Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anges om en översyn av stödet till kulturinstitutioner som har uppgifter eller uppdrag som är av nationell karaktär.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fördelning av kultursatsningarna så att en större del tillfaller Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjning av statsbidragen för omstrukturering av museiverksamheten i Västsverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Textilmuseet i Borås ett nationellt uppdrag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjning av statsbidragen för verksamheten vid Göteborgsoperan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla det nationella uppdraget för Göteborgssymfonikerna som Sveriges nationalorkester.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjning av statsbidragen för verksamheten vid Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändring av regler för avdrag för att underlätta sponsring av kultur.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkbildningen och kulturen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att omstruktureringsprocessen bör följas av forskare för att resultaten skall kunna spridas i nationen men också vara inspiration för internationella kulturaktörer.
1 Yrkande 8 hänvisat till SkU.
Kultur betyder odling. Att odla är nödvändigt för själva livets överlevnad. Kultur ger människor förutsättningar att växa, det ger näring till människans inneboende kraft och det frigör spirande skapar- och uttrycksförmåga. I boken Kultur som resurs, utgiven av Svenska Kommunförbundet, skriver Göran Nylöf, tidigare vetenskaplig expert vid Statens kulturråd, om kulturen som en resurs i samhället. Kultursektorn samverkar med kunskapssamhället, skriver Nylöf och poängterar att studieförbunden utgör en väsentlig del av den svenska kulturpolitiken, att kulturinstitutioner som museer och bibliotek även är kunskaps- och bildningsinstitutioner, att kulturinsatserna via skolan är väsentliga och att kulturen också har anknytning till forskning och högre studier.
När riksdagen 1974 fattade beslut om en samlad, nationell kulturpolitik blev det utgångspunkt för en omfattande offentlig kultursatsning. Kulturlivet förstärktes på många områden. Många kommuner skaffade sig ett utbyggt biblioteksnät. Kommunala musikskolor infördes. Studieförbunden erhöll resurser för kultursatsningar. Regionala museer, teatrar och orkestrar startade. Efterhand avstannade den offentliga sektorns expansion och nya finansiärer framträdde. Det har handlat om EU-stödda kulturprojekt, ökad företagssponsring samt regionala och kommunala satsningar. Flera av dessa finansiärer kan sällan utlova långsiktig finansiering varför många kultursatsningar avstannat.
Med hänvisning till kulturens stora betydelse var det förvånansvärt att statsministern i sin regeringsförklaring inte nämnde ordet kultur. Idag är reglerna för rätt till skatteavdrag för företag vid sponsring av kultur otydliga. Rätt till avdrag medges för sponsring där mottagaren gör en direkt motprestation, till exempel genom reklamskyltar eller annat reklamtryck. Detta fungerar väl inom idrottsvärlden men inte när det gäller kultur. Indirekt motprestation, som till exempel att sponsorn får rätt att dra nytta av en kulturinstitutions image, medger inte skatteavdrag.
Vi föreslår att en ändring görs i lagen så att skatteavdrag till hundra procent blir möjligt för företag även vid sponsring till kultur. Detta ska också gälla all sponsring som bara ger indirekta motprestationer.
Kulturlivet i Västsverige utvecklas, vilket delvis är en följd av den stora satsning som Västra Götalandsregionen gjort under flera år. Medlen till de större institutionerna, föreningslivet, samt enskilda aktörer har stärkts. Satsningar har till allra största delen fått bäras av den västsvenska regionen med begränsat stöd av staten. Alldeles särskilt märks detta om en jämförelse görs med de stora statliga insatserna i Stockholm med dess nationella institutioner. Det är angeläget att såväl västsvenska som andra kulturinstitutioner värderas på samma grunder som huvudstadens kulturinstitutioner. Som ett exempel kan nämnas att Folkteaterns anslag från staten i dagsläget är mindre än de skatter som betalas in. Här har gällande momslagstiftning urholkat den nationella kulturpolitiken.
Folkpartiet anser att regeringen behöver göra en översyn av stödet till kulturinstitutioner som har uppgifter eller uppdrag som är av nationell karaktär. Översynen skall belysa fördelningsprinciper som gäller hela landet. Det medborgerliga användandet bör mer påverka stödens storlek.
Textil har haft och har fortfarande stor betydelse för Borås. Många textilindustrier har försvunnit, men textilarvet lever vidare i design och utveckling genom till exempel Textilhögskolan i Borås. Textilens historia lever också kvar genom Textilmuseet i Borås. Där skildras textiltillverkningens utveckling sett i såväl teknikhistoriskt, produkthistoriskt som mänskligt perspektiv. I dag drivs museet lokalt. Ett första steg har tagits för att göra museet till ett regionalt uppdrag inom Västra Götalandsregionen. Museets samlingar och samlade kunskap kring textilhistoria och det industriella kulturarvet är dock av intresse för hela landet. Redan idag bistår museet med expertkunnande och har vissa uppdrag som är nationella. Detta motiverar att Textilmuseet bör ges ett nationellt uppdrag.
Göteborgsoperan har alltmer kommit att bli en nationell angelägenhet med stora konstnärliga och publika framgångar. Det framstår alltmer som att Sverige har två högstående operascener, vilket naturligtvis borde återspegla sig i den statliga bidragsgivningen. I föreslagen översyn bör både kvalitativa och kvantitativa jämförelser ge kunskaper för att utforma direktiven för den framtida finansieringen. Detsamma gäller Göteborgssymfonikerna, som ju av riksdagen givits benämningen "Sveriges Nationalorkester". Rimligtvis borde också denna kvalitetsutmärkelse få effekter på statsbidraget. Detta bör ges regeringen till känna. Det är rimligt att regeringen i sina strävanden att utjämna landets resurser även beaktar kulturområdet. Göteborgssymfonikerna är en av landets mest eftersökta symfoniorkester. Det är dags att det nationella uppdraget utvecklas. Regeringen får i uppdrag att komma med förslag på ett utvecklat uppdrag.
Vara Konserthus är en mötesplats för tonen, rörelsen och ordet. Här samspelar musik, teater, dans, föreläsningar, konferenser, politik och utbildning i en djärv symfoni av ljudvågor som kommer att vibrera långt utanför Västra Götalandsregionens gränser. Vara Konserthus har blivit den plats där landsbygdens invånare fått chansen att möta kulturen. Det är en satsning som förtjänar både uppmärksamhet och nationella uppgifter som modell och inspiratör.
I Steneby har programmet 3D-animation och konstnärlig utformning utformats tillsammans med den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet och högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Utbildningen, som är helt unik, är förlagd till Stenebyskolan, Dals-Lång Ed, i Bengtsfors kommun.
Film i Väst i Trollhättan har utvecklats till att bli en av Europas största filmproducenter. Som en direkt följd av detta har en högskoleutbildning startat i film och medier. Det är ett EU-projekt med regionen och Kommunförbundet som medfinansiärer.
Läckö slott, Baldersnäs, samt Nääs är alla tre exempel på byggnader av stort historiskt värde placerade i vackra naturområden. I dessa miljöer bedrivs olika kulturevenemang som alla har en mycket stor betydelse.
I regionen finns vidare det nu alltmer uppmärksammade Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Statsbidraget till detta museum har inte blivit ordentligt reglerat, utan museet lever fortfarande till stor del på projektmedel även om regionen iklätt sig en viktig finansiell uppgift.
I Västra Götaland pågår en stor och folklig bildnings- och kulturverksamhet genom olika bildningsförbund. Både bildningsförbunden och folkhögskolorna har tvingats till betydande nedskärningar och organisationsförändringar på grund av stora ekonomiska neddragningar. Deras verksamheter för att slå vakt om både kultur och folkbildning är ovärderlig och deras unika möjligheter att ge många människor en nystart i livet är betydelsefull.
I Västsverige pågår ett unikt utvecklings- och omstruktureringsarbete när det gäller de befintliga länsmuseerna och andra museer i regionen. Genom att skapa en gemensam förvaltning för museerna kommer det västsvenska kulturarvet att bli mycket starkare och än mer utåtriktat. Denna omstrukturering följs med stort intresse av hela den svenska expertisen inom området och även internationellt. Omstruktureringen behöver få ett ökat statligt stöd med en väsentlig höjning av statsbidragen. Processen bör följas av forskare för att resultaten skall kunna spridas i nationen men också vara inspiration för internationella kulturaktörer. Medel för detta bör finansieras av staten. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Anita Brodén (fp) |
|
|
Marita Aronson (fp) |
Erling Bager (fp) |
|
Axel Darvik (fp) |
Anne-Marie Ekström (fp) |
|
Eva Flyborg (fp) |
Lars Tysklind (fp) |
|
Cecilia Wigström (fp) |
Christer Winbäck (fp) |