Riksdagen beslutar att det av försäkringsavtalslagen skall framgå att nuvarande ordning bibehålls avseende gruppförsäkringar och att regeringens förslag i motsvarande del avslås.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utvärdering av de utvidgade kontraheringsreglerna.
Den av regeringen i propositionen föreslagna försäkringsavtalslagen skall ersätta 1927 års lag om försäkringsavtalslag och 1980 års konsumentförsäkringslag. Grundsyftet med reformen är enligt regeringen att ge försäkringstagarna ett starkt skydd vid alla typer av försäkringar med tanke på den stora betydelse som försäkringar har för många.
Det har höjts röster mot den föreslagna regleringen av det tidigare oreglerade och välfungerande gruppersonförsäkringsområdet. Det finns stor risk att gruppförsäkringarna kommer att försvinna eftersom de kommer att bli för dyra för försäkringsbolagen att tillhandahålla och för försäkringstagarna att teckna. Om gruppersonförsäkringarna försvinner riskerar en stor grupp personer att stå utan försäkring. De som har det sämst ställt omfattas i många fall inte av någon annan försäkring än just en gruppersonförsäkring. Den föreslagna regleringen slår således mot dem som har det svårast i samhället och som oftast står utan försäkringsskydd.
Särskilda svårigheter och fördyringar skulle med den föreslagna regleringen uppkomma i samband med de självadministrerade avtal där försäkringsgivaren inte har några personuppgifter avseende de försäkrade. Ett exempel på detta är poliskåren. Poliskåren är gruppförsäkrad, men av förklarliga skäl vare sig kan eller vill man från försäkringstagarnas sida ha register över de försäkrade hos försäkringsbolaget.
En annan brist på gruppersonförsäkringarnas område är att Lagrådet efterlyste en genomlysning av gruppföreträdarna och deras roll. Detta har regeringen valt att bortse ifrån i propositionen och någon genomlysning har således inte skett.
Kristdemokraterna anser att gruppersonförsäkringarna även i fortsättningen ska vara ett område som regleras genom avtal och inte genom lag. Således ska nuvarande ordning vad gäller gruppförsäkringar behållas.
Människor med utvecklingsstörning har av obegripliga skäl nekats att teckna försäkringar. Flera är de föräldrar som fått teckna försäkring för familjens hund eller häst, men inte för det handikappade barnet.
Den liggande propositionen tar upp den problematiken och det framgår att varje människa ska ha möjlighet att prövas som försäkringstagare. Kristdemokraterna välkomnar detta. Enligt kristdemokratins värdegrund är varje människa en person, vilket innebär att varje människa är en unik och oersättlig individ och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, begåvning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Människovärdet är knutet till existensen, inte till olika stadier eller situationer i den enskilda människans livscykel eller till hennes förmågor eller egenskaper.
Den av regeringen föreslagna utvidgningen av kontraheringsplikten har kritiserats från många håll. En av invändningarna har varit att risken med de utvidgade kontraheringsreglerna är att de kommer att fördyra för alla försäkringstagare. Därför anser Kristdemokraterna att den utvidgade kontraheringsplikten ska utvärderas.
|
Stockholm den 16 september 2004 |
|
|
Yvonne Andersson (kd) |
|
|
Ingemar Vänerlöv (kd) |
Ingvar Svensson (kd) |
|
Helena Höij (kd) |
Tuve Skånberg (kd) |
|
Peter Althin (kd) |
Olle Sandahl (kd) |