Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att beakta behovet av förändringar för att göra fördelningssystemet mer flexibelt och stödjande när nya grupper vill ta upp folkbildningsarbete.
Vid seklets början och ända in i vår tid har folkbildningen spelat en stor roll för demokratin och allas delaktighet i samhället. Genom studiecirklar, föreläsningar och annat folkbildningsarbete har grupper som varit underordnade och undertryckta stärkt sin självkänsla och vågat ta plats i samhället. Folkbildningen har spelat en avgörande roll när demokratin har utvecklats i vårt land och när nya grupper tagit sin rättmätiga plats på den politiska arenan.
Idag finns det grupper i samhället som står och bankar på dörren för att bl a med folkbildningen som ett medel kunna ta sin plats i det demokratiska arbetet. Det gäller invandrarna och nu med ett aktuellt exempel den stora muslimska grupp som nu lever i Sverige och som där vill utveckla sin delaktighet i samhället.
Flera muslimska organisationer hat tillsammans bildat ett muslimskt studieförbund i Sverige, Ibn Rushd. Detta studieförbund samarbetar med Sensus studieförbund enligt ett femårigt samarbetsavtal. Att muslimer i Sverige skapar ett studieförbund är i sig innovativt. Såväl projektets mål att skapa rikstäckande folkbildningsarbete med muslimska förtecken som dess metod, samarbetet mellan ett nytt muslimskt studieförbund och ett av de etablerade svenska studieförbunden, är goda exempel påömsesidigt lärande om såväl kultur som demokratiska strukturer.
I den muslimska gruppen finns det önskemål om att genom folkbildning lära hur muslimer enskilt och som grupper ska kunna kanalisera sitt engagemang, få kunskap om hur de demokratiska verktygen ska användas samt utveckla intern debatt bland olika muslimska grupper. Konkret handlar det om gemensamt skapa, utveckla och samordna en studieverksamhet som bidrar till integration.
Men utvecklingen av ett nytt studieförbund har också mött problem. I Sverige är statsbidraget låst till respektive studieförbund vid en summa som beräknas utifrån den verksamhet som studieförbundet hade för flera år sedan. Det finns i den struktur och det fördelningssysten som etablerats för folkbildningen inslag som motverkar flexibilitet och anpassning av resursfördelningen. Det har t ex uppmärksammats i Riksrevisionens rapport till regeringen "Offentlig förvaltning i privat regi - statsbidrag till idrottsrörelsen och folkbildningen" (2004-06-09). I en annan studie visar Nina Wadensjö att det finns brister i folkbildningens förmåga att nå till de grupper som med hänsyn till kunskaper om och delaktighet i samhället vore mest betjänt av folkbildning.
Det finns i nuvarande fördelningssystem för folkbildningen inte några resurser avsatta för utvecklingsarbete när en ny grupp vill ta upp folkbildningens arbetsmetod. Det har nu visat sig skapar problem för att inom samarbetet mellan Sensus och Ibn Rushd få resurser för att utveckla det muslimska folkbildningsarbetet. När det senast nya studieförbundet, idrottsrörelsens SISU, bildades blev utvecklingsarbete möjligt genom utvecklingsstöd från annat anslag än folkbildningsanslaget. Den stora utredningen om folkbildningen har också lagt fram sina förslag, som i sin tur bör komma att ligga till grund för en proposition från regeringen.
Regeringen bör beakta behovet av förändringar som gör fördelningssystemet mer flexibelt och stödjande när nya grupper vill ta upp folkbildningsarbete.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Pär Axel Sahlberg (s) |
|
|
Barbro Hietala Nordlund (s) |
Joe Frans (s) |
|
Mariann Ytterberg (s) |
Jan Emanuel Johansson (s) |
|
Rezene Tesfazion (s) |