För att "förlösa" de konsumenter som påverkats av Rättvisemärkts statligt stödda kampanjer att handla Rättvisemärkt, att hjälpa dem att gå från ord till handling, behöver riksdagen överväga om det inte vore klokt och strategiskt att ge ett stöd till Världsbutikerna för Rättvis Handel för att kunna utöka antalet Världsbutiker i Sverige.
Genom de bidrag till Rättvisemärkt i Sverige som regering och riksdag beslutade om inför budgeten 2004-2006, 1,6 miljoner kronor per år i tre år framåt, så togs ett viktigt steg för att öka de svenska konsumenternas kunskaper om Rättvis Handel.
Det finns dock en risk för svårigheter att nå bra resultat för Rättvisemärkt, då konsumenterna i alldeles för liten utsträckning hittar rättvisemärkta varor i livsmedelsbutikernas hyllor. Inför detta faktum ger många upp och köper sina gamla vanliga varor.
Det skulle behövas många fler Världsbutiker för Rättvis Handel än det 30-tal som finns idag i Sverige. Dessa butiker hjälper nämligen konsumenter att ta steg två - steget att gå från ord till handling, från kunskap om rättvis handel till att börja handla och prova olika rättvisemärkta produkter.
Riksdagen begär att regeringen utreder om inte ett stöd till Världsbutikerna för Rättvis Handel att öppna fler butiker väsentligt skulle öka konsumenternas beteende att övergå till att handla mer rättvisemärkt, enligt vad i motionen anförs.
Det naturliga vore att vända sig till Konsumentverket för att söka stöd för en utökning av antalet Världsbutiker i Sverige. Verket har redan fått en förfrågan och anser att det vore lovvärt att ge Världsbutikrörelsen ett stöd för att kunna öppna fler butiker, men man anser sig ha för lite pengar för att kunna stödja detta.
Världsbutikerna för Rättvis Handel har lång erfarenhet av att arbeta med information om världshandeln och dess påverkan på fattiga producenter i syd. Världsbutikerna för Rättvis Handel är en medlemsorganisation för Världsbutiker i Sverige. Föreningen har som mål att stödja och utveckla lokala grupper som arbetar för en rättvisare världshandel och skapa opinion för en rättvis global handel. Utifrån gemensamma kriterier för rättvis handel samverkar omkring 30 självständiga Världsbutiker. Målet för en Världsbutik är att öka försäljningen av och säkra marknaden för varor från småskalig produktion i Latinamerika, Afrika och Asien.
Världsbutikerna för Rättvis Handel arbetar framför allt genom att, tillsammans med organisationen Rättvisemärkt, sprida informations- och kampanjmaterial för att öka medvetenheten kring global handel, underlätta kommunikation mellan medlemmar och stödja medlemmarna i deras arbete med rättvis handel.
Världsbutikerna för Rättvis Handel är en rörelse som växt fram sedan 1980-talet i Sverige. Rörelsen är fortfarande relativt liten i jämförelse med resten av Europa där Rättvis Handel är ett väletablerat begrepp. Antalet Världsbutiker är 2 790 i Europa. Världsbutikerna för Rättvis Handel ingår i det europeiska nätverket NEWS! (Network for European Worldshops).
I dag berör Rättvis Handel ca 800 000 producentfamiljer i syd; alla dessa får en chans till utveckling genom ökad inkomst. Betydligt fler människor skulle få möjlighet till ett bättre liv genom att fler konsumenter vore beredda att betala mer för varor producerade på ett schysst sätt. En viktig del i denna process är ökad kunskap om hur vår konsumtion påverkar människor i syd. I en Världsbutik blir budskapet tydligt. Genom en vara, ett vackert hantverk, en praktisk väska eller en god choklad, får konsumenten veta av vem och hur varan producerats. Världsbutikerna kan på ett enkelt sätt förklara hur världen genom global handel hänger ihop och kan bidra till något positivt för utvecklingen i syd. Det är viktigt att notera att de lokala världsbutikerna inte har några privata vinstintressen. Allt överskott återförs till rättvisehandelsrörelsen.
Världsbutikernas viktigaste uppgift är att ge konsumenterna möjligheter att gå från ord till handling, att efter att ha fått information om rättvis handel kunna börja köpa det 100-talet olika livsmedelsprodukterna och de många övriga varorna.
Varje år nås tiotusentals kunder via Världsbutikerna. Butikerna har ett brett utbud av livsmedel och hantverk. Genom deras samarbetspartner NEWS och IFAT kan de som Världsbutiker garantera att deras kriterier efterföljs. De bygger sin verksamhet på goda erfarenheter från Världsbutiker som redan nu fungerar väldigt bra och på erfarenheter från deras systerorganisationer i nätverket Network of European World Shops (NEWS!).
Världsbutikerna för Rättvis Handel har stor betydelse för att konsumenterna ska få en möjlighet att praktisera rättvis handel. I de kommuner där Världsbutiker finns är medvetenheten om rättvis handel, bland konsumenterna, högre än på andra orter. Detta får till resultat att utbudet av rättvisemärkta varor i de vanliga livsmedelsbutikerna generellt är högre än på andra orter, utan Världsbutiker.
Konsumenterna har i Världsbutiken börjat prova rättvis handel och funnit detta intressant. Man ställer sedan krav på sin vanliga livsmedelsbutik att komplettera sitt sortiment med rättvisemärkta varor. Då först börjar vi nå de många konsumenterna och ge dem möjlighet att övergå till att köpa och prova Rättvisemärkt. Det är till syvende och sist konsumenterna som kan förändra handeln till mer rättvis handel. Utifrån detta förstår vi att det är en nyckelfråga, om vi ska få fart på den rättvisa handeln, att det startas fler Världsbutiker i Sverige.
Världsbutikerna för Rättvis Handel skulle behöva anställa ett par butikskonsulenter som på heltid kunde arbeta med att starta nya Världsbutiksföreningar i Sverige. Ett 50-tal nya Världsbutiker vore önskvärt att det startades inom de närmaste 5 åren. Då Världsbutiksrörelsen i Sverige har en mycket svag ekonomi behöver regeringen överväga om inte ett stöd till denna folkrörelse skulle, i kombination med det stöd regeringen idag ger Rättvisemärkt för opinionsbildning, kunna skapa betydligt större förutsättningar att få fler konsumenter att gåöver till rättvis handel. Ett bidrag på 1-2 miljoner kronor per år skulle räcka för detta.
Som läget är idag, där det på de flesta orter i Sverige är mycket svårt att hitta ett brett sortiment med rättvisemärkta varor, kommer vi inte att kunna förändra köpvanorna i någon högre grad. Det är först när konsumenterna får pröva det breda utbudet av rättvisemärkta varor som konsumenttrycket ökar på den vanliga dagligvaruhandeln att komplettera sitt utbud med rättvisemärkta varor.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Lars Lindén (kd) |