Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om aktiebokens offentlighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om minoritetsaktieägares skydd vid tvångsinlösen då skiljedom skall verkställas i utlandet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det skall krävas nio tiondelars majoritet vid fusion.
Efter en lång beredningstid har regeringen äntligenöverlämnat ett förslag till ny aktiebolagslag. Förslaget är välkommet och välbehövligt då nuvarande aktiebolagslag har blivit åldersstigen och svåröverskådlig. Den omfattande genomgång och omarbetning som nu har skett har således varit nödvändig.
Vi anser att lagstiftning på associationsrättens område skall vara nödvändig, enkel och enhetlig. I regeringens förslag har en uppdelning gjorts mellan de lagregler som gäller för alla aktiebolag och de som specifikt gäller för publika aktiebolag. Vi anser att skillnaden mellan publika bolag och privata bolag borde kunna göras större. En sådan reform kräver emellertid en översyn av all lagstiftning på associationsrättens område.
Vi har uppmärksammat vissa brister i regeringens förslag som regeringen snarast bör utreda och lämna kompletterande förslag på riksdagens bord.
Nu gällande begränsningsregel avseende de aktieägare som skall finnas med i den offentliga aktieboken har varit föremål för kritik. En fixerad gräns vid ett aktieinnehav om högst 500 aktier framstår som tämligen stelbent och omodernt. Regeringens resonemang i frågan haltar och någon klar och tydlig förklaring ges inte i propositionen annat än skrivningar rörande vår tids krav påöppenhet och insyn i börsbolagen. Vi menar dock att den enskilde aktieägarens integritet är viktigare än allmänhetens insyn i ett ägande som inte belastar någon och vars praktiska möjligheter att påverka styrning är så gott som obefintlig. En begränsningsregel bör vara knuten till en andel av röstetalet eller kapitalet. En sådan lösning är mer tilltalande då avgränsningen kommer att vara hänförlig till de ägare som i vart fall i någon mån kan påverka bolaget. Att nämna att antalet ägare som kommer att finnas med i den offentliga aktieboken blir för fåär ingen adekvat invändning. Mot regeringens resonemang kan även invändas att med bibehållande av dagens regel om 500 aktier så innebär det att aktieägare som har satsat 11.000 kronor i Ericsson (stängningskurs den 12 april 2005 20,7 kronor) kommer att finnas med och skall således kunna granskas av allmänheten. Vi moderater menar således att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att begränsningsregeln tar sin utgångspunkt i andel av röster eller kapital.
Möjligheterna till inlösen av minoritetsposter utvidgas med regeringens förslag, vilket vi moderater välkomnar. Att nu även ge utländska fysiska och juridiska personer rätt att lösa in minoritetsposter kommer att förenkla omstruktureringar i det europeiska näringslivet. Emellertid har vissa remissinstanser identifierat ett problem när det gäller minoritetsägarnas möjligheter till att verkställa skiljedom avseende rätt till inlösen. Regeringen menar dock att företag som uppträder i tvister av detta slag kommer att rätta sig efter skiljenämndens avgörande med risk att annars förlora anseende på aktiemarkanden m.m. Vi moderater menar att denna risk trots detta inte är försumbar, och då minoritetsaktieägare ofta har en relativt svag ställning bör frågan bli föremål för någon form av reglering till skydd för minoritetsägaren. Regeringen bör således återkomma med förslag även i denna del.
Reglerna om fusion förs enligt regeringens förslag i huvudsak oförändrade över till den nya lagen. Emellertid föreslår regeringen att det införs en majoritetsregel innebärande att det endast krävs två tredjedels majoritet för godkännande av fusionen. En sådan reglering riskerar dock att få negativa konsekvenser då bestämmelserna om fusion ger utrymme för kringgående av bestämmelserna om tvångsinlösen av minoritetsaktier. Detta har uppmärksammats av såväl Lagrådet som Sveriges Aktiesparares Riksförbund. Vi moderater delar denna oro och föreslår därför i likhet med Sveriges Aktiesparares Riksförbund att det alltid i samband med fusion skall krävas minst nio tiondelars majoritet av såväl avgivna röster som de vid stämman företrädda aktierna på bolagsstämman för beslut. På detta sätt kan inte reglerna rörande tvångsinlösen kringgås. Regeringen har anfört att frågan skall analyseras närmare och redovisa sitt arbete under 2005. Vi menar att detta inte är tillfyllest utan regeringen bör snarast återkomma med förslag på lagstiftning i enlighet med vad som ovan anförts.