Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om insemination.
Det brådskar med att få fram ett lagförslag till riksdagen vad gäller lesbiska kvinnors möjlighet att insemineras vid svenska sjukhus.
Endast gifta kvinnor får låta sig insemineras vid svenska sjukhus. Däremot har många andra kvinnor en stark längtan efter barn. Lesbiska kvinnor som lever i en relation med en annan kvinna har inte den möjligheten. I stället har det vuxit fram andra sätt för dessa att skaffa barn. Ett sätt är att låta en manlig vän stå som spermadonator. Sedan kan man relativt lätt skaffa en enkel utrustning för att själv tekniskt befrukta ett ägg och skapa ett barn. Ett annat sätt som är vanligt är att kvinnan åker utomlands till ett land, t ex Danmark, där det är tillåtet för lesbiska att insemineras på sjukhus.
Det finns dock en del problem med de metoder som vi som lagstiftare måste förhålla oss till. Framför allt om man delar uppfattningen om att lagen skall ha barnets bästa för ögonen. Vid "privat" insemination finns det ingen medicinsk kontroll på sperman. Onödiga risker att smitta både moder och barn med HIV/AIDS eller andra sexuellt överförbara sjukdomar växer med denna teknik. Det undviker man vid sjukhusinsemination.
Vid insemination i Danmark gäller andra regler än i Sverige. Ett barn som kommit till genom konstgjord befruktning i Sverige har rätt till sin genetiska identitet vid 18 års ålder, d v s har rätt att ta reda på vem som är ens biologiska pappa. Det kan vara mycket viktigt för en människa att få reda på sitt ursprung för att själv skapa sig en identitet. Det förtjänar att påpekas att även medicinska skäl talar kraftfullt för denna rättighet, eftersom barnet på så vis ges möjlighet att underrättas om ärftliga sjukdomar. Denna rätt finns inte i Danmark och därför skulle denna regelförändring påföra barnen fler rättigheter. Det är redan ett faktum att dessa barn blir till.
I debatten har ibland framförts synpunkten att blivande lesbiska föräldrar bör betala för behandlingen i samband med inseminationen. Vår uppfattning är att lagstiftningen inte skall göra skillnad på olika individer och att systemet därför måste vara kostnadsneutralt mellan olika typer av familjebildningar. Samma resonemang är också tillämpligt på frågor rörande prioritering vid fall av assisterad befruktning. Även här måste en princip byggd på neutralitet råda. Ett riksdagsbeslut om lagändring måste alltså ta hänsyn till dessa viktiga aspekter på frågan.
Att tillåta bl a lesbiska kvinnor att insemineras på svenska sjukhus tillför barn fler rättigheter än i dag. Insemination sker oavsett vi möjliggör detta eller ej. Dagens situation är inte förenlig med principen om barnets bästa.
|
Stockholm den 24 september 2004 |
|
|
Tobias Billström (m) |
Lars Lindblad (m) |