Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ge public service-företagen samma rätt att hantera investeringar med balansposter som andra aktiebolag i samhällssfären.
Trots att public service-företagen SR och SVT varit aktiebolag i många år har de inte tillåtits att arbeta under aktiebolagsliknande former fullt ut. Exempelvis har företagen varit tvingade att tillämpa kontant- och direktavskrivningsmetoder vid all teknikinvestering. Och först under den allra senaste tiden har SVT tillåtits att ta upp lån från Riksgäldskontoret över ett så kallat distributionskonto för att finansiera uppbyggnaden av digitala sändningar samtidigt som de analoga pågår. Att staten rör sig med begrepp som kontantmetod, direktavskrivning, utgiftstak, m.m. samt saknar resultat- och balansräkning i vanlig mening är ett utslag av dyrköpta erfarenheter då statens finanser höll på att rasa samman. Kommuner och landsting har en annan och mer bolagslik redovisningsmodell men ändå med starka restriktioner om bl a budgetbalans.
Men de offentliga företagen i statens eller kommunsektorns regi jobbar vanligtvis efter aktiebolagslagens principer och med god redovisningssed som rättesnöre. Med andra ord är en investering något som skall kostnadsföras periodiskt över tid, oavsett finansiering av densamma. Det kan handla om kortlivade investeringar i data- och eller kontorsutrustning med tre års avskrivning, eller transportfordon med fem år, eller tyngre mer långlivad teknik på kanske femton år, liksom det kan handla om fastighetsinvesteringar med femtioårig avskrivningstid.
Att inte tillåta public service-företagen att fullt ut arbeta med sina balansräkningar och följa redovisningsmässigt riktiga avskrivningsregler skapar klara konkurrenshandikapp och gör företagen bara mer beroende av olika regeringars göranden eller låtanden.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Kenth Högström (s) |