Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskning kring kulturens betydelse för hälsan och betydelsen av kultur i vården.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kulturen och förebyggande folkhälsoarbete.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kultur och hälsa skall finnas med i vårdutbildningarna.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utsmyckning av sjukhus och andra vårdinrättningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om musikens betydelse i vården.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om läsningens betydelse i vården.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kultur i arbetslivet. 2
1 Yrkande 3 hänvisat till UbU.
2 Yrkande 7 hänvisat till SkU.
Människan har både materiella och immateriella behov. Bådadera måste tillfredsställas för att hela människan ska leva och må bra både fysiskt och psykiskt. Kristdemokraterna har alltid hävdat att det i hela samhället råder en för stor fokusering på materiella värden och tillgångar på bekostnad av de immateriella värdena. En sådan utveckling riskerar att försämra hälsoläget, såväl den fysiska som den psykiska, bland människor.
Inom sjukvården har en medvetenhet om de immateriella värdenas betydelse för hälsan vuxit sig allt starkare under de senaste åren. Att kropp och själ hör ihop är numera erkänt av professionen. Kulturens inverkan på hälsan har visat sig haft påtaglig betydelse, både i förebyggande och i direkt syfte. Tillgång till kulturupplevelser gör att vi lever längre, mår bättre och påskyndar tillfrisknandet.
Ett antal forskningsprojekt har genomförts i Sverige som har rönt stor uppmärksamhet internationellt. Trots projektens positiva effekter satsas det dock lite pengar på forskning, vilket gör det svårt att fortsätta studierna. Kristdemokraterna beklagar detta. Kulturens betydelse för hälsan måste lyftas fram och få större acceptans. Vi har inte råd att förbise detta. Kultur är ingen merkostnad utan måste ses som en investering. Det finns både ekonomiska och mänskliga vinster att vinna på att satsa på kultur och att se kopplingen mellan kultur och hälsa. Vi måste spränga vallarna mellan sjukvård och kultur.
Trots att det gjorts ganska få forskningsrapporter rörande kultur och hälsa visar den forskning som gjorts entydiga resultat. Kultur förbättrar hälsan.
Kultur i vården visavi vården som kultur var ett femårigt projekt finansierat av Stockholms läns landsting. I den sammanfattande rapporten står det att läsa att "går man på bio, teater, konserter, konstgallerier, gudstjänster, museer, fotbollsmatcher eller idrottstävlingar får man ett långt och troligen lyckligt liv". Det konstateras vidare att "kultur har en direkt inverkan på hälsan" och att kulturkonsumtion har inverkan på både livslängd och livskvalitet. I ett annat projekt där dans, bild och musik stod i centrum ingick 40 äldre personer som alla hade varit sjukskrivna under minst ett år. Samtliga led av kroniska smärtor och hade någon form av psykosomatiska besvär. Resultaten efter drygt ett år visade en kraftigt förbättrad psykisk och social funktion. Efter tvåår iakttogs en näst intill signifikant minskning av kroppsliga besvär.
Ett ytterligare projekt genomfördes på ett ålderdomshem där en grupp äldre dementa kvinnor fick samtala kring konstbilder flera gånger varje vecka. Efter enbart en kort period kunde personalen notera lägre blodtryck, ökad sinnesstämning, ökade sociala aktiviteter, ökad kreativitet samt minskad förbrukning av laxeringsmedel bland de kvinnor som deltog i studien. Ett intressant fenomen med denna studie var att en kontrollgrupp av kvinnor hade fått samtala med samma forskningsledare under lika lång tid men utan bilderna som metod. Istället samtalade gruppen om allmänna saker som hobbys och intressen. I denna grupp märktes en mycket liten förbättring av den allmänna hälsan. Det var alltså inte enbart den ökade kontakten och samtalen med forskningsledaren som gav resultat utan just samtalen kring och beskådandet av konstbilder.
En tredje studie visade att musik kunde få patienter att dansa trots att de annars hade svårt att röra sig och utföra vardagliga sysslor, och införandet av en återkommande sångstund visade sig ge en dramatisk effekt på dementa personer. Patienter som annars hade svårt att hitta kom plötsligt springande till sångstunden och visste exakt var de skulle vara. Studien visade att när välkända sånger sjöngs kom minnen tillbaka. Musiken visade sig göra människor gladare och piggare.
Det har också gjorts en betydligt större studie omfattande 12 000 personer. Levnadsförhållanden och vanor hos dessa personer följdes upp under nio år, och då visade det sig att de människor som inte tillägnade sig någon kultur alls hade dubbelt så hög dödlighet under undersökningsperioden som personer som regelbundet ägnade sig åt kulturella aktiviteter. Med kulturell aktivitet avsågs där läsning, musik, bio, kyrkobesök, museibesök etcetera. Även efter att bakomliggande faktorer såsom rökning, sjukdom, inkomst och socialt nätverk räknats bort var dödligheten i den ena gruppen 60 procent högre än i den grupp som tillägnade sig kulturella aktiviteter. De aktiviteter som gav mest tydliga utslag var konstmuseer, bio och konserter. Undersökningen visade även att ändrade kulturbeteenden påverkade hälsan samt att högutbildade ägnade två till tre gånger så mycket tid åt kultur som lågutbildade. Vad studien också visade, vilket var en överraskning, var att passivt mottagande ur hälsosynpunkt gav bättre effekt än aktivt deltagande i kulturskapande.
År 2001 inleddes ett nytt forskningsprogram som heter "Kultur i vården och vården som kultur" som är en uppföljning av forskningsprogrammet "Kultur i vården visavi vården som kultur". Det består av totalt 24 projekt, och 35 forskare är involverade. Totalt 20 miljoner satsas på programmet, och både Stockholms läns landsting och övriga intressenter är med och finansierar. Projektet har rönt stor uppmärksamhet både i Sverige och i övriga världen. Även om Stockholm ligger i bräschen har olika delar i landet börjat ta efter och ta lärdom av den forskning som kommit fram. Bland annat har Östergötland, Region Skåne, Jämtland och Västerbotten satsat på kultur i vården. Men även i andra länder har intresset varit stort, inte minst Norden och då främst i Norge där liknande projekt ligger i startgroparna.
Det är viktigt att forskningen kring kultur i vården får tillräckliga resurser. Eftersom forskningsfältet är tvärvetenskapligt är det viktigt att det inte faller mellan stolarna utan uppmärksammas inom både medicinsk och humanistisk forskning.
Människor utsätts idag för mycket stress och press både i hemmet och på arbetet. Den psykiska ohälsan ökar, inte minst hos barn och ungdomar. Kulturen kan vara ett sätt att få ro och vila i en stressad värld. Kulturen kan bli en oas dit människor kan komma för att få kraft för att orka med vardagen och för att må bättre. Betydelsen av kultur både för den allmänna folkhälsan och i direkta vårdsituationer blir alltmer uppmärksammad. Många sjukhus och andra vårdinrättningar intresserar sig numera för kulturens möjligheter att påverka patienternas hälsa. Såväl den nära kulturen, i form av böcker, konst och musik, som den yttre sjukhusmiljön, i form av arkitektur och inredning, påverkar patienter och personal. De flesta konstformer manar till kommunikation och eftertanke, vilket verkar stimulerande för alla människor som befinner sig i sjukhusmiljön. Konsten kan inbjuda till samtal i en påfrestande situation eller verka lugnande i en stressad miljö. Med den forskning som idag finns ser vi att människor som tillägnar sig regelbundna kulturella aktiviteter har bättre hälsa och lever ett längre liv. Det stärker vår övertygelse om att kultur ska ses som ett förebyggande folkhälsoarbete.
En fråga som många ställer och som är svårt att hitta ett riktigt bra svar påär vad kultur egentligen är och vilken form av kultur som kan vara betydelsefull för människor. Klart är att vi i detta sammanhang måste använda ett omfattande kulturbegrepp. Samtidigt visar forskningen att det är just kulturen, musiken, konsten, dansen, läsandet och så vidare, och inte den allmänna omvårdnaden som har särskilt stor betydelse. Omvårdnadens betydelse kan naturligtvis inte överskattas. Att ta sig tid att se varje människa i en vårdsituation är nödvändigt för en god vård, men kulturen kan ge ytterligare en dimension i det arbetet.
Ett exempel på hur olika människor ser på kulturella upplevelser visade sig på ett servicehus där de äldre fick välja mellan olika bilder och ta ut den de tyckte bäst om. Det visade sig att de äldre valde väldigt olika typer av bilder och att de associerade helt olika till en och samma bild. Medan vissa kunde känna obehag av en bild kunde andra uppleva ett lugn och inre harmoni av samma bild. Upplevelsen av bilderna var något mycket individuellt. Vi vill att vården anpassas likaväl efter patientens medicinska behov som efter hans/hennes kulturella behov.
Under de senaste åren har det byggts upp ett nätverk för kultur i vården som heter just "Nätverket kultur i vården". Nätverket är landsomfattande och syftet är huvudsakligen att byta erfarenheter. Längst i arbetet har Stockholms läns landsting kommit. Landstinget erbjuder olika program till vårdinrättningar både i landstingskommunal, kommunal och privat regi. Programmen innehåller alltifrån dans, kultur och teater till högläsning. Det erbjuds drygt 2 500 program per år, och de är på en professionell nivå. Totalt är det 310 beställare, varav 60 procent är landstingskommunala och 40 procent är kommunala eller av annan huvudman. Kommunala och privata beställare får 50 procent av avgiften subventionerad medan landstingskommunala beställare får hela kostnaden subventionerad. Det visar på att en medvetenhet håller på att växa fram om kulturens betydelse för hälsan. Vår förhoppning är att den typen av initiativ ska få fotfäste i hela landet och att positiva erfarenheter kan utbytas.
Att blivande och redan utbildad vårdpersonal får utbildning i kultur och hälsa, både i gymnasie- och högskoleutbildningen liksom i den fortlöpande utbildningen, är viktigt för att nå framgång. Utan kunskap om kultur och hälsa är det svårt att implementera den kulturella dimensionen på allvar inom sjukvården. Vi vill därför att kultur och hälsa ska finnas med både i gymnasieutbildningen, i högskoleutbildningen och i den fortlöpande utbildningen. I denna utbildning är det viktigt att kommunerna och kulturinstitutionerna involveras. I de flesta län/landsting finns kulturvetare eller liknande som till exempel arbetar med utsmyckningen på sjukhus och andra vårdinrättningar. Dessa personers kompetens borde i större omfattning tas till vara i vårdutbildningarna. Samtidigt tror vi också att det finns ett behov hos kulturinstitutionerna att få utbildning i hur deras verksamhet kan involveras i vården och vad kultur kan betyda för hälsan. Det är långt ifrån säkert att denna vetskap finns hos alla kulturutövare.
Rektorerna spelar också en viktig roll för att nå framgång. Engagerade rektorer som vågar föra in den kulturella dimensionen i utbildningen tror vi kan spela en avgörande roll
Människors välbefinnande påverkas av miljön de vistas i. I sjukvården får kultur därför inte enbart handla om att sätta upp en staty vid entréhallen utan kultur måste finnas överallt och vara ett naturligt inslag i byggplaneringen. Policyn i Sverige är att en procent av kostnaden för offentligt byggande ska gå till inköp av konstnärlig utsmyckning. Det är vikigt att detta en-procentsmål tas på allvar. Vårdmiljön ska fyllas med såväl stora som små konstverk, i allmänna utrymmen och i patienternas rum. En viktig del av en byggnad som alltför ofta glöms bort är taket. Att utsmycka ett tak är en smart lösning för att öka välbefinnandet. Att beskåda ett konstverk under tiden man ligger sjuk eller genomgår en behandling kan skapa ett lugn som inte ska underskattas. Detta är inga svåra saker att åstadkomma men lätta att glömma bort och därför vill vi att byggnormerna ska vara utformade på ett sätt så att kulturen blir ett naturligt inslag i hela boendemiljön.
Musikens kraft för oss människor är fantastisk. De flesta av oss vet vilken effekt musik kan ha för att skapa lugn och inre ro i en stressad vardag, men också vad musik kan betyda för vårt humör när vi är trötta eller deppiga. Musik kan väcka känslor och minnen till liv, och vi förknippar ofta musik till specifika platser och händelser ibland långt tillbaka i livet. Kristdemokraterna anser att det i större utsträckning bör vara möjligt att lyssna på musik inom vården. Ett mål skulle därför vara att utrusta varje rum på servicehem och sjukhus med en cd-spelare. Möjlighet att lyssna på musik kan betyda oerhört mycket för det allmänna välbefinnandet såväl under som i väntan på behandling.
Boken och läsandet stimulerar fantasin. Läsningen ger oss möjligheten att känna avkoppling eller spänning, att skratta eller gråta i en annan värld fylld med andra människor. Boken kan vara en väg till inkännande med andra människor i samma situation, men den kan också vara en flykt bort från vardagen. Detta kan vara särskilt viktigt för människor som befinner sig på sjukhus. Sjukhusbiblioteken spelar en mycket viktig roll för att stimulera människor till läsning. För många personer som själva på grund av sjukdomstillstånd eller ålderdom inte kan läsa kan högläsning vara ett betydelsefullt sätt att få en avkopplande kulturell upplevelse. Vi vill därför att det på alla särskilda boenden, servicehem och sjukhus ska ges möjlighet till högläsning. Det skulle kunna betyda mycket för många sjukas välbefinnande och ha positiva effekter på deras hälsa.
Liksom företag skattefritt får sponsra sina anställda med friskvård för att förbättra hälsan anser vi att samma sak borde gälla för kultur. Vi vill införa ett system med kulturcheckar som ska vara en skattebefriad löneförmån från arbetsgivaren till löntagaren. Kulturchecken ska inte heller belasta företaget med skatter eller sociala avgifter utan de skattemässiga villkoren ska vara desamma som när företag idag subventionerar motionsaktiviteter för personalen. Kulturchecken ska vara ett betalningsmedel som kan användas för inköp av till exempel teater, konserter, opera, balett, museibesök med mera. Kulturchecken skulle ge fler människor möjlighet att få del av olika kulturupplevelser, vilket bevisligen har positiva effekter för hälsan.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Gunilla Tjernberg (kd) |
|
|
Inger Davidson (kd) |
Sven Brus (kd) |
|
Dan Kihlström (kd) |
Kenneth Lantz (kd) |
|
Ulrik Lindgren (kd) |
Torsten Lindström (kd) |
|
Chatrine Pålsson (kd) |
Rosita Runegrund (kd) |
|
Olle Sandahl (kd) |