte ses som en människovärdesfråga. Homosexuella par i Sverige får sedan 1995 registrera sitt partnerskap med samma rättsliga skydd som gifta. Att olika juridiska samlevnadsformer har olika benämningar och regleras med olika lagar är inte diskriminerande, och ingen missgynnas av den ordningen.

För närvarande är de viktigaste rättsliga skillnaderna mellan äktenskap och registrerat partnerskap följande:

Kristdemokraterna anser att den substantiella juridiska skillnaden mellan partnerskap och äktenskap ska utgå från barnperspektivet. Barn behöver och har rätt till en manlig och en kvinnlig förebild, och varje barn har de facto en mamma och en pappa. Äktenskapet ska ge barnen en trygg juridisk form med tydliga rättigheter och skyldigheter visavi sina föräldrar. I konsekvens med detta synsätt är det viktigt att lagstiftaren i möjligaste mån ger alla barn tillgång till sina biologiska föräldrar och till en uppväxt med en mamma och pappa som förebilder. Därför avvisar vi det av regeringen aviserade förslaget om assisterad befruktning för lesbiska par i samhällets regi. Vi finner det orimligt att lagstiftaren - riksdagen - tar på sig uppgiften och ansvaret att aktivt beröva ett barn dess rätt till sina båda biologiska föräldrar. I konsekvens med detta anser vi att lagstiftningen om rätt för homosexuella att prövas som adoptivföräldrar ska rivas upp. Kritiken mot denna lag var massiv när den infördes från den samlade barnexpertisen såsom Bris, Rädda Barnen etc. Att lagen idag är så utformad att homosexuella har rätt till en sådan prövning gör lagstiftningen inkonsistent. Inom övriga delar av familjerätten betonas barns rätt till föräldrar av olika kön, exempelvis i frågor om faderskap, vårdnad och umgänge.

3 Argument för den rådande äktenskapslagstiftningen

3.1 Barnen

Familjer med äktenskapet som grund är stabilare änförhållanden som vilar på andra juridiska samlevnadsformer. Enligt all tillgänglig statistik är det större risk att barn till föräldrar som är sambor får uppleva att föräldrarna separerar jämfört med barn vars föräldrar är gifta. Vid en separation är risken givetvis större att barnet förlorar kontakten, helt eller delvis, med den ena föräldern. Barn har störst möjligheter att utvecklas och mogna på ett positivt sätt i en stabil familjemiljö.

Barn har genom FN:s barnkonvention rätt att, så långt som möjligt, ha vetskap om sina föräldrar och att bli vårdade av dessa. Ett av äktenskapets ursprungliga ändamål är omsorgen om barnen. Alla barn har en naturlig rätt till att bli omhändertagna och omvårdade av sina båda biologiska föräldrar eftersom dessa båda är orsaken till, och ansvariga för, barnets tillblivelse och existens. Äktenskapet är alltså till för att så långt det är möjligt omge barnen med ett rättsligt och etiskt sammanhang - en "familjemiljö" med barnkonventionens terminologi - som säkrar deras rättigheter visavi sina biologiska föräldrar och tydliggör föräldrarnas skyldigheter. Att slå vakt om äktenskapet är därför att slå vakt om barnens rättigheter.

Ett motargument som förekommit i debatten är att även homosexuella har barn och att man inte värnar om alla barn om man förespråkar en ordning där homosexuella inte har möjligheten att ingåäktenskap. Det är emellertid viktigt att betona att föräldraansvaret alltid finns hos de biologiska föräldrarna. De biologiska föräldrarna är de som har det moraliska ansvaret för sina barn, och som barnen har sina naturliga rättigheter gentemot. Andra vuxna kan ha en viktig roll gentemot barnen och kan även vara barnens vårdnadshavare, men föräldraansvaret ska man i princip inte kunna frånsäga sig. Vid en adoption uppstår en undantagssituation där föräldraansvaret helt och fullt övertas av de nya föräldrarna. Principen är då att i adoptionen försöka efterlikna så långt det är möjligt det förhållande som barnet förlorat. Det bör också påpekas att vid en adoption bryts, juridiskt sett, alla band med den eller de biologiska föräldrarnas anförvanter.

3.2 Kulturella aspekter

Äktenskapet som institution bör bevaras som juridisk gemenskap även utifrån kulturella aspekter. Äktenskapet är en del av vårt kulturella arv och har under lång tid varit en benämning på en samlevnadsform mellan man och kvinna. Som tidigare anförts har äktenskapet en stabiliserande funktion och äktenskapet som sådant är därför förknippat med positiva värden.

Registrerat partnerskap är en juridisk samlevnadsform som i princip har samma rättsliga konsekvenser som äktenskapet (se ovan). Det finns ingen anledning att ändra innebörden av ett invant begrepp bara för förändringens egen skull.

Att registrerat partnerskap inte kallas äktenskap och vice versa är inte diskriminering. Ingen part missgynnas - de rättsliga konsekvenserna av äktenskap och registrerat partnerskap är, som nämnts, i det närmaste identiska. Det är inte heller diskriminering att heterosexuella inte får registreras som partner. Alla ska vara lika inför lagen som individer. Detta är dock inte samma sak som att likställa alla relationer. Inte heller är det ett uttryck för diskriminering mot homosexuella par att anse att barn har rätt till föräldrar av båda könen. Att man uppställer kriterier i vissa fall är inte i sig diskriminerande. Sambopar får inte gemensamt anta adoptivbarn och man måste som huvud­regel ha fyllt 25 år för att vara aktuell som adoptivförälder. Dessa kriterier är inte per automatik diskriminerande enbart för att de är särbehandlande.

3.3 Internationella rättsförhållanden

De viktigaste internationella konventionerna, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt Europakonventionen för mänskliga rättigheter, är tydliga. Äktenskapet är en grundläggande rättighet som ingås av en vuxen man och en vuxen kvinna. Bakgrunden är den betydelse för familjebildningen och den biologiska fortplantningen som strukturellt är knuten till äktenskapet. Barn har genom FN:s barnkonvention rätt att, så långt som möjligt, ha vetskap om sina föräldrar och att bli vårdade av dessa. Tvärtemot vad som ibland hävdas så omfattar inte dessa konventioner samkönade parförhållanden. Inte heller medför den rättspraxis som utvecklats på området på senare tid någon förändring på den punkten. Enligt FN:s kommitté för mänskliga rättigheter kan inte en fördragsslutande stats vägran att tillåta samkönade par att ingåäktenskap anses utgöra konventionsbrott.

Stockholm den 5 oktober 2004

Göran Hägglund (kd)

Stefan Attefall (kd)

Maria Larsson (kd)

Mats Odell (kd)

Inger Davidson (kd)

Johnny Gylling (kd)

Helena Höij (kd)

Ragnwi Marcelind (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Yvonne Andersson (kd)