Motion till riksdagen
2004/05:L20
av Martin Andreasson m.fl. (fp)

med anledning av prop. 2004/05:110 Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m.


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en upphovsrätt som så långt som möjligt är teknikneutral.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de rättsliga åtgärderna mot olovlig kopiering måste stå i proportion till rättighetsintrånget.

  3. Riksdagen beslutar, med avslag på regeringens förslag i denna del, att 54 § fjärde stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ges lydelsen: "Ersättningsskyldighet enligt första stycket gäller inte den som i samband med framställning av exemplar för privat bruk enbart överträder 12 § fjärde stycket, om inte denna överträdelse sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet."

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättighetshavarnas ansvar för att göra det möjligt för privatpersoner att avgöra vilka förlagor som är lagliga.

  5. Riksdagen beslutar, med avslag på regeringens förslag i denna del, att 12 § första stycket i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ges lydelsen: "Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk."

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kassettersättningen.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rättsligt skydd för tekniska åtgärder.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av upphovsrättslagstiftningen.

Sammanfattning

Liberala utgångspunkter

Upphovsrätten är central i den intellektuella äganderätten. Genom en fungerande upphovsrätt får författare, tonsättare, musiker och andra kulturskapare rätten att bestämma över sina alster och hur de ska spridas.

Upphovsrätten har en viktig ekonomisk funktion för konstnärliga utövare, men dess betydelse är vidare än så. Ytterst handlar det om upphovsmannens rätt att bestämma över sitt verk. Det är rättighetsinnehavaren som har sista ordet när det gäller om ett verk ska offentliggöras, spridas på nätet, tryckas i nyupplaga eller publiceras på annat sätt, oavsett om detta sker på kommersiella villkor eller inte. Upphovsrätten innebär också att rättighetsinnehavaren kan säga nej till spridning av sitt verk.

Dessa grundprinciper ligger bakom dagens upphovsrättslagstiftning, som Folkpartiet liberalerna anser har fungerat i huvudsak väl. Den blixtsnabba tekniska utvecklingen har dock gett upphov till nya frågor om upphovsrättens gränser i olika sammanhang, inte minst på Internet.

När nu den svenska upphovsrätten är föremål för reformering, delvis till följd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG, är det Folkpartiets ståndpunkt att upphovsrätten så långt möjligt bör vara teknikneutral. Det är visserligen ofrånkomligt att enskilda medieformer ibland kräver speciallösningar i de praktiska tillämpningsreglerna, men de bakomliggande principerna bör vara gemensamma eftersom den värderingsmässiga grunden för upphovsrätten är densamma. Att låta lagstiftningen styras av helt olika principer beroende på i vilken teknisk miljö som det upphovsrättsskyddade verket presenteras skulle skapa orimliga gränsdragningsproblem, inte minst med tanke på att gränserna håller på att suddas ut mellan traditionella medieformer.

Den nya tekniken, inte minst de så kallade fildelningsprogrammen för utbyte av material på nätet, beskrivs ibland som ett hot mot upphovsrätten. Folkpartiet avvisar bestämt ett sådant synsätt. Det faktum att tekniska innovationer kan missbrukas för lagbrott får aldrig göras till argument för att försöka hejda mänskligt skapande och utvecklandet av ny teknik. Fildelningsprogram är liksom videobandspelare och kopieringsmaskiner en i sig neutral teknikform. Det som ska motverkas är upphovsrättsbrott, inte ny teknik. Förbud mot tekniska lösningar är bara berättigat om det är ställt utom allt rimligt tvivel att dess enda tänkbara användningsområde är att möjliggöra upphovsrättsbrott.

Kopiering för privat bruk

Den enskildes rätt att ta en kopia för privat bruk är ett undantag från huvudregeln att det är upphovsrättshavaren som bestämmer om verket ska kopieras. Detta undantag fyller en viktig funktion och ska försvaras. I propositionen diskuteras vilka krav som ska ställas på den förlaga som används för kopieringen, en fråga som inte har någon uttrycklig reglering i dagens lagstiftning.

Folkpartiet liberalerna anser att lagstiftningen måste säkerställa enskildas rätt att ta en kopia för privat bruk av en lagligt framställd förlaga. Däremot bör det inte vara tillåtet att ta privata kopior av sådant material som har gjorts tillgängligt utan upphovsmannens tillstånd. Det är en rimlig princip att den som inser att en förlaga är piratkopierad inte själv ska ha fria händer att framställa nya kopior av den. Att inta motsatt ståndpunkt skulle betyda att en piratkopia skulle kunna "tvättas" genom att kopieras i ytterligare ett led. En sådan inställning är inte hållbar och skulle också få oacceptabla följder om den tillämpas generellt inom upphovsrätten eller annan immaterialrätt.

Folkpartiet liberalerna stöder alltså förslaget att det ska krävas en laglig förlaga för att man ska ha rätt att ta en kopia för privat bruk. Det är dock angeläget att denna bestämmelse tillämpas på ett rättssäkert sätt och att de rättsliga åtgärder som vidtas står i proportion till rättighetsintrånget. I de fall när den enskilde rimligen inte kunde inse att förlagan var olagligt framställd ska inte heller något ansvar kunna utkrävas.

Vi anser dessutom att regeringens förslag är alltför långtgående när det föreslås att ersättningsskyldighet för kopiering för privat bruk från olovlig förlaga gäller även vid oaktsamhet av normalgraden. Enligt vår mening bör det krävas uppsåt eller grov oaktsamhet för att ersättningsskyldighet ska gälla. Regeringens lagförslag vad avser 54 § i upphovsrättslagen bör alltså justeras på denna punkt.

Det ligger i rättighetsinnehavarnas intresse att på lämpligt sätt (genom marknadsföring, kodning, märkning eller liknande) lyfta fram de lagliga alternativen och visa för konsumenterna vilka förlagor som är lovligt framställda. Ju större osäkerhet som råder om vilka förlagor som är lagliga, desto mindre utrymme finns för rättighetsinnehavarna att agera rättsligt mot eventuella rättighetsintrång vid olovlig kopiering för privat bruk.

Den utbredda piratkopieringen är bara delvis följden av ett oklart rättsläge. Lika viktigt eller kanske ännu viktigare är att branschen inte varit tillräckligt lyhörd för konsumenternas önskemål att få ta del av film, musik m.m. via nätet. Utbudet av lagliga alternativ på nätet är fortfarande alldeles för klent.

Lika lite som piratkopieringen enkelt kan lagstiftas bort kan det lagliga utbudet lagstiftas fram. En förtydligad lagstiftning skapar den juridiska ramen, men det blir i slutänden rättighetsinnehavarna som avgör om konsumenterna ska erbjudas det breda utbud av enkla, prisvärda och lagliga alternativ på nätet som krävs för att kunna tränga tillbaka piratkopieringen. Så länge de lagliga alternativen saknas kommer piratkopieringen att fortsätta att bre ut sig.

Kopiering av tryckta böcker

Regeringens förslag innebär en särreglering vad gäller litterära verk i skriftlig form. I princip blir det olagligt att ta en kopia av en hel bok, även om förlagan för kopieringen är lagligen inköpt och kopian uteslutande används för den enskildes privata bruk. Bakgrunden till förslaget är främst det utbredda problemet med olovlig kopiering av kurslitteratur.

Det är dock principiellt problematiskt att regeringen här väljer att föreslå en specialregel. Förslaget innebär att privatpersoner förbjuds att ta en kopia för privat bruk av en lagligen inköpt tryckt bok.

Folkpartiet vill understryka att piratkopiering av kurslitteratur och andra litterära verk i skriftlig form är ett stort problem och att lagstiftningen måste ge ett effektivt skydd mot olovlig kopiering. Vi anser dock att den föreslagna specialregleringen inte är nödvändig för att säkerställa möjligheten för rättighetsinnehavarna att kunna ingripa mot piratkopiering. För det första innebär lagförslagen att rätten att ta kopior begränsas från några tiotal till ett eller några få exemplar. För det andra har man bara rätt att använda kopian för sitt strikt privata bruk. Det är alltså inte - och ska inte vara - tillåtet att kopiera till sina kurskamrater.

Folkpartiet anser därför att det är bättre att tydliggöra lagstiftningens grundprinciper. Tills vidare bör alltså regeringens förslag i denna del avslås. Om det visar sig att ytterligare lagstiftning krävs är Folkpartiet berett att pröva frågan på nytt inom ramen för en kommande, mer genomgripande översyn av upphovsrättslagen.

Piratkopiering av kurslitteratur kan inte försvaras, men fenomenets utbredning måste också ses i ljuset av den pressade ekonomiska situation som studenter befinner sig i. Upphovsmännen till kurslitteratur behöver ges ett effektivt skydd, men inte på ett sätt som straffar studenter och andra bokköpare. Exempelvis på vissa juridiska, medicinska och tekniska utbildningar är kurslitteratur en ytterst betungande utgiftspost för de enskilda studenterna. Vi vill här påminna om Folkpartiets förslag om en generell höjning av totalbeloppet för studiemedel med 400 kronor i månaden, något som skulle få störst relativ betydelse för studenter på särskilt kostnadskrävande utbildningar. I det fortsatta utredningsarbetet bör det ocksåövervägas vilka möjligheter det finns att skapa ökat utrymme för kopiering genom avtalslicenser.

Kassettersättning

Regeringens förslag till reglering av den så kallade kassettersättningen är en kortsiktig lösning som snart kommer att vara överspelad av den tekniska utvecklingen. I teorin skapas ett långsiktigt robust system i och med att det föreslås tre olika ersättningsnivåer: 2,5 öre per minut för analoga upptagningar, 0,25 öre per megabyte för digitala lagringsmedier där upptagning bara kan ske en gång samt 0,4 öre per megabyte för digitala lagringsmedier där upptagning kan ske flera gånger.

Genom en särskild regel om nedsättning av ersättningen i vissa fall, till exempel med hänsyn till förhållandena på marknaden, hoppas regeringen att kassettersättningen för olika produkter ska kunna justeras ned till marknadsmässiga nivåer. Folkpartiet vill betona att en fungerande tillämpning av nedsättningsregeln är själva förutsättningen för att systemet alls ska fungera. Om någon nedsättning inte sker skulle exempelvis ersättningen bli 18 kronor och 80 öre per Dvd-rw-skiva, vilket är en uppenbart orealistisk nivå som bara skulle bädda för smuggling och privatimport.

Det kan vidare förutses att reglerna om kassettersättning måste ses över redan inom några år. När den tekniska utvecklingen gått vidare kommer framtidens motsvarigheter till dagens cd- och dvd-skivor, mp3-spelare med mera att ha mångdubbelt större lagringskapacitet, samtidigt som priset i konsumentledet kanske är ännu lägre än i dag. Ersättningsnivåerna för olika produkter på marknaden kommer då att hamna på så höga nivåer att kassettersättningen alltid kommer att behöva sättas ned. Den nedsättningsbestämmelse som är tänkt som en undantagslösning kommer snart att bli huvudregel. Till saken hör också att nya lagringsformat och filtyper utvecklas kontinuerligt och det alltsåär omöjligt att förutsäga vilket digitalt lagringsutrymme som i framtiden kommer att krävas för att spela in t.ex. en låt eller en långfilm.

Förslaget till ny kassettersättning får tills vidare godtas som en övergångslösning, men en fortsatt översyn av bestämmelserna måste genast påbörjas. Målet måste vara att hitta en beräkningsgrund som utan onödig byråkrati och på marknadsmässiga villkor ger upphovsmännen ersättning.

Rättsligt skydd för tekniska åtgärder

I propositionen föreslås att nya bestämmelser om skydd för tekniska åtgärder införs i upphovsrättslagen. Bestämmelserna innebär bland annat att det blir straffbart att tillverka eller sälja produkter, eller tillhandahålla tjänster som huvudsakligen är utformade för att kringgå en digital eller analog spärr eller annan teknisk åtgärd som hindrar eller begränsar framställning av exemplar eller tillgängliggörande för allmänheten av upphovsrättsligt skyddade verk. Förslaget om rättsligt skydd för tekniska åtgärder omfattar alla typer av upphovsrättsligt skyddade verk utom datorprogram. Själva kringgåendet av den tekniska åtgärden föreslås också bli förbjudet. Förbudet gäller inte när någon som lovligen har tillgång till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på verket.

Förbudet är inte begränsat till gärningar som sker yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte. Även kringgående som utförs av privatpersoner utan något förvärvssyfte omfattas alltså.

Det införs vidare ett förbud mot olika typer av hantering av hjälpmedel för kringgående av tekniska åtgärder. Enligt lagförslaget är det förbjudet att "tillverka, importera, överföra, sprida genom att exempelvis sälja eller hyra ut, eller i förvärvssyfte inneha" hjälpmedel för kringgående av tekniska åtgärder.

Folkpartiet vill kraftfullt understryka att de i och för sig välmotiverade bestämmelserna till skydd för tekniska åtgärder inte får användas för att hindra sådan programmeringsverksamhet som inte har till syfte att underlätta upphovsrättsbrott. Lagförslaget innehåller visserligen ett undantag som gör att kryptografisk forskning förblir laglig, men endast en mycket liten personkrets torde beröras av detta undantag. Det finns många studenter och andra datorintresserade som för helt legitima syften studerar, utvecklar eller testar program som har till syfte att koda, kryptera eller spärra material. Det fria kunskapssökandet ska inte motverkas så länge det inte används för att begå eller möjliggöra upphovsrättsbrott. De bestämmelser som regeringen föreslår måste alltså tillämpas på ett sätt som noga beaktar omständigheterna i det enskilda fallet.

Utvärdering och översyn

Upphovsrättslagen från 1960 har ändrats ett stort antal gånger och har i dag blivit närmast oöverskådlig. Som Lagrådet påpekar hade det varit önskvärt att göra en ordentlig redaktionell översyn av hela lagstiftningen, men regeringen väljer i stället att presentera de lagförslag som gör att Sverige genomför EU:s upphovsrättsdirektiv. Lagstiftningens karaktär av lappverk förvärras alltså. Å andra sidan är det svenska genomförandet av EG-direktivet redan kraftigt försenat, och Folkpartiet instämmer därför i Lagrådets bedömning att lagförslagen får godtas som ett provisorium.

Nästa steg måste nu bli att Justitiedepartementet snarast möjligt påbörjar en total översyn av den svenska upphovsrättslagen. Målet för en sådan översyn ska vara att åstadkomma såöverskådliga, tydliga och teknikneutrala regler som möjligt inom ramen för rådande upphovsrättsliga principer. Likaså bör den juridiska regleringen av avtalslicenser ses över, så att man undviker de monopoliserande tendenser som dagens system skapar och som folkpartiet också tidigare kritiserat. Det är naturligt att den genomgripande översyn av upphovsrättslagstiftningen som vi här förespråkar också inkluderar en utvärdering av effekterna av de lagförslag som presenteras i denna proposition.

Stockholm den 7 april 2005

Martin Andreasson (fp)

Jan Ertsborn (fp)

Mia Franzén (fp)

Lars Tysklind (fp)

Ana Maria Narti (fp)

Lennart Kollmats (fp)

Cecilia Wikström (fp)

Hans Backman (fp)

Torkild Strandberg (fp)

Axel Darvik (fp)

Erling Bager (fp)

Christer Winbäck (fp)