Unga människor är vår framtid. Det är därför viktigt att vi bryr oss om dem, lyssnar på dem och ser till deras behov och utveckling. Ibland ställs man inför frågan: Finns det verkligen en speciell politik för unga?
Självklart finns ungdomarnas frågor inbakade i alla politiska områden, men det är ändå viktigt att inom vissa områden "plocka ut" och närmare belysa en del specifika områden som särskilt behöver beaktas, för att ungdomarna, med alla sina olikheter, ska gå en positiv framtid till mötes. Det är också viktigt att lyssna till de olika visioner som ungdomar har idag, för dessa kan man inte ärva från en generation till en annan.
Detta kan inte undanskymma det faktum att propositionen kännetecknas av ett utpräglat uppifrånperspektiv, där statliga myndigheter och ytterst regeringen förbehåller sig rätten att lägga livet till rätta för ungdomar, på samma sätt som man ser inom en rad andra politikområden, t.ex. barnomsorgspolitik med maxtaxa. Propositionen är allt för allmänt hållen, övergripande och intetsägande, något som öppnar för ytterligare byråkratisering.
I ungdomspropositionen skrivs inledningsvis att "ungdomspolitiken syftar till att i första hand stärka de ungdomar som har sämst förutsättningar". Ungdomar i Centerpartiets ungdomsförbund, CUF, reagerar på detta och säger att det känns som om väldigt många ungdomar utesluts. De funderar över vilka som har sämst förutsättningar. Vad lägger man in i den värderingen?
Propositionen säger följande - kön, religion, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder kan begränsa individens möjlighet att göra vissa val i livet.
CUF:arna anser att i den beskrivningen så kan alla "platsa", men att det upplevs som om propositionen inte tänker så eftersom det står "att i första hand stärka de ungdomar som har sämst förutsättningar".
Centerpartiet har under den allmänna motionstiden (2004/05) skrivit många motioner om utbildning, arbete, hälsa, bostad och kultur, som lyfter fram frågor kring ungdomspolitik. Centerpartiet har för övrigt en kommittémotion om ungdomskultur som väcktes under allmänna motionstiden 2003/04, och som i stora delar inte är behandlad av riksdagen ännu. I dessa motioner finns många yrkanden som vi inte återupprepar i denna motion.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Ny inriktning för ungdomspolitiken 3
5 Propositionen 4
6 Utbildningsgaranti 5
7 Öka elev- och föräldrainflytandet 5
8 Individuella programmet i gymnasieskolan 6
9 En modern lärlingsutbildning 6
10 Arbetsmarknad 7
11 Förtidspensioneringar 7
12 Bostad 8
13 Hälsa och utsatthet 9
14 Ungdomar i beslutande organ 10
15 Kultur och fritid 10
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ungdomspolitiken skall bygga på synen att ungdomar är individer och att makten över ungdomspolitiken bör ligga så nära den enskilda individen som möjligt.
Riksdagen avslår proposition 2004/05:2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att delmål i ungdomspolitiken skall diskuteras och fastställas av ungdomar och politiska företrädare i kommunen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att många lärlingsplatser skall skapas i småföretag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetsförmedlingen har resurser att erbjuda stöd till trainee- och praktikplatser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avvisa propositionen i de delar som medför ökat ansvar och ökad reglering av kommunernas verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett återställt kommunalt självstyre som den bästa åtgärden för att motverka ungas flykt från politiken.
Ungdomar är människor med samma mångfald av karaktärsdrag, livsvillkor, drivkrafter, intressen och livsstilar som alla andra. Ungdomar kan inte generellt sett betraktas som en svag grupp. Det som förenar ungdomar är att de har vuxenlivet framför sig. I gränslandet mellan barndom och vuxenliv blir identitetsfrågor viktiga och personligheten behöver utrymme att utvecklas. För många ungdomar spelar olika former av kultur och fritidsintressen en viktig roll i formandet av personlighet och identitet. Ungdomspolitiken måste handla om att skapa både strukturer och utrymmen, och att riva hinder, för ungdomar att utvecklas till trygga, kreativa och ansvarsfulla vuxna. Eftersom ungdomar är olika och förutsättningarna skiftar i olika delar av landet bör makten över ungdomspolitiken ligga så nära den enskilda individen som möjligt. Ett synsätt som ser ungdomar som individer - inte som en problemtyngd grupp - och som syftar till att riva hinder och ge dem makt är väsensskilt från det som präglar regeringens proposition.
Vad som ovan anförts om att ungdomspolitiken ska bygga på synen att ungdomar är individer och att makten över ungdomspolitiken bör ligga så nära den enskilda individen som möjligt bör ges regeringen tillkänna.
Centerpartiets politik utgår från människan och vars och ens ansvar för sig själv och andra. För Centerpartiet är det centralt att besluten fattas så nära människan som möjligt. Det gäller inom alla politikområden. I ungdomspropositionen "Makt att bestämma - rätt till välfärd" ser vi att regeringen fortsätter sin politik med att vilja styra människornas liv ur ett uppifrånperspektiv. Propositionen kännetecknas också av att ungdomar ses som en väldigt svag grupp. Detta är definitivt en politik som vi inte ställer upp på. Visst finns det behov av ett ungdomsperspektiv inom vissa områden, men ungdomar är ingalunda en grupp som kan ses som offer. Problemet för ungdomars makt är inte bristen på myndighetsinitiativ och politisk styrning. Med utgångspunkt från denna allmänna syn bör propositionen avslås. Detta bör riksdagen besluta.
Centerpartiet saknar konkreta förslag i propositionen. Det mesta handlar om att regeringen föreslår att utredare ska tillsättas, beredningar ska genomföras och handlingsplaner ska tas fram. Ungdomarna är "unga" under bara ett fåtal år och de som idag är unga kommer knappast att få uppleva förbättringar i ungdomspolitiken om de långa utredningarna och beredningarna, som regeringen talar om, ska genomföras innan positiva förändringar genomförs.
I propositionen har man knappt nämnt ordet "förälder". Centerpartiet anser att föräldrarna har ett oerhört stort ansvar för ungdomarnas fostran, vilket gör att huvudansvaret för att stödja sina ungdomar under uppväxten ligger hos dem. Den trygghet som de kan ge sina barn är av stor betydelse inte minst för de unga medborgarna som "halkar" in på brottets bana.
Det finns en del positiva förslag i propositionen - som exempelvis att lokala skolstyrelser ska permanentas, lärlingssystemet ska utvecklas och att man lyfter fram entreprenörskapet och företagandet. Inom dessa områden har Centerpartiet konkreta förslag som vi motionerat om under många år och som vi lyfter fram även i denna och andra motioner som Centerpartiet lagt under allmänna motionstiden.
Propositionen fullföljer en olycklig tradition inom ungdomspolitiken att reglera hur kommunerna bör arbeta med ungdomsfrågor, även om detta sker i ramlagar. Faktum är att en huvudorsak till den kommunala demokratins brister är summan av statliga regleringar och uppdrag som resulterar i byråkratisering och kommunala handlingsplaner som inte svarar mot de behov och den verklighet som finns lokalt. Politiken blir svårbegriplig till och med för de mest insatta och i långt högre grad för ungdomar. En bättre lokal ungdomspolitik och en demokratisk process där ungdomar kan vara delaktiga och göra sig hörda motverkas direkt av den typ av statlig styrning som kännetecknar regeringens politik. Propositionens förslag bör avvisas i de delar som medför ökat ansvar och ökad reglering av kommunernas verksamhet. Detta bör ges regeringen tillkänna.
1985 infördes en ändring i skollagen som ålade kommunerna en skyldighet att hålla sig informerade om hur ungdomar under 20 år är sysselsatta. Det gäller ungdomar som lämnat grundskolan och inte fortsatt eller inte fullföljt studier i gymnasieskola. Nu föreslås ett förstärkt kommunalt uppföljningsuppdrag. Detta bör avvisas i enlighet med ovanstående förslag till tillkännagivande.
Centerpartiet anser att det inte bör komma direktiv från regeringen om att skärpa det ansvar som kommunerna redan har för ungdomar under 20 år. Det är ytterligare en av de styrningar som regeringen ständigt kommer med för att kunna ha en "totalkoll" av vad som händer i samhället. Vi anser att kommunerna redan tar sitt ansvar för dessa ungdomar och är inte beredda att stödja regeringens förslag att berörda myndigheter, såsom skola, arbetsförmedling och socialtjänst, ska vara skyldiga att göra en sammanställning, som sedan ska följas upp av en statlig myndighet. Centerpartiet avstyrker förslaget. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Den tidigare ungdomspolitiken som riksdagen antog 1999 innehöll tre huvudmål samt 32 delmål som regeringen antog 2002. I den nu presenterade ungdomspolitiken vill regeringen inte att det ska finnas delmål. Centerpartiet anser att delmål i ungdomspolitiken kan fylla en funktion, men att de bör diskuteras och fastställas mellan ungdomarna och kommunen på lokal nivå. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Vid gymnasiestudier påbörjade före 20 års ålder skulle en garanterad rättighet att fullfölja utbildningen upp till 25 års ålder finnas, för att öka möjligheten för fler att få en godkänd gymnasieutbildning. Centerpartiet har i utbildningsmotionen, Livslångt lärande 2004/05:Ub477, skrivit om utbildningsgarantin som ska gälla oavsett vad skälet var till att man hoppade av utbildningen. En sådan utbildningsgaranti bör därför införas. Samtidigt bör man kunna genomföra utbildningen i sin egen takt, varvat med arbete.
Det krävs en förändrad syn på elever och deras rätt till inflytande och skyldighet att ta ansvar för läroprocessen. Elevinflytande får inte bara vara vackra ord som står i läroplanerna men sällan efterlevs. Eleverna ska ha ett inflytande redan från skolstart som sedan växer med stigande ålder. Varje skola har ett uppdrag att se till att alla elever får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen.
Centerpartiet medverkade till den försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet som nu genomförs i hela landet. Det är glädjande att regeringen nu anser att möjligheten för skolor att inrätta lokala styrelser bör permanentas. Tyvärr skrivs inget i propositionen om när man tänker genomföra detta. Vi menar att erfarenheterna nu finns för att gå vidare och permanenta försöksverksamheten. Då styrelserna blir permanenta bör deras befogenheter avgränsas så att skiljelinjen mellan lärarnas och skolledningarnas pedagogiska ledarskap och föräldrastyrelsernas uppgifter blir tydlig. Det kan finnas anledning att se över styrelsernas sammansättning i syfte att också bjuda in andra än föräldrar och elever att delta i styrelserna.
Centerpartiets utbildningspolitik tar sikte på det livslånga lärandet, eftersom kunskapskraven ständigt ökar i samhället. Vi önskar en gymnasieskola som höjer den allmänna utbildningsnivån och förbereder alla för ett livslångt lärande. Vi bör ha en utbildningspolitik som utgår från den enskilda eleven i varje skolform och som stärker helhetssynen på lärandet. Skolan måste ta hänsyn till att eleverna är olika och lär på olika sätt. Det finns många olika sätt att anpassa gymnasieskolan efter de behov de enskilda eleverna har.
Ett sätt är att se till att alla elever har med sig tillräckliga förkunskaper från grundskolan. Om så inte är fallet, kommer dessa elevers tid i gymnasieskolan inte heller att vara någon framgång, då alla resurser kommer att ägnas åt att fylla i de hål som uppstått i tidigare stadier. Kommunen och skolan har ett åtagande som inte är avklarat förrän eleven nått kunskapsmålen i grundskolan.
Med vår syn på skolpolitiken blir det naturligt att individuella programmet avskaffas på sikt. Problemen måste lösas där de uppstår, vi måste alltså ge alla chansen att från början nå kunskapsmålen.
I ungdomspropositionen skrivs att: "Det är ett centralt mål för regeringen att höja utbildningens kvalitet och likvärdighet för elever med individuella program, så att fler kan slutföra en gymnasieutbildning."
Målet att alla elever ska kunna slutföra en gymnasieutbildning är knappast ett mål som någon säger nej till. Däremot har Centerpartiet en helt annan syn än regeringen på hur vi ska nå det målet. Medan regeringen avser att satsa ytterligare 450 miljoner på individuella programmet i gymnasieskolan så anser vi att satsningen ska göras i grundskolan. Eleverna ska uppnå kunskapsmålen innan de slutar grundskolan. Det innebär att eleverna är godkända att börja det program som de söker till, när de ska påbörja sina gymnasiestudier.
Det är viktigt att öppna fler vägar fram till en godkänd gymnasieutbildning. Lärlingsutbildningen är en form där det praktiska lärandet kommer till sin rätt. Eleverna får en utbildning som förenar teori och praktik i skolmiljö och i arbetsliv. Centerpartiet har i många år efterlyst att regeringen skall ta itu med frågan och återkomma med ett förslag. Vi konstaterar att ungdomspropositionen skriver att "en lärlingsutbildning kan utgöra en viktig alternativ utbildningsväg". Statens skolverk ska nu utreda förslag till utformning och reglering av en sådan gymnasial utbildning.
Centerpartiet anser att uppläggningen av lärlingsutbildningen måste vara flexibel och anpassas efter rådande förhållanden. Centerpartiet anser att kraven måste utformas så att många lärlingsplatser kan skapas i småföretag. Vi vill särskilt understryka vikten av att en stor del av utbildningen förläggs ute på en arbetsplats och inte sker inom skolans väggar. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Centerpartiet anser i likhet med regeringen att ungdomars tillträde till arbetsmarknaden är av stor vikt. Unga människor ska inte gå utan sysselsättning i form av arbete eller studier. Alla ska känna att de behövs och är en resurs i samhället. Det är också viktigt att ungdomarna känner till de rättigheter som de har. Förslaget i propositionen om att gymnasieskolan ska ansvara för att ge information om arbetsrätt är ett bra förslag.
I vår arbetsmarknadsmotion 2004/05:A261föreslår vi att arbetsmarknaden i större utsträckning ska ha ett individperspektiv och att man ska satsa på lokala lösningar. På det lokala planet har man kännedom om vilka behov som finns hos arbetsgivarna och kan på det sättet stötta ungdomar med matchning och att de kan få hjälp med praktikplatser som passar deras intressen och utbildning. Idag har tyvärr även välutbildade ungdomar svårt att få jobb efter studierna. Dåär det också oerhört viktigt att arbetsförmedlingarna har resurser för att på ett lokalt plan erbjuda stöd till exempelvis trainee- eller praktikplatser. Detta bör ges regeringen tillkänna.
För många av de ungdomar som inte är studiemotiverade är det bra att lärlingsutbildningen lyfts fram i ungdomspropositionen. Med en lärlingsutbildning blir det lättare för dessa ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden, dels för att de via utbildningen får kontakt med möjliga arbetsgivare, dels för att de dåär mer motiverade att ta till sig de kunskaper som behövs i det yrke de valt.
Människor under 30 års ålder ska inte få förtidspensioneras. Det föreslog Centerpartiet redan för flera år sedan. I vår utgiftsområdesmotion UO 13 2004/05:A366 föreslår vi kortsiktigt extra åtgärder för att underlätta för funktionshindrade att komma ut på arbetsmarknaden. Dessa åtgärder som är arbetsbiträde, teknisk anpassning på arbetsplatsen och hjälpmedel samt lönebidrag vid behov, ska naturligtvis och i ett tidigt skede komma unga människor till del. I motion UO 10 Sf:369 föreslår Centerpartiet att snabba insatser för rehabilitering ska komma till stånd, samt att man ska ges möjlighet att byta arbete även när man är sjukskriven. För unga människor är tidiga och snabba insatser ännu viktigare än för den som fått stadigt fäste på arbetsmarknaden. Centerpartiet anser att det är viktigt att klarlägga bakomliggande orsak till varför så många ungdomar under 30 år förtidspensioneras. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Ett "barnvänligt" arbetsliv är för de unga som vill bilda familj nödvändigt för att livspusslet ska gå ihop. Det bör kännetecknas av en hög flexibilitet på familjernas villkor och en tillåtande attityd. De arbetsgivare som prövat metoden har funnit att de i det långa loppet tjänar på den. Samhället bör också uppmuntra ett sådant förhållningssätt inte minst genom att gå före med gott exempel.
Vi utvecklar vår syn på arbetsmarknaden i motion 2004/05:A261 Arbetsmarknad.
Enligt förslag i propositionen så vill man införa handlingsprogram, organiserad jobbsökaraktivitet samt subventionering av arbetsgivaravgifter. Detta är förslag som inte känns nya och det är ännu en gång stödprogram som gör att det blir krångligare än tidigare. För att lättare få ett arbete förordar Centerpartiet praktikplatser. Genom att ha en praktikplats på ett företag blir ungdomen känd på arbetsplatsen och det underlättar för att få ett arbete.
Det är inte fler åtgärder som behövs, utan fler riktiga jobb.
Tak över huvudet, mat för dagen och ett arbete är grundläggande behov hos oss alla. Idag råder brist på bostäder. Inte minst för ungdomar är detta ett problem som måste lösas.
Bostadspolitiken håller inte måttet och når inte de bostadspolitiska målen "att alla skall ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar".
Lösningen på bostadsproblematiken ligger inte i att ständigt komma med nya statliga investeringsbidrag. Centerpartiet anser att bostadspolitiken måste reformeras, regelverket förenklas och skatterna sänkas både på byggande och boende. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Ingen regel utan undantag, det gäller även för oss i Centerpartiet, och därför anser vi att ett statligt investeringsstöd ska ges som är direkt riktat till studentbostäder Detta föreslår vi ska vara ett permanent bidrag så länge bostadssituationen för studenterna är så besvärlig som den är idag.
Byggandet av hyresbostäder måste öka. Därför föreslår vi att hyressättningssystemet reformeras. Alla aktörer på marknaden påtalar att det är den nuvarande utformningen av hyressättningssystemet som gör att byggherrarna inte bygger hyresbostäder. Många ungdomar är idag helt hänvisade till både andrahands- och tredjehandsboende. Det florerar en svarthandel på marknaden som direkt missgynnar ungdomar som ofta väljer att hyra sin bostad.
Att kunna välja och påverka sitt eget boende är för ungdomar en prioriterad fråga eftersom det är en väg till ett självständigt liv. Ett led i att bli vuxen.
Målet att alla människor har rätt till ett boende till rimliga kostnader i en bra miljö måste uppfyllas. Det innebär även ett särskilt åtagande för dem som idag är helt bostadslösa. De kommer annars in i en ond spiral, för utan bostad får de inget arbete och utan arbete får de ingen bostad, vilket även uppmärksammats i ungdomspropositionen.
Ett av målen för en bra bostadspolitik är att alla har rätt att bo i en stimulerande och trygg miljö. En bra inomhusmiljöär inte minst viktigt för barn och ungdomar. Därför är det viktigt att husen som vi vistas i har en bra kvalitet och att det är sunda hus som vi lever i. Miljömärkning och kvalitetssäkring är nödvändigt. Allergierna ökar hos barn och ungdom. Sjuka hus måste åtgärdas. Fukt, mögel och buller måste bort. Även utomhusmiljön ska vara sund och trygg.
Centerpartiets ungdomsförbund har påtalat i sitt remissvar att en av de viktigaste uppgifterna för den statliga ungdomspolitiken är att utvärdera hur alla politikområden behandlar ungdomar och hur lagar och regler tar tillvara ungdomars intressen. Detta är en åsikt som inte minst inom bostadspolitikens område har betydelse där barn och ungdomar måste få vara med och ha inflytande.
I ungdomspropositionen föreslås att en nationell bostadssamordnare skall tillsättas som under en treårsperiod skall arbeta med frågorna. Centerpartiet anser att man måste ta tag i frågorna på ett tydligare sätt. Det behövs en bostadsminister som har ett helhetsansvar är vårt krav. Idag har vi en "halvtidsminister" utan eget departement. Det är därför inte underligt att Socialdemokraternas bostadspolitik hela tiden haltar.
Propositionens skrivningar om ungdomars hälsa vittnar om en bristande förståelse för allvaret i den psykosociala epidemi som sprider sig bland många ungdomar. Den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar tyder på betydelsefulla och bekymmersamma förändringar i samhällets sociala, ekonomiska och kulturella strukturer. Regeringen är alltför inskränkt i sin föreställning om att orsakerna till dessa förändringar huvusakligen ligger i ungdomars materiella villkor eller i deras upplevelse av delaktighet och makt. De förslag som syftar till ett förbättrat kunskapsläge inriktar sig i huvudsak på fall av fullt utvecklad ohälsa, medan intresset för att undersöka de bakomliggande förklaringarna är litet - åtminstone vid sidan av de vedertagna klass- och genusinriktade analysmodellerna. Att ensidigt spåra ungdomars psykiska ohälsa till ungdomsåren - något som lätt blir en konsekvens av att rycka loss ungdomsåren till ett särskilt politikområde - är att bortse från barndomens oerhörda betydelse för vår trygghet och identitet. Enligt Centerpartiet bör undersökningen om bakomliggande faktorer gå mycket djupare vad gäller t.ex. föräldraskapets och de sociala gemenskapernas betydelse under barndomen, kommersialiseringen av det offentliga rummet samt de värderingar som kännetecknar dagens mediesamhälle och som präglar unga människors vardag. Centerpartiet har lagt förslag om en sådan undersökning i en annan motion.
Regeringens förslag för att åstadkomma förbättringar i arbetet med ungdomars psykosociala hälsa begränsas av det ensidiga ungdomsperspektivet. I grunden kan den växande psykiska ohälsan bland unga knappast motverkas enbart genom att behandla symptomen.
Centerpartiet uppmärksammar att regeringen äntligen lyfter fram unga HBT-personers psykosociala situation, något som Centerpartiet upprepade gånger krävt.
Demokrati måste växa underifrån. Politiska partier har starka drivkrafter och i allmänhet hög ambitionsnivå när det gäller att öka andelen ungdomar bland de förtroendevalda. Dessvärre motverkar bristen påöverskådlighet i framför allt den kommunala politiken både ungas och gamlas intresse och förmåga att förstå och känna engagemang. En huvudorsak till den lokala politikens komplexitet är den byråkratisering som drivs fram av statlig klåfingrighet. Varje kommunalt handlingsprogram eller strategi som påbjuds från den nationella nivån minskar frihetsgraderna och därmed glädjen och engagemanget i den kommunala politiken. Ett återställt kommunalt självstyre - som gör att förtroendeuppdrag faktiskt motsvaras av makt och påverkansmöjligheter - är den bästa medicinen mot ungas flykt från politiken. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Representationen i statliga kommittéer och styrelser bör utgå från en sammanvägning av personernas kunskaper, erfarenheter m.m. Ålder kan vara en relevant variabel i vissa sammanhang men underordnad i andra. Det förefaller därför mindre motiverat att reglera den åldersmässiga sammansättningen i detta avseende.
Centerpartiet tror att dagens traditionella svenska kulturpolitik på sin höjd är anpassad till de äldre generationernas ideologi och livsvärden men överensstämmer dåligt med ungdomars värderingar. Ung kultur ska vara för unga, av unga och med unga.
Vi har därför skrivit en ungdomsmotion 2003/04:Kr284, som till stora delar ännu inte är behandlad i riksdagen. En av våra stora ungdomssatsningar som vi gör där är att avsätta många miljoner till just ungdomar. I årets budget har vi avsatt 120 miljoner som vi kallar KUL-miljoner. Dessa pengar ska ungdomar kunna använda till att anordna kulturaktiviteter som de själva föreslår och anordnar - för unga, med unga, av unga.
Vi kan se att regeringen äntligen har tagit intryck av vårt förslag (trots många års kritik från ansvarig minister). Regeringen har i budgetpropositionen avsatt 20 miljoner ur Allmänna arvsfonden för en satsning på utveckling av barn- och ungdomskultur. Regeringens ambition är att sammanlagt 60 miljoner ska avsättas till ändamålet. Man avser också att tillsätta en aktionsgrupp för detta med uppdrag att ta initiativ till ett modellsamarbete med ett antal kommuner som arbetar bra med barn- och ungdomskultur. Allt detta står att läsa i ungdomspropositionen, vilket Centerpartiet verkligen bejakar.
Propositionens förslag om att anordna förebyggande verksamheter i syfte att minska risken för ungdomar att hamna i kriminalitet, missbruk eller socialt utanförskap är frågor som Centerpartiet ställer upp på till ett hundra procent. För att detta ska kunna förverkligas runt om i hela landet är behovet av tillgång på lokaler viktig. Dessvärre är brist på lokaler ett problem för många, inte minst i Stockholmsområdet. Centerpartiet anser därför att staten måste avsätta mer pengar till upprustning av samlingslokaler. Om detta finns mer att läsa i årets kulturmotion 2004/05:Kr354 och UO-motion 2004/05:Fö253.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
|
|
Jan Andersson (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Birgitta Carlsson (c) |
Kenneth Johansson (c) |
|
Sofia Larsen (c) |