Motion till riksdagen
2004/05:L279
av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m)

Upphovsrätten i anställningsförhållanden


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av frågan om upphovsrätten i anställningsförhållanden.

Motivering

Efter den senaste större översynen av upphovsrättslagen i slutet på 1980-talet kom en fråga att kvarstå obehandlad, nämligen den om upphovsrättens övergång, bl.a. i anställningsförhållanden. Frågan prövades visserligen inom ramen för den dåvarande upphovsrättsutredningen, men ledde aldrig fram till några lagstiftningsförslag. Sedan dess har mycket hänt. Genom digitaliseringen av medieinnehåll och medieföretagens utveckling av flerkanalspubliceringar har frånvaron av en reglering av upphovsrätten i anställningsförhållanden blivit ett alltmer påtagligt problem.

Användningen av och förfogandet över det material som framställs för publicering i olika mediekanaler kräver nämligen ständigt nya godkännanden från de anställda medarbetarna, som i praktiken har ett veto mot varje användning som arbetsgivaren inte uttryckligen kunnat avtala sig till. Många gånger förutsätter sådana avtal dessutom att ytterligare ersättning betalas utöver den lön som den anställde upphovsmannen redan är tillförsäkrad. Nya produkter, användningsformer och samarbeten som inte kunnat förutses och uttryckligen avtalas om vid anställningsförhållandets tillkomst kan därmed inte tas i bruk utan förhandlingar och ofta kostsamma särregleringar rörande upphovsrätten. Detta sker samtidigt som det står helt klart att moderna medieprodukter är resultatet av ett gemensamt arbete som involverar betydligt fler personer än den som i upphovsrättslig mening betraktas som upphovsman.

Skälet till detta är att den svenska upphovsrättslagstiftningen i detta avseende är omodern. Den bygger på tanken om upphovsmannen som en fristående person som självständigt, oberoende och med egna resurser skapar sina verk. Upphovsrättslagen beaktar emellertid inte det förhållandet att det också finns anställda upphovsmän och att förutsättningarna i ett anställningsförhållande är väsentligt annorlunda. I ett anställningsförhållande är det arbetsgivaren som står för produktionskostnaderna för det som framställs, liksom för lön, semesterersättning och andra sociala förmåner till den anställde upphovsmannen. Till skillnad från den fristående upphovsmannen är den anställde upphovsmannen dessutom tillförsäkrad anställningstrygghet.

Men den svenska upphovsrättslagen gör alltså ingen skillnad mellan dem. Den för ett anställningsförhållande grundläggande principen om att frukterna av arbetet skall komma arbetsgivaren till godo får inte genomslag på upphovsrättsområdet - annat än i fråga om datorprogram, där Sverige till följd av ett EG-direktiv fått införa en sådan reglering.

I flera andra större industriländer, t.ex. Storbritannien, USA och Japan, har man däremot för länge sedan insett det orimliga i en sådan ordning och infört särskilda regler om upphovsrätten i anställningsförhållanden. Där övergår upphovsrätten till vad som framställs inom ramen för ett anställningsförhållande till arbetsgivaren.

Trots upprepade löften från regeringen om att se över frågan har emellertid inget hänt. Riksdagen uttalade (2000/01:LU8 s. 14) därför att det är angeläget att det utlovade arbetet sätts igång och att man förutsatte att så skulle ske senast i samband med att EU-direktivet om upphovsrätten i informationssamhället skulle genomföras i svensk rätt.

Så blev dock inte fallet. Det rejält försenade arbetet med att implementera EU-direktivet har kommit att blockera frågan om upphovsrätten i anställningsförhållanden och alltjämt kan konstateras att något utredningsarbete inte har inletts.

I Danmark pågår däremot ett intensivt arbete med att se över frågan om upphovsrätten i anställningsförhållanden. Det är nu hög tid att också den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras så att medieföretagens utveckling och konkurrenskraft inte begränsas och försvagas.

Mot den bakgrunden bör en översyn snarast inledas med uttalad inriktning att införa en reglering enligt vilken upphovsrätten i anställningsförhållanden skall tillkomma arbetsgivaren.

Stockholm den 30 september 2004

Magdalena Andersson (m)

Elizabeth Nyström (m)