Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att öka andelen kvinnor i privata bolagsstyrelser.
Sverige har betraktats som ett föregångsland i jämställdhetsarbetet. Detta arbete har drivits under lång, lång tid och i viss mån gett resultat. I de politiska församlingarna har jämställdhetsarbetet fått gehör. Jämn könsfördelning när det gäller representation i regering, riksdag, kommuner och landsting har i stort blivit verklighet.
När det gäller näringslivet kan vi dock inte ses som något föredöme för resten av världen. Där är det fortfarande illa ställt med jämställdheten. Män är fortfarande de som leder verksamheten och fungerar som chefer i betydligt större utsträckning än kvinnor.
I bolagsstyrelser återfinns ofta män med likartad bakgrund. För att öka kompetensen i styrelserna är det nödvändigt att bredda kompetensen med människor som har olika bakgrund, erfarenheter och jämn könsfördelning. Det skulle med all sannolikhet såväl styrelser som bolagets verksamhet vinna på.
Det grundläggande motivet för jämställdhetsarbetet är vikten av att slå vakt om principen om alla människors lika värde. Men det finns också ekonomiska argument:
Det är lönsamt för både det enskilda företaget och samhället som helhet att så många människor som möjligt kommer ifråga för alla sorters arbeten.
Företag och organisationer vinner mer acceptans i samhället och agerar bättre tillsammans med sin omgivning om sammansättningen av deras anställda speglar befolkningen i övrigt.
En brett sammansatt arbetsorganisation av personer med olika bakgrunder och erfarenheter är i de flesta situationer mer kreativ och nydanande än en helt homogen organisation.
"Klubben-för-inbördes-beundran" borde i stället för att välja varandra ta för sig av all den kompetens som marknaden erbjuder. Om kvinnor med förvärvsbakgrund också, exempelvis från handeln, servicesektorn eller barnomsorgen, fick möjlighet att träda in i bolagens styrelser skulle det innebära stora kompetensvinster för bolagen - och - stora vinster för jämställdhetens Sverige.
Tyvärr finns det ingenting som talar för att jämställdhet kommer av sig själv. Det är skillnader i löner mellan kvinnor och män exempel på. För 20 år sedan påstods att kvinnorna inte hade samma utbildning som män och därför var lönerna olika. I dag har ofta kvinnor högre utbildning men tjänar trots det mindre än männen. Inte är det väl sådana föråldrade tankegångar som att kvinnor med utbildning och erfarenhet också ska ta hand om hem och familj som gör att de inte kommer in i styrelserummen? Kampen om ett jämställt samhälle måste hela tiden hållas vid liv. Lagstiftningsvägen går det att skapa förutsättningar för att kvinnor ska kunna utveckla yrkesliv med barn och familj. Det är bedrövligt att vi efter många års jämställdhetsarbete ännu inte nått fram till bättre fördelning mellan kvinnor och män i de privata styrelserummen - trots - att kvinnor ofta har högre utbildning och bredare erfarenheter. Det behövs åtgärder!
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Sylvia Lindgren (s) |
|
|
Agneta Gille (s) |
Marie Granlund (s) |