Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt följande uppställning:
|
Anslag tkr |
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
|
2 635 231 |
+70 000 |
|
|
10 104 |
+3000 |
|
|
46 137 |
+120 500 |
|
|
197 991 |
-43 000 |
|
|
742 152 |
+28 000 |
|
|
28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
138 828 |
+25 000 |
|
28:9 Litteraturstöd |
100 917 |
-36 000 |
|
28:17 Främjande av hemslöjden |
20 381 |
+500 |
|
28:23 Språk- och folkminnesinst. |
29 797 |
+500 |
|
28:28 Centrala museer: myndigheter |
865 631 |
-71 500 |
|
28:34 Forum för levande historia |
42 199 |
-22 000 |
|
28:36 Filmstöd |
41 185 |
+3000 |
|
28:39 Stöd till trossamfund |
50 750 |
+1000 |
|
30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler |
29 000 |
+21 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
8 956 525 |
+100 000 |
Vi anser att satsningar på kultur är samhällsekonomiskt lönsamma och ger många positiva bieffekter. Alla människor i landet ska kunna ta del av ett levande kulturliv. Kulturen skall finnas i vardagslivet - i folkrörelser, föreningsliv, på arbetsplatser, i bostadsområden etc. Vår välfärd beror inte bara på tekniska och ekonomiska faktorer. Kulturen utvecklar det civila samhället och håller det demokratiska samtalet levande. Förutom att kulturen har ett värde i sig, som inte nog kan betonas, är den kreativitet som stimuleras ur kulturen avgörande för samhällets utveckling. Centerpartiet anser att kulturpolitiken i huvudsak skall styras lokalt och regionalt. Människor måste själva få vara med och bestämma hur de vill utforma och ta del av kulturen. Om människor får mer makt över hur de kan påverka och ta del av kulturutbudet på sin ort kan ett levande kulturliv i hela landet skapas. För att stärka människors möjlighet att ge liv åt kulturen och för att få ett levande kulturliv nära människor i hela landet behövs ökade satsningar på verksamheter som gynnar detta ändamål.
Centerpartiet har en stark tro på människans vilja och förmåga att ta ansvar och vara delaktig. På denna tilltro grundas Centerpartiets vilja att förnya demokratin och politiken. Varje människa ingår i ett socialt sammanhang. Det är i relationerna med andra som individen hämtar mening och trygghet. Dessa sammanhang måste vårdas och utvecklas så att varje människa får växa. Demokratin måste växa underifrån, med början hos den enskilda människan och i människors frivilliga gemenskaper. I det civila samhället finns informella nätverk som föreningar och studieförbund med mera. Studieförbunden erbjuder omistliga mötesplatser för det demokratiska samtalet i studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar. Detta är mötesplatser där möjligheter finns att finna nya kunskaper och att skaffa sig redskap för att påverka samhällsutvecklingen.
Folkbildningen spelar också en viktig roll inom den framtida vuxenutbildningen där folkhögskolorna spelar en avgörande roll. Med en god folkbildning får vi också ett rikt medborgarinflytande. Centerpartiet vill behålla den starka folkbildningstradition vi har i Sverige, vilket kräver att det finns goda förutsättningar för att erbjuda mötesplatser där människor kan mötas och öka förtroendet för varandra. Förväntningarna på folkhögskolor och studieförbund är höga och växer. Samtidigt söker sig alltfler människor till folkbildningens verksamhet. När ökade förväntningar ställs på en verklighet där ekonomin är påtagligt ansträngd uppstår problem. Det blir svårt att upprätthålla kvaliteten i verksamheten och möta de nya behov som ständigt uppstår.
Genom ökade anslag kan vi förbättra villkoren för folkbildningen. Centerpartiet ökar därför anslaget med totalt 70 miljoner kronor under anslag 25:1 Bidrag till folkbildningen, varav 50 miljoner ska gå till folkbildningen. Inom anslagshöjningen avsätter vi resterande 20 miljoner till amatörkulturen. Amatörkulturen är i behov av ett eget organisationsstöd.
Centerpartiet fortsätter satsningen på ung kultur. Vi anslår ytterligare 120 miljoner till Statens kulturråd i syfte att de ökade resurserna ska gå till unga människors kultur. Statens kulturråd handlägger bland annat ärenden som rör teater, dans, musik, utställningar, folkbildning med mera. Alla människor i hela landet har rätt till kultur av hög kvalitet. Kulturrådet ska främja de kulturpolitiska målen och den kulturella mångfalden på flera olika sätt. Ett sätt att främja mångfalden är att satsa på unga människors kulturella skapande. Det extra anslag som vi tillför Statens kulturråd ska gå till ungdomars kulturverksamhet och ske på ungdomars egna villkor och oberoende av vuxnas idéer och ambitioner. Ungdomarna ska ges ökad makt att själva bestämma över, och skapa, sin kultur. Det ökade anslaget kallar vi för KULmiljoner vilket står för " kultur till unga i hela landet - av unga, med unga, för unga". Totalt avsätter vi 120,5 miljoner kronor till Statens kulturråd under anslag 28:1. Regeringen föreslår i årets budget att Kulturnät Sverige ska läggas ned, något som vi motsätter oss eftersom många unga människor uppskattar denna Internetbaserade kultursöktjänst. Centerpartiet avsätter en halv miljon till Kulturnät Sverige, eftersom att det är viktigt att tillföra nya ekonomiska resurser så att Kulturnätet kan utvecklas i takt med de behov som idag styr allmänhetens informationsbehov via Internet.
Länsteatrarna fyller en viktig funktion när det gäller att sprida kultur, debatt, underhållning till en bred publik. De spelar en viktig roll för det lokala kultur- och teaterlivet. Detta är ett sätt och kanske enda sättet för många människor i Sverige att komma i kontakt med kultur och teater. Dock har vi sett en tendens att mindre orter med mindre spelplatser har fått allt mindre besök av turnerande föreställningar. Det finns undantag. I Västmanland t ex har flera av länets kulturinstitutioner i samverkan tagit fram och presenterat utbud för små spelplatser. Centerpartiet önskar att länsteatrarna fortsätter att förbättra produktioner för små spelplatser. För att öka möjligheterna till detta ökar vi anslaget 28.6 Bidrag till regional musikverksamhet m.m. med 28 miljoner kronor till länsteatrarna så att de ges möjlighet att producera för mindre spelplatser samt genomföra turnéer runtom i hela länet. Anslagshöjningen innebär att varje länsteaters anslag höjs med 1 miljon kronor var.
De fria teatergrupperna har ofta en besvärlig ekonomisk situation. De får avsevärt mindre anslag från stat och kommun och landsting än vad instutionsteatrarna får. De fria teatergrupperna är viktiga ur flera aspekter. De växer ofta fram underifrån och bidrar till en mångfald i teaterutbudet på olika sätt. Om vi vill att människor med egna idéer och egen kraft ska fortsätta att ta initiativ och skapa teater måste de ges förutsättningar för detta. Det kan de få om de får ökade anslag för att fortsätta bedriva sin verksamhet. Kultursektorn har svårt att överleva utan ekonomiskt stöd, och de fria teatergrupperna är särskilt viktiga att värna. Av Kulturrådets statistik för år 2000 på teater- och dansområdet framgår att de offentliga anslagen för varje besökare i genomsnitt var 802 kr på institutionsteatrarna medan de var 152 kr per besökare på fria grupp/projektföreställningar. Centerpartiet anser, med anledning av vad vi ovan anfört, att den fria scenkonstens anslag ska höjas med totalt 25 miljoner kronor, varav 10 miljoner ska gå till dansare och sångares pensionsavgångar.
För ett par år sedan infördes det gratis inträde för flera museer främst statliga. Under kommande år ska ytterligare sexton statliga museer införa fri entré. Den fria entrén har inneburit att fler personer besökt museerna jämfört med när alla fick betala för museibesöken. Men har det inneburit att fler ovana museibesökare nu besökt de berörda museerna? Enligt Kulturrådets statistik är det främst två befolkningsgrupper som generellt är vana museibesökare - studerande ungdomar och välutbildade vuxna. När det gäller enskilda besökare tycks den fria entrén hittills inte ha nått några nya grupper i någon större utsträckning. Det tyder på att flera skolgrupper, och vana museibesökare, har gynnats mest av den fria entrén. Den fria entrén ger också en snedvriden konkurrenssituation gentemot de museer som inte har fri entré. Med anledning av detta föreslår Centerpartiet en ändring av regeringens satsning. Vi vill begränsa fri entré till att enbart omfatta barn och ungdomar upp till 19 år. Därför minskar vi anslaget 28.28 Centrala museer: myndigheter med 72, 5 miljoner.
1 miljon av resurserna under anslaget 28:28 ska gå till projekteringskostnader av Botanhuset på Naturhistoriska riksmuseet. Ombyggnaden initierades av Naturhistoriska riksmuseet eftersom Botanhuset i många år haft en undermålig arbetsmiljö. Botanhuset har inte restaurerats någon gång sedan byggnaden uppfördes för 90 år sedan. Ventilationen och rörstammar är ursprungliga, lokalerna är underdimensionerade med inträngda arbetsplatser mitt i samlingarna, trånga passager och svåråtkomliga samlingar. I dagsläget pågår en restaurering av Botanhuset som är kostsam. Det behövs dessutom en tillbyggnad så att samlingarna kan förvaras i anslutning till Botanhuset. Då kan brandsäkerhetskrav och de klimatologiska behov som finns för att bevara samlingarna tillgodoses. 1 miljon kronor av de resurser som sparas genom att ta bort fri entré för vuxna skulle kunna användas som projekteringskostnader för Botanhusets renovering och tillbyggnad.Den totala minskningen under anslag 28:28 blir därmed 71,5 miljoner.
Ett levande kulturliv förutsätter mötesplatser där människor kan utöva eget skapande samt ta emot olika kulturyttringar. Träffpunkter behövs inte bara i regionernas centrum utan också väl spridda över landet och nära människorna, inte minst för de unga. I glesbygd och mindre tätorter utgör de allmänna samlingslokalerna ett nödvändigt medel för en decentraliserad kulturpolitik. Samhället bör stödja upprustning och standardhöjning av allmänna samlingslokaler. Centerpartiet anser att särskilda insatser för att nå ungdomar skall göras och att bidraget till ombyggnationer och handikappanpassning höjs. Samlingslokalorganisationerna har, med ekonomiskt stöd från berört departement, och i samarbete med Svenska Kommunförbundet, inlett ett arbete för att bättre samverka för en utveckling, breddning och fördjupning av allmänna samlingslokalernas roll i samhället. Centerpartiets krav på bredband i hela landet omfattar självklart också samlingslokalernas Internetkommunikation. För att kunna åstadkomma de förändringar som är nödvändiga i landets samlingslokaler tillför vi utgiftsområdet ytterligare 21 miljoner kronor under anslag 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler.
Film i Sverige är ett stort och rikt kulturarv som är i behov av att vårdas. I augusti 2002 togs första spadtaget för inrättandet av ett filmarkiv, för icke fiktiv film, i Grängesberg. Filminstitutet planeras bli huvudman för verksamheten. Riksdagen har tidigare varit tveksam till om det är lämpligt att SFI ska vara huvudman.Idag finns tre arkiv med nationellt ansvar för rörlig film, och deras ägarformer är skiftande. Det finns både stiftelser och aktiebolag som är huvudmän, och det innebär att det är svårt att få insyn i verksamheten. Utöver behovet av en rationell hantering av personella och maskinella resurser finns det också ett behov av att knyta till sig teknisk kompetens. Filmarkivet i Grängesberg bör få ansvar för att den tekniska och den laboratorietekniska kompetensen byggs upp och hålls vid liv. Tyvärr saknas ytterligare medel i regeringens budgetproposition för utveckling av verksamheten i Grängesberg. Från Centerpartiets sida föreslår vi, som ett första steg, ytterligare 3 miljoner kronor för år 2005 under anslag 28:36 Filmstöd.
Den andliga vården vid sjukhusen landet runt är av stort mänskligt värde. Därför är sjukhuskyrkan mycket viktig. Sedan 1980 har staten stött sjukhuskyrkan ekonomiskt. När stödet infördes var tanken att statsbidraget skulle täcka hälften av kostnaderna. I dag täcker statsbidraget i praktiken emellertid mindre än en tredjedel av kostnaden. Resten står de lokala församlingarna för. På alltfler håll ökar problemen att klara av dessa kostnader. Risken är uppenbar att sjukhuskyrkan kan komma att tvingas till en kraftig nedrustning - trots att behovet är mycket stort. På flera håll är läget redan nu akut. Den personal som arbetar inom sjukhuskyrkan får en omfattande fortbildning och är en stor tillgång inom vården i stort, särskilt som man arbetar med samtalsstöd och krishantering. På så sätt är sjukhuskyrkan inte bara ett värdefullt stöd för patienterna utan även för sjukhuspersonalen. Vi tillför ytterligare 1 miljon kronor till sjukhuskyrkan under anslag 28:39 Stöd till trossamfund.
Dialekterna är viktiga bärare av vårt gemensamma kulturarv. I Sverige har dialekterna utjämnats alltmer på grund av de stora samhällsförändringarna som ägt rum under senare delen av 1900-talet. Därför är det viktigt att kunskapen ökar kring dialekter och folkminnen så att detta viktiga kulturarv fortsätter att hållas levande. Dialektordboken fyller här en viktig funktion. Den senaste allmänna svenska dialektordboken är från 1862-1867 och är starkt föråldrad. Efter denna utgåva har ett mycket stort material ur de svenska folkmålens rika ordskatt samlats in. Detta material, tillsammans med äldre uppteckningar ända från 1600-talet, är bearbetat till ett ordbokskartotek som omfattar mer än 8 miljoner lappar. Dessa dialektord, upptecknade av språkforskare och tusentals kvinnor och män i Sveriges alla landskap, utgör en ofantlig kulturskatt och har börjat redigeras till en "Ordbok över Sveriges dialekter". Efter nedskärningar av Språk- och folkminnesinstitutets anslag sedan mitten av 1990-talet är ordboksredaktionen nu reducerad med tre fjärdedelar. Under 2003 bedrivs projektet med minimala resurser, i praktiken med endast en årsarbetskraft. Hur man hittills har prioriterat, eller snarare inte prioriterat, denna fråga i Sverige är under all kritik.Den svenska dialektordbokens knappa resurser medför att det knappast finns någon teoretisk möjlighet att ordboken blir färdig. Vi avsätter en halv miljon kronor till det fortsatta arbetet med
Dialektordboken under anslag 28:23.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
|
|
Lars-Ivar Ericson (c) |
Margareta Andersson (c) |
|
Jan Andersson (c) |
Kenneth Johansson (c) |
|
Birgitta Carlsson (c) |
Sofia Larsen (c) |