Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en ändring i förmånsrättslagen så att bankernas förmånsrätt återgår till 100 %.
Många företagare och politiker i Västernorrland vill utveckla sina företag och därmed bidra till sysselsättning och välfärd. De ser med oro och frustration de oroväckande brister vad gäller kreditgivning, möjligheterna att attrahera externt riskkapital samt att bygga upp eget kapital för de investeringar som behövs.
Den nya förmånsrättslagen som trädde i kraft den 1 januari 2004 är ett hot mot regional utveckling och har ställt till det riktigt ordentligt för småföretagen och då framför allt i glesbygderna! I samband med att förmånsrättslagen ändrades gjordes inga förändringar i banklagen, vilket innebar att befintliga krediter skulle sakna fullgod täckning efter 2004. Förändringen innebar i praktiken att kreditgivarna redan före lagens ikraftträdande började agera för att motverka den förändrade lagstiftningens effekter.
Den nya förmånsrättslagen, av vissa kallad "den nya konkurslagen", reglerar hur olika fordringsägares anspråk på tilldelning vid konkurs ska vägas mot varandra. Tyvärr är det också regler som riskerar att stjälpa många fler "friska" företag.
De nya förmånsrättsreglerna gör att många företag, som idag inte har några problem, får svårare att klara sin kreditförsörjning. Detta genom att reglerna minskar företagsinteckningarnas värde som säkerhet från 100 procent till 55 procent, vilket innebär att bankerna måste ställa högre krav på säkerhet. Följden av det blir bland annat högre soliditetskrav på företagen, krav på personlig borgen och uppsagda krediter.
I våra glesbygder är säkerheter redan mycket lågt värderade. Den omprövning av företagens krediter som bankerna inlett till följd av den nya lagstiftningen, riskerar att beröva framförallt småföretagen en väldig kreditvolym till överkomliga villkor. Det finns uppskattningar som pekar mot att det i Sverige handlar om så mycket som 50 miljarder kronor! Denna utveckling slår mycket hårt mot glesbygdens företag. En del får svårt att överleva, en del hämmas i sin utveckling.
En konsekvensanalys av hur mindre företag drabbas av den nya lagstiftningen är nödvändig och måste omgående genomföras! Detta för att det snabbt ska gå att få grepp om vidden av problemen, förhindra oönskade effekter och kanske rent av upphäva lagen. I detta arbete bör naturligtvis företagare medverka och småföretagarens situation särskilt belysas. En jämförelse och utvärdering med närliggande länders kredit- och betalningssystem bör också ingå i analysen. I konsekvensanalysen bör lagstiftaren även redovisa konkreta mål med den nya förmånsrättslagen. Det skall noteras att situationen redan är akut för många företag och företagare trots att den största delen av reformen kring företagsinteckningarna ännu inte trätt i kraft.
Förmånsrättslagen har en inriktning på konkurser. Av Sveriges ca 800.000 företag beräknas cirka en procent gå i konkurs. Regeringen har alltså skapat en lagstiftning som drabbar kanske 100.000-tals företag för att lösa en speciell situation för ett litet antal företag.
Lagen är såväl småföretagarfientlig som tillväxthämmande! De allra flesta företag måste låna pengar för att kunna bedriva sin näringsverksamhet. Därför måste det vara möjligt att låna pengar till företagande. Men bankerna får enligt lag inte äventyra allmänhetens insatta pengar och måste gardera sig så att de får tillbaka utlånade medel om företagaren skulle misslyckas och tvingas gå i konkurs. För att få låna pengar hos banker eller andra kreditgivare måste företagen därför ha säkerheter att erbjuda. Säkerheterna är till exempel fastigheter, kundfordringar och varulager.
Förmånsrättslagen reglerar den turordning i vilken fordringsägare får utdelning vid konkurs. För bankerna innebär den nya lagen att de vid konkurs inte längre får ut 100 procent av säkerheten utan endast 55 procent. Eftersom bankerna under alla omständigheter är tvungna att säkra sina lån, så måste de då kräva in ytterligare säkerheter av företagen. På grund av det glapp som uppstår mellan 100 procent och 55 procent kräver nu bankerna nya säkerheter från företagaren. Det företag som då inte har ytterligare säkerheter att erbjuda, urholkar sina tillgångar och tvingas ibland trots en bra verksamhet i konkurs - helt i onödan.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Solveig Hellquist (fp) |