Motion till riksdagen

2004/05:Kr354

av Birgitta Sellén m.fl. (c)

Kultur

1 Sammanfattning

I denna motion belyser vi kulturens betydelse för en rad olika samhällsområden. Förutom kulturens självklara egenvärde handlar det om demokrati och identitet, vårt arv och vår historia, men också om morgondagens kultur. Det ät viktigt med en långsiktig kulturpolitik, som samtidigt ger utrymme för nya lösningar och nya idéer.

Vi menar att satsningar på kultur är samhällsekonomiskt lönsamma och ger många positiva bieffekter. Alla människor i landet skall kunna ta del av ett levande kulturliv. Kulturen skall finnas i vardagslivet - i folkrörelser, föreningsliv, skolan, på arbetsplatser, i bostadsområden etc.

Centerpartiet anser att kulturpolitiken i huvudsak skall styras lokalt och regionalt. Människor måste själva få vara med och bestämma hur de vill utforma och ta del av kulturen. Om människor får mer makt över hur de kan påverka och ta del av kulturutbudet på sin ort kan ett levande kulturliv i hela landet skapas.

2 Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 397

2 Innehållsförteckning 398

3 Förslag till riksdagsbeslut 399

4 Inledning 401

5 Minska den statliga styrningen i kulturpolitiken 401

5.1 Anslagsstyrning i kulturpolitiken 401

5.2 Vänd perspektivet i kulturpolitiken 402

5.3 Om människor själva får bestämma 402

6 Folkbildning 403

6.1 Momsbeläggning av ideella och allmännyttiga organisationer 404

6.2 Allmänna samlingslokaler 404

6.3 Amatörkultur 405

7 Musik och teater 405

7.1 Den fria scenkonsten 406

8 Museum 407

8.1 Läns- och hembygdsmuseerna 407

8.2 Museiföremål på Internet 407

9 Film och tillgänglighet 407

10 Kulturturism 408

11 Medier 408

11.1 Public service 409

11.2 Digital-TV 409

11.3 Piratkopiering 409

11.4 Synskadade 410

11.5 Textning 410

12 Kultur ur ett folkhälsoperspektiv 411

12.1 Kultur i vården 411

12.2 Avdragsrätt för kulturaktiviteter för anställda 411

13 Kultur ur ett integrationsperspektiv 412

14 Kultur och jämställdhet 412

14.1 Genusperspektivet i kulturen 413

15 Design och form 413

16 Avdragsrätt för företag 414

17 Spelmarknaden 414

17.1 Spel på Internet 414

17.2 Spelberoende 415

18 Idrott 416

18.1 Näridrottsplatser 416

18.2 Rättvisa skatteregler för ideella ungdoms- och kulturorganisationer 417

3 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kulturpolitiken skall inriktas på att skapa goda förutsättningar för ett tillväxtfrämjande kulturliv i alla delar av landet - ett kulturliv med mångfald, hög kvalitet och plats för både amatörers skapande och professionella konstnärers gästspel och medverkan.

Riksdagen begär att regeringen låter se över kulturpolitikens utformning med syfte att minska den statligt styrda kulturen och i stället stärka den lokala och regionala kulturen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillföra mer resurser till folkbildningsverksamheten.
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i enlighet med utredningens, Allmänna samlingslokaler (SOU 2003:118), intentioner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en särskild utredning bör tillsättas för att belysa förutsättningarna för amatörkultur och eget skapande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tydliggöra Riksteaterns, Riksutställningars och Rikskonserters uppdrag när det gäller besök och produktion för små spelplatser runt om i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den fria scenkonsten bör fåökat anslag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett förtydligande av regleringsbrevet gällande museiföremål på Internet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för mindre orter att införa e-bio.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Turistdelegationen bör få ett uppdrag att se hur kulturen på ett mer aktivt sätt kan placeras i turistsammanhang.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den kommission som utreder införandet av digital-TV särskilt ser över de ekonomiska konsekvenserna för konsumenten.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om aktiva åtgärder för att stoppa piratkopieringen. 2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att prioritera fortbildning och forskning om sambandet mellan hälsa och kultur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kulturaktiviteter bör betraktas som en skattefri personalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner.3
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kultursektorn skall förbättra integrationsarbetet och öka rekryteringen av människor med invandrarbakgrund.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att öka jämställdheten i kulturlivet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att satsa på hantverksyrken i högre utsträckning än vad som görs i dag.4
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att företag bör få rätt att göra avdrag för kostnaden för inköp av konst.3
Riksdagen begär att regeringen ser över spelvillkoren för Internetspel i konkurrens med internationella spel.
Riksdagen begär att regeringen ser över möjligheten att låta spelkonsumenten styra till vilken förening denne vill att en del av spelintäkten skall gå vid spel på svenska Internetspel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att aktivt arbeta med förebyggande insatser för de spelberoende och deras anhöriga.5
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samma regler och samma ekonomiska förutsättningar som gäller för idrottsrörelsen bör gälla för ideella kultur- och ungdomsorganisationer.6

1 Yrkande 10 hänvisat till NU.

2 Yrkandena 11 och 12 hänvisade till KU.

3 Yrkandena 14 och 18 hänvisade till SkU.

4 Yrkande 17 hänvisat till UbU.

5 Yrkande 21 hänvisat till SoU.

6 Yrkande 22 hänvisat till SfU.

4 Inledning

Centerpartiet vet att ett levande kulturliv är nödvändigt för människors möjlighet att växa. Vår välfärd beror inte bara på tekniska och ekonomiska faktorer. Kulturen utvecklar det civila samhället och håller det demokratiska samtalet levande. Förutom att kulturen har ett värde i sig, som inte nog kan betonas, är den kreativitet som stimuleras ur kulturen avgörande för samhällets utveckling.

Under senare år har kulturen tillmätts en allt större betydelse i arbetet med regional utveckling och tillväxt. Kulturpolitiken pekas ut som ett politikområde vars investeringar och insatser har en stor betydelse för den regionala utvecklingen.

"Det är på den lokala nivån som det förändrade synsättet rörande kulturens roll i samhället märks tydligast. I allt fler kommuner talas det idag om kulturens viktiga roll när det gäller att bygga 'det goda samhället'." Ur Kulturrådets omvärldsanalys.

De politiska besluten måste inriktas på att skapa goda förutsättningar för ett levande, lokalt kulturliv i alla delar av landet - ett kulturliv med mångfald, hög kvalitet och plats för både amatörers skapande och professionella konstnärers gästspel och medverkan. Detta bör ges regeringen till känna.

Ett levande kulturliv är beroende av många människors engagemang, intresse och delaktighet. En framgångsrik kulturpolitik förutsätter att människor känner att de berörs, att det som sker angår dem. Ingen, varken människa eller organisation/institution, kan ensam axla ansvaret för att kulturlivet ska vara rikt och levande i varje lokal miljö. Aktörerna på kulturområdet är - och ska vara - många.

Centerpartiet kulturpolitik tar sin utgångspunkt i att människor ska både ha möjligheten att själva skapa och att ta del av kulturupplevelser. Det är ett gemensamt ansvar att värna både bredd och djup i kulturutbudet utifrån människors olika villkor; kvinnor som män, unga som gamla, traditionsbärare som nyskapare har detta ansvar.

5 Minska den statliga styrningen i kulturpolitiken

5.1 Anslagsstyrning i kulturpolitiken

Den statligt finansierade kulturen når långtifrån alla människor i Sverige. Detta visar många undersökningar som gjorts. Kanske är det inte så konstigt med tanke på den centraliserade anslagsstyrning som råder inom den statliga kulturpolitiken.

"I statsbudgeten är kulturavsnittet ett av de områden som omfattar flest anslag. Det är en struktur som representerar en äldre styrform - anslagsstyrning - som försvårar arbetet i ett system som i övrigt är anpassat till den nuvarande mål- och resultatstyrningen. I vissa fall utgör den t o m ett hinder för den pågående utvecklingen inom kulturområdet, som kräver att man gör upp med gamla styrformer och ställer om perspektiven." Ur Om världen 2003, Kulturrådets omvärldsanalys.

Idag går en stor del av det generella kulturstödet till det etablerade kultursystemet och mycket tyder på att nya kulturella rörelser faller helt utanför det systemet. Nya arenor, nya arrangörer, informella spelplatser och nya konstformer uppstår idag oftast utan offentligt stöd. Riksdagens revisorer har gjort en förstudie som visar att det i stort sett är samma befolkningsgrupper som tagit del av kulturen under de senaste 20-30 åren. Social bakgrund och utbildning har visat sig vara avgörande faktorer för vilka kulturvanor människor har.

Det är detta som föranlett Centerpartiet att driva frågan kring om efterfrågan och utbud inom kulturpolitiken verkligen stämmer överens. Det är av största vikt ur ett demokratiskt och rättvist perspektiv att kulturens pengar kommer alla människor i samhället till del. Var människor bor, kön, ålder, ursprung eller ekonomiska förutsättningar ska inte spela någon roll.

5.2 Vänd perspektivet i kulturpolitiken

Centerpartiet vill vända perspektivet i kulturpolitiken. Vi vill att kultupolitiken skall växa underifrån, till skillnad från idag där staten i stor utsträckning bestämmer vilket kulturutbud som skall finnas. Centerpartiets politik bygger på tilltro till den enskilda människans förmåga och vilja att ta ansvar, både för sig själv och för andra. Det är ett radikalt annorlunda perspektiv än den fixering vid staten och centralisering som kännetecknar mycket av dagens samhällsdebatt. Vi eftersträvar en ordning där det lokala självstyret tillåts spela en verklig roll, även vad gäller utformningen av kulturpolitiken, där verksamheter och beslutsbefogenheter decentraliseras så långt det är möjligt. Underifrånperspektivet ska ligga till grund även för utformningen av kulturpolitiken.

5.3 Om människor själva får bestämma

Reformen "fri entré på museer" är ett exempel på en reform som har allt annat än ett underifrånperspektiv. Visst kan det tyckas bra med fri entré för att nå nya museiovana grupper. Frågan är om reformen hade genomförts om människor själva fått bestämma. Kulturrådet har i sin analys över reformen, "att nå nya grupper", uttryckt följande: "Minst lika viktigt är det tilltal museerna använder till medborgarna. Museerna behöver både kunskap om sin publik, deras behov och erfarenheter, och utveckla pedagogiska metoder . Museiverksamheten måste präglas av ett tydligt medborgarperspektiv och förmågan att få alla att känna sig berörda och välkomna."

Vi vet att kulturkonsumtionen är ojämnt fördelad mellan olika grupper i samhället. Men vi ser inte att lösningen på detta är att styra anslagen ytterligare för att minska ojämlikheter. Tvärtom tror vi att människor själva är kapabla att tala om vilken kultur som skall prioriteras, staten behöver inte ta på sig det ansvaret. Kanske vi till och med skulle se ett helt annat kulturutbud, om människor själva fick bestämma, än det vi ser idag. Allt för mycket av statlig styrning över kulturpolitiken gör bara att vi anpassar verksamheten efter anslagen istället för tvärtom. Med en kulturpolitik som är formad underifrån skapas större möjligheter till att ge utrymme för nya kulturrörelser, nya lösningar, nya idéer och nya organisationsformer. Genom att bejaka nya förslag, som kanske utmanar traditionella kulturformer, ger vi hela tiden utrymme för morgondagens kulturrörelser att växa.

Kulturpolitiken står idag inför flera viktiga vägval. Centerpartiet anser att det är viktigt att se över hur den nationella kulturpolitiken kan anpassas till vår föränderliga värld och bli en kulturpolitik som kommer fler människor till del. Vi vill vända perspektiv och gå från den centralt styrda kulturpolitiken till en mer lokalt utformat kulturpolitik. Regeringen får i uppdrag att se över kulturpolitikens utformning med syfte att minska den statligt styrda kulturen och istället stärka den lokala och regionala kulturen. Detta bör ges regeringen till känna.

6 Folkbildning

En levande demokrati förutsätter många mötesplatser där människor kan träffas och skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter. De många mötesplatser som erbjuds medborgarna i Sverige genom föreningsliv, studieförbund och partier är oerhört värdefulla för den svenska demokratin. Studieförbunden erbjuder omistliga mötesplatser för det demokratiska samtalet i studiecirklar, kulturarrangemang och föreläsningar. Mötesplatserna ger människor redskap för att påverka samhällsutvecklingen. Med en god folkbildning får vi också ett rikt medborgarinflytande. Centerpartiet vill behålla den starka folkbildningstradition vi har i Sverige, vilket kräver att det finns goda förutsättningar för att erbjuda mötesplatser där människor kan mötas och öka förtroendet för varandra, något som är särskilt viktigt i vårt mångkulturella Sverige. Folkbildningen har en viktigt integrationsskapande roll som måste tillvaratas. Om människor träffas kring likartade intressen, erbjuds tillfällen till förbättrade språkkunskaper, söker kunskaper och insikter om andra människors kultur och bakgrund - kan positiva möten och en ökad förståelse uppstå.

Förväntningarna på folkhögskolor och studieförbund är höga och växer. Samtidigt söker sig allt fler människor till folkbildningens verksamhet. När ökade förväntningar ställs på en verklighet där ekonomin är påtagligt ansträngd uppstår problem. Det blir svårt att upprätthålla kvaliteten i verksamheten och möta de nya behov som ständigt uppstår. Exempelvis kan vi nämna att studieförbundens kommunbidrag under perioden 1999-2003 har minskat avsevärt. Om inte studieförbund och folkhögskolor tillförs nya resurser kommer det att bli svårt att tillgodose de behov av insatser som redan finns samt att möta kommande behov. Centerpartiet anser att det är nödvändigt att stat, landsting och kommuner underlättar medborgarinflytandet och stärker folkbildningen, vilket förutsätter en medveten ekonomisk prioritering. Detta bör ges regeringen till känna.

6.1 Momsbeläggning av ideella och allmännyttiga organisationer

Ideella och allmännyttiga organisationer gör många värdefulla insatser i samhället. Inte minst är folkrörelserna oerhört viktiga för allmänhetens möjlighet att skaffa kunskap och få inflytande i samhället och över den egna situationen. Skattelagstiftningen bör därför inte försvåra sådana organisationers verksamhet. Utredningen Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv föreslår att ideella föreningar ska momsbeskattas för sin näringsverksamhet. Om utredningsförslaget verkställs hotas studieförbundens verksamhet i hela landet och drabbar i förlängningen studiecirkeldeltagarna. Det finns undersökningar som visar att konsekvenserna av en momsbeläggning bl.a. skulle resultera i en höjd deltagaravgift med 21 procent. Folkbildningsförbundet räknar med en total merkostnad på närmare 200 miljoner kronor för studiecirkelverksamheten i landet. Då riskerar vi att få en utveckling där endast eliten har råd med folkbildning. Att momsbelägga dessa föreningar skulle innebära ett mycket hårt slag mot idéburen och frivillig verksamhet.

6.2 Allmänna samlingslokaler

Ett levande kulturliv förutsätter mötesplatser där människor kan utöva eget skapande samt ta emot olika kulturyttringar. Träffpunkter behövs inte bara i regionernas centra utan bör också vara väl spridda över landet och nära människorna. I glesbygd och mindre tätorter utgör de allmänna samlingslokalerna ett nödvändigt medel för en decentraliserad kulturpolitik. Ett fint förgrenat nätverk av lokala arrangörer är en nyckel till att kunna genomföra lokala kulturutbud och väl förberedda och genomförda evenemang. Det är ett samhällsintresse att alla människor i alla delar av landet har tillgång till samlingslokaler. Centerpartiet anser att anslaget till allmänna samlingslokaler bör ökas. Även om det mesta av arbetet sker ideellt krävs ett ökat stöd för att klara ombyggnader och handikappanpassning.

Det har snart gått ett år sedan betänkandet Allmänna samlingslokaler (SOU 2003:118) lämnades. Det innehöll en rad bra förslag och en utförlig analys av de allmänna samlingslokalernas betydelse på 2000-talet. Centerpartiet anser att huvuddragen i utredarens förslag bör genomföras, vilket bl.a. innebär särskilda insatser för att nå ungdomar och att bidraget till ombyggnationer och handikappanpassning höjs. Detta bör ges regeringen till känna.

Samlingslokalorganisationerna har, med ekonomiskt stöd från berört departement, och i samarbete med Svenska Kommunförbundet, inlett ett arbete för att bättre samverka för en utveckling, breddning och fördjupning av de allmänna samlingslokalernas roll i samhället. Centerpartiet kommer noga att följa detta arbete. För att samlingslokalerna ska fungera som träffpunkter för människor och kunna vara navet för olika verksamheter måste dessa få tillgång till goda datakommunikationer. Centerpartiets krav på bredband i hela landet omfattar självklart också samlingslokaler i hela landet.

6.3 Amatörkultur

Amatörkulturen är en självklar del av det lokala kulturlivet en grogrund för den enskilda människans växande och en inspirationskälla i det lokala samhället. För att finnas, fungera och utvecklas behöver amatörkulturen utöver sina egna eldsjälar både mötesplatser och ett pedagogiskt och ämnesmässigt stöd. Det offentliga måste här, genom stat och kommuner, medverka till att skapa goda förutsättningar i form av bl.a. rimliga villkor för allmänna samlingslokaler och folkbildningsstöd med generösa utrymmen för amatörkulturarbetet. Amatörkulturen är en viktig resurs i kulturlivet och i samhället i stort. Därför är det av stor vikt att amatörkulturen prioriteras och utvecklas.

Såär inte fallet idag. Kulturrådet tar inte något ansvar när det gäller utvecklingsarbete inom amatörkulturen. Folkbildningsrådet tar inte heller något helhetsansvar för amatörkulturen. Det finns alltså inte någon verksamhet som har ett övergripande ansvarstagande för amatörkultur. Amatörkulturens samrådsgrupp, AX, har under ett flertal år försökt få till stånd ett samarbete med studieförbunden för att kunna genomföra en utredning och belysning av amatörkulturområdet, dock utan större framsteg. Det är viktigt att ett offentligt ansvar tas för amatörkulturen. Centerpartiet anser att en särskild utredning bör tillsättas för att belysa förutsättningarna för amatörkultur och eget skapande. Detta bör ges regeringen till känna.

Anslagen till de centrala amatörkulturorganisationerna har minskat under en längre tid. Till stor del har resurserna skurits ner på lokal och regional nivå. Anslaget till de centrala amatörkulturorganisationerna behöver förstärkas. Studieförbunden är nu föremål för förnyad utvärdering. Utvärderingen bör också se över möjligheterna att ge amatörkulturen ett eget anslag istället för att som idag ingå i folkbildningen.

7 Musik och teater

Riksteatern, Riksutställningar och Rikskonserter, de s.k. tre R:en, har ett viktigt och angeläget uppdrag. De ska spegla och förmedla kulturen på respektive område ut till hela Sverige. Deras besök på många orter i Sverige skänker människor mycket glädje, lust, inspiration m.m. För många människor är detta enda kontakten med levande kultur.

Under några år har allt fler teaterföreställningar tenderat att förläggas till Stockholm, och det var inte riktigt det som var syftet. Riksteatern bör därför sträva efter att lägga en allt större del av sina föreställningar ute i landet. Centerpartiet anser att de tre R:ens verksamhet är mycket viktig och att deras uppdrag ska vara ännu tydligare när det gäller besök och produktion för små spelplatser runt om i hela Sverige. De kvantitativa mål som finns för Riksteatern bidrar till att man främst söker föreställningar som ger mycket publik, något som de små scenerna förlorar på. Istället bör fokus ligga på spridningen av föreställningarna. Detta bör ges regeringen till känna.

7.1 Den fria scenkonsten

Den fria scenkonsten, dvs. teater, dans, sång etc., som utövas vid sidan av institutionerna och som inte drivs på kommersiella villkor, har en utomordentlig betydelse för svenskt kulturliv. Det finns idag en ganska utbredd uppfattning att det offentliga stöd som utgår till dessa grupper inte står i rimlig relation till vilken betydelse de har för det svenska kulturlivet. De fria teatergrupperna är inte bara ett komplement till institutionernas och privatteatrarnas verksamhet. Utan de fria teatergrupperna skulle antalet scenföreställningar per år minska med närmare en tredjedel, för barn och ungdom med ca hälften. Den fria scenkonsten svarar dessutom ofta för nytänkande och experiment. Därigenom har den fria scenkonsten en stor och växande kulturpolitisk betydelse. De fria teatergrupperna står för nästan hälften av teaterutbudet i Sverige. En fri teatergrupp bildas av gruppmedlemmarna själva som också beslutar hur verksamheten ska organiseras såväl konstnärligt som ekonomiskt. De fria teatergrupperna har ofta en besvärlig ekonomisk situation. De får avsevärt mindre anslag från stat och kommun och landsting än vad institutionsteatrarna får. De fria teatergrupperna är viktiga ur flera aspekter. De växer ofta fram underifrån och bidrar till en mångfald i teaterutbudet på olika sätt. Om vi vill att människor med egna idéer och egen kraft ska fortsätta att ta initiativ och skapa teater måste de ges förutsättningar för detta. Det kan de få om de får ökade anslag för att fortsätta bedriva sin verksamhet. Kultursektorn har svårt att överleva utan ekonomiskt stöd och de fria teatergrupperna är särskilt viktiga att värna. Av Kulturrådets statistik för år 2000 på teater- och dansområdet framgår att de offentliga anslagen för varje besökare i genomsnitt var 802 kronor på institutionsteatrarna medan de var 152 kronor per besökare på fria grupp/projektföreställningar. Centerpartiet anser, med anledning av vad vi ovan anfört, att den fria scenkonsten bör fåökat anslag. Detta bör ges regeringen till känna.

Likaså anser vi att länsteatrarna fyller en viktig funktion när det gäller att sprida kultur, debatt och underhållning till en bred publik. Mer information om länsteatrarna finns i 2004/05 års motion för utgiftsområde 17.

8 Museum

8.1 Läns- och hembygdsmuseerna

En viktig del av den regionala kulturen är länsmuseerna. Dessa sprider information och intresse för den egna regionens kulturarv och historia. Vi behöver dem för att lagra erfarenheter och för att kunna analysera och förstå de orsakssammanhang som ligger till grund för vår egen tids komplexa verklighet. Det är angeläget att museerna utvecklar sin pedagogik så att de motsvarar behov och önskemål som allmänheten har och som t.ex. skolan kan ställa. Museernas stora kunskapsbank har delvis, på grund av sin svårtillgänglighet, långtifrån tagits i bruk när museerna hade kunnat lämna viktiga bidrag till belysning av olika samhällsfrågor. Centerpartiet arbetar ständigt med att kulturen ska finnas nära där människor bor och verkar. Ett steg i denna riktning är att värna om våra hembygdsmuseer. Centerpartiet vet att våra hembygdsmuseer verkar under knappa omständigheter. Det finns anledning att även se över deras ekonomiska situation.

8.2 Museiföremål på Internet

I dag fotograferas museiföremål och läggs ut på Internet så att allmänheten kan gå in och beskåda föremålen där. Om alla föremål på Nationalmuseum skulle läggas ut på nätet så skulle det kosta ca 40 miljoner kronor. Detta eftersom Nationalmuseum har många föremål som ger konstnären ersättningsrätt enligt upphovsrättslagen. Kostnaderna riskerar alltså att bli oöverstigliga. Därför är det viktigt att regleringsbrevet förtydligas i detta avseende. Detta bör ges regeringen till känna.

9 Film och tillgänglighet

Film är konst och uppskattas av många människor från alla samhällsklasser.

Filmen fyller flera olika funktioner i den meningen att den påverkar, roar, informerar och bidrar till identifikation och reflektion. Biografkulturen spelar stor roll för filmens överlevnad och spridning. Genom filmupplevelser på bio upplever vi så mycket mer än vad vi gör när vi ser en film på TV. På flera orter i landet har biografer lagts ned eller visas ett fåtal filmer. Nya filmer kommer ofta väldigt sent till de små orterna och därmed missar många biobesökare aktualiteten i filmen. Många filmentusiaster i de mindre kommunerna får göra långa resor för att se en film medan den är aktuell. På många håll visas det inte några biofilmer överhuvudtaget. Ett sätt att förbättra såväl utbudet som tillgängligheten är att använda e-bio. Det innebär att man visar film i digital form, vilket är både billigare och medför att man kan ta fram fler kopior till en lägre kostnad. I augusti 2004 fanns det nio stycken digitala hus där e-bio visades, men det behövs fler. Tekniken som krävs för att åstadkomma fler e-biovisningar medför dock stora kostnader, varför staten bör underlätta för små orter att införa e-bio. Detta bör ges regeringen till känna.

10 Kulturturism

Turismen är en av Sveriges starkaste exportindustrier och den basnäring som har den starkaste tillväxten. Kulturturism är ett sätt att utveckla turismen och tänka i andra banor än de traditionella. Turismen behöver inte bara ge upplevelser för stunden utan även ge fördjupade kunskaper och nya intressen. När upplevelsen blir det viktiga kommer lokala initiativ att bli betydelsefulla. Platser med genuina unika upplevelser i natur och kultur blir starka konkurrensmedel. Genom att lyfta den lokala historien och kulturen på rätt sätt kan många fler orter än idag bli intressanta ur turistsynpunkt. Det handlar om att ta vara på den kunskap och erfarenhet som finns lokalt. Mycket av det vi söker när vi reser i Sverige finns i våra traditioner och vår historia. Turister söker gärna det udda och exotiska. Det är just vardagskulturen som av många turister upplevs som särskilt intressant. Vi kan som turistland erbjuda upplevelser som naturen, det svenska landskapet, vildmarksäventyr, tystnaden, den svenska maten, svensk historia och kultur, storstadsliv m.m. Det behövs samverkan mellan kulturlivet och turistorganisationerna för att göra landets kultur och konstnärliga verksamhet mer känd och lättillgänglig. Medvetna satsningar på kulturturism är en drivkraft för den lokala ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen. Turistdelegationen är en statlig myndighet för strategier, statistik och samordning inom svensk turism. Turistdelegationen bör få ett uppdrag att se hur kulturen på ett mer aktivt sätt kan placeras i turistsammanhang. Detta bör ges regeringen till känna. De som erbjuder olika turiständamål behöver naturligtvis marknadsföra verksamheter genom skyltar så att turister hittar attraktionerna. Idag är regelverket beträffande skyltning något komplicerad, vilket försvårar för berörda aktörer att skylta. Det råder bl.a. olika lagar för olika skyltar och lägen. Därför är det nödvändigt att tillståndsgivningen förenklas när det gäller skyltning, det måste finnas ett regelverk för hur skyltar får, och kan, sättas upp.

11 Medier

Centerpartiets mediepolitik präglas av ett starkt försvar för yttrandefriheten, en vilja att utveckla public service, strävan efter mångfald, en vilja att det mångkulturella Sverige speglas och strävan att stärka svenska språket och de nordiska ländernas kulturella identitet i det moderna medielandskapet.

11.1 Public service

I public service-uppdraget ligger många faktorer, bl.a. en fri och opartisk rapportering, ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet som tillgodoser skiftande intressen, att stimulera till debatt, spegla det mångkulturella Sverige, vara folkbildande och att stärka svensk och nordisk kultur. Det omfattar också att ta vara på minoriteters intressen och att förmedla olika länders kultur. I vid mening handlar det om en folkbildande och kulturell verksamhet, oberoende av utomstående intressenter och finansiärer.

11.2 Digital-TV

Centerpartiet anser att övergången till digital distribution är en självklar utveckling av TV-mediet samt att distributionen ska ske i marknätet. Vi ser också att digitala marksändningar innebär möjligheter för Sveriges Television att verka i en miljö som ger fortsatt stark ställning för public service-verksamheten. Målsättningen är att öka yttrandefriheten och mångfalden i utbudet och motverka privat och offentlig maktkoncentration. För Centerpartiet är det väsentligt att vi kan skapa politisk stabilitet för öppenhet och konkurrensneutralitet istället för slutenhet och monopol. I den digitala utbyggnaden efterlyser Centerpartiet en utredning som ser över marknaden utifrån ett konsumentekonomiskt perspektiv. Vem ska betala tillbehören - är det konsumenterna, distributörerna, staten eller någon annan aktör? Vilka aktörer behöver samverka för att få detta att hända till 2008? Vidare bör den kommission som ska tillsättas titta närmare på huruvida sändningarna ska sändas okrypterade eller krypterade. Centerpartiet anser att kommissionen ska ha till uppgift att klara ut dessa frågetecken. Vad som ovan angivits om att en utredning bör tillsättas för att utreda de konsumentekonomiska konsekvenserna av digitaliseringen bör ges regeringen till känna.

11.3 Piratkopiering

Idag finns det en stor marknad i Sverige för piratkopierade programkort för betal-TV.

Lagen säger idag att det är olagligt att sälja och tillverka dessa piratkort däremot är det tillåtet att inneha piratkort. Regeringen har visserligen skärpt lagen, men valt att inte kriminalisera innehavet av kortet. Motiveringen är att det i praktiken skulle bli mycket svårt att kontrollera privat innehav av piratkort. Sverige är ett av de få länder där vem som helst fritt kan få tillgång till andras upphovsrättsligt skyddade material utan att betala någon som helst ersättning. Detta sker alltså genom att illegalt tillverkade och distribuerade piratkort används. Den som använder piratkort behöver inte erlägga någon ersättning till distributören, vilket medför att distributören inte kan redovisa korrekt antal kortinnehavare, eller betala ersättning till upphovsrättsinnehavarna.

Upphovsrättsinnehavaren drabbas därmed och får inte den ersättning de har rätt till. Distributionsbolagen förlorar stora pengar på uteblivna intäkter. Branschen värderar förlusterna till hundratals miljoner kronor per år.

Mycket av svensk film som produceras idag finansieras av filmbolagen och distributionsbolagen. Om de pengar som idag går till den illegala marknaden kommer branschen till del istället skulle produktion av svensk film gagnas och få bättre ekonomiska möjligheter. Om tillverkningen av korten förhindras kan vi också få ett stopp på försäljningen, och piratkorten kan inte brukas i samma omfattning som idag. Genom att försvåra eller, helst av allt, strypa tillgången på piratkort kan vi förhoppningsvis få en lösning på problemet. Centerpartiet anser att det är nödvändigt med ökade incitament för att stoppa tillverkningen och distributionen av piratkort. Piratkopiering av bland annat musik och filmer har ökat kraftigt och det sker ofta som ett led i organiserad brottslig verksamhet. Ökningen av cd-skivor har ökat med 15 000 procent sedan 1999. Detta medför att originalproducenterna förlorar inkomster, många människor förlorar sina arbeten och staten förlorar stora pengar i skatteintäkter. Det behövs kraftfulla åtgärder för att få bukt med piratkopieringen. En sådan åtgärd är att personer som äger rättigheterna till den vara som kopieras ska få hjälp av myndigheterna att ingripa mot piratkopiering som sker i kommersiell skala genom att exempelvis beslagta varorna. Detta bör ges regeringen till känna.

11.4 Synskadade

Vi vill också lyfta fram att det är angeläget att TV-programmen även görs tillgängliga för synskadade. Detta sker genom en uppläsning av textremsan. Uppläsning av textremsan sker då TV-programmen är på andra språk än svenska och vid andra textremsor med information av olika slag. Vid uppläsning av textremsan kan även andra personer som av olika skäl har svårt att läsa textremsorna ta del av TV-programmen. Exempelvis kan det vara fördelaktigt för invandrare som kan ha svårt att läsa svenska på kort tid, likaså kan dyslektiker som av andra skäl kanske inte hinner läsa textremsorna ta del av TV-programmen. Regeringen bör se över detta för att säkerställa uppläsning av textremsan.

11.5 Textning

Många hörselskadade utestängs från svensk TV. För att hörselskadade inte ska stängas ute från nyheter, sportsändningar, kulturprogram, debattprogram samt barnprogram är det viktigt att SVT textar högre procent av de svensktalade programmen än vad som sker idag. SVT har ålagts av riksdagen att texta 50 procent av alla svensktalade program innan sändningstillståndet går ut. Det är viktigt att detta kommer att verkställas. Vi ser helst att det blir ännu högre procent av programmen som textas, något som även kan gynna människor som har svårt att förstå det svenska språket utan text.

12 Kultur ur ett folkhälsoperspektiv

Vikten av förebyggande folkhälsoarbete har belysts under den pågående debatten om långtidssjukskrivningarna. Att endast fokusera på att fysiskt "lappa ihop" människor som är sjuka är inte den enda modellen. Det är minst lika viktigt med förebyggande insatser. Det är av största vikt att sätta i gång ett omfattande folkhälsoarbete där kulturen är en av de viktiga ingredienserna för ett lyckat resultat.

12.1 Kultur i vården

Kulturen är en viktig bestämningsfaktor för folkhälsan. I dag bedrivs ett flertal forskningsprojekt om sambandet mellan kulturell stimulans och hälsa. Forskning kring kulturens effekter på sjuka människor visar att det råder tydliga samband mellan konstupplevelser, musikupplevelser, imaginationer och förbättrad hälsa. Kulturverksamhet och kulturell stimulans skänker glädje och skapar mening i tillvaron, något som är oerhört viktigt för sjuka människor. Det finns flera exempel på hur kulturella upplevelser bidrar till ökad livskvalitet för vårdtagare. Centerpartiet anser att kulturen är en viktig bestämningsfaktor för folkhälsan och att kulturen kan ge ett värdefullt bidrag till både läkningsprocessen och livskvaliteten hos vårdtagarna. Satsningar på kultur inom vården bör uppmuntras och stödjas. Inom sjukvårdsutbildningarna bör färsk forskning om sambandet mellan hälsa och kultur aktualiseras. Likasåär det viktigt att fortbildning inom området ges till den befintliga sjukvårdspersonalen samt att den forskning som bedrivs inom området fortsätter.Detta bör ges regeringen till känna.

12.2 Avdragsrätt för kulturaktiviteter för anställda

Då kulturell stimulans visar sig ha goda effekter för folkhälsan anser vi att kulturaktiviteter, liksom friskvårdsaktiviteter, bör prioriteras i människors liv. Ett sätt att öka välbefinnandet hos människor kan vara att prioritera kulturella aktiviteter på arbetsplatserna genom att låta kulturaktiviteter för anställda vara en avdragsgill kostnad för arbetsgivarna. Då kultur ger en positiv inverkan på livskvaliteten anser vi att arbetsgivarna ska kunna erbjuda sina anställda kulturella aktiviteter, på samma sätt som man idag erbjuder friskvård. Då skulle personalen kunna välja om de vill få en förbättrad folkhälsa genom kulturaktiviteter eller genom motion. I korthet innebär vårt förslag att kulturaktiviteter bör betraktas som en skattefri personalvårdsförmån i likhet med skattefria motionsförmåner. Detta bör ges regeringen till känna.

13 Kultur ur ett integrationsperspektiv

Den statligt finansierade kulturen når inte alla grupper i Sverige. Detta visar många undersökningar som gjorts. Det är detta som föranlett Centerpartiet att driva frågan kring om efterfrågan och utbud verkligen stämmer överens. Det är av största vikt ur ett demokratiskt och rättvist perspektiv att kulturens pengar kommer alla grupper i samhället till del. Var man bor, kön, ålder, ursprung eller ekonomiska förutsättningar ska inte spela någon roll. Tillgänglighet och utbud är i största grad en integrationsfråga.

Kulturen ska kunna tjäna som en brygga mellan Sverige och våra nya svenskar. Det är bl a inom kulturen de naturliga mötesplatserna finns. Här möts människor med olika bakgrunder för att dela erfarenheter samt skapa nya. Mötesplatserna kan ge förståelse och kunskap om de nya samhället. Det är viktigt att kulturen följer med samhällsutvecklingen och att det finns kulturella arenor för våra nya svenskar och deras kulturella former och kulturella bidrag. Det är viktigt att vårt mångkulturella samhälle återspeglas i kulturen. Dagens samhälle ser annorlunda ut mot vad det gjorde för bara 10-20 år sedan. Det måste synas även i kulturen - i hur den yttrar sig och för vilka den är tillgänglig. Kulturen berikas inte av homogenitet utan får sin livskraft genom nya influenser och mångfald av idéer och tankar. På landets teaterscener råder en klar brist på skådespelare med invandrarbakgrund. Särskilt har de stora teaterscenerna en homogen skådespelarensemble och det är sällsynt med skådespelare som inte har svensk bakgrund. Likaså har landets teaterhögskolor problem med att rekrytera andra elever än svenskar. Det gäller att våga bryta det traditionella och söka efter det nya, teatrarna måste förändras i takt med samhället. Vi anser att rekryteringen på landets teatrar och teaterskolor bör breddas för att nå alla grupper i samhället.Det är inte bara antalet personer med invandrarbakgrund som är viktigt för att fåökad integration inom kulturområdet. Den kulturella verksamheten bör även öka integrationsambitionerna när det gäller det kulturella uttryckssättet.

Det är viktigt att vårt mångkulturella samhälle också avspeglas på landets teaterscener, i dansen, i musiken och i konsten. En förutsättning för ökad integration i kulturlivet är förhöjd öppenhet för påverkan och förändring. Integrationsarbetet måste vara ett kontinuerligt arbete, inte något som drivs i projektform. Kulturområdet är ett område där integrationsarbetet måste förbättras såväl i nya uttrycksformer som i rekrytering av människor med invandrarbakgrund. Detta bör ges regeringen till känna.

14 Kultur och jämställdhet

Kulturlivet, liksom det övriga samhällslivet, bör präglas av jämställdhet mellan kvinnor och män. Det måste finnas förutsättningar för ett samhälle där både kvinnor och män får utvecklas. Systemen ska inte könsmässigt styra fördelningen av makt och resurser.

14.1 Genusperspektivet i kulturen

Jämställdhet i kulturlivet är lika viktigt som jämställdhet i övriga samhällsområden. Det bör vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män i kulturinstitutioner och övriga kulturella arenor. Debatten kring mäns dominans i näringslivets topp har aktualiserats på senare tid, nu är det dags att också uppmärksamma den manliga dominansen inom kulturområdet. Kulturområdet är inte något undantag när det gäller manlig dominans på de högre befattningarna. På landets teatrar är 7 av 10 chefer män och inom musikområdet är över 80 % av cheferna män. Däremot är en klar majoritet av de som arbetar "lägre ner" i de kulturrelaterade yrkena kvinnor. Vi behöver fler kvinnliga chefer inom kulturen. Detta är viktigt av flera orsaker. När det finns övervägande manliga chefer inom kulturen går vi miste om kvinnlig påverkan av det kulturella innehållet och kvinnliga förebilder i kulturlivet. Det krävs förändringar för att bryta jämställdhetsproblemet.

Vi vill ha en jämnare fördelning av kvinnor och män inom kulturområdet. Centerpartiet verkar för varje individs rätt till lika möjligheter och till fria livsval. För att kvinnor ska kunna bli chefer krävs rätt förutsättningar för detta. Regeringen tillsatte 2001 en genusgrupp för museer, vilket bland annat har resulterat i att fler kvinnor fått chefstjänster.

Det finns dock ett uppenbart behov att även låta genusperspektivet genomsyra övriga kulturinstitutioner. Inte minst är behovet stort inom teater-, dans- och musikområdet. Centerpartiet önskar en jämnare fördelning av kvinnor och män inom det svenska kulturlivet. Detta löses inte med kvotering. För att bryta trenden med den manliga chefsdominansen måste ett nytt jämställt synsätt inlemmas i kulturlivet. Män och kvinnor fattar bäst beslut tillsammans. Just nu pågår ett genusarbete gällande landets museer. Centerpartiet anser att genusperspektivet måste införlivas och praktiseras på ett tydligare sätt i samtliga kulturinstitutioner. Detta bör ges regeringen till känna.

15 Design och form

Design och form är en viktig del i kulturen och människors vardagsliv. Formgivningen och designen i våra hem har kanske inte någonsin spelat en så betydande roll som den gör idag. Att exempelvis en möbel är genomtänkt, funktionell, snygg och praktisk är viktigt för många idag. De tankar och det arbete som ligger bakom en skapad tingest tänker vi sällan på, men det beror på en bra formgivares eller designers hårda arbete. Det vackra och det praktiska behöver inte vara motpoler, utan kan ofta kombineras genom smarta formgivningslösningar. Förmål är också symboler för kulturella uttryck och kan betyda mycket för oss människor.

Hantverks- och designyrkena har en enorm betydelse för att formen och designen ska kunna bli verklighet. Även klassiska hantverksyrken som snickare, murare, plåtslagare, stuckatörer, smeder, skomakare och liknande spelar en viktig roll. Många av dessa yrken är hotade idag. Inom de närmaste åren kommer hela landet att behöva ett stort antal nya hantverkare. De lärlingsutbildningar som fanns tidigare bidrog till att man naturligt kunde rekrytera till hantverksyrkena. Gymnasieskolan har inte lyckats utbilda tillräckligt många i de aktuella yrkesgrupperna. Tusentals ungdomar har aldrig fått chansen att etablera sig som utlärda hantverkare och därmed gå från arbetslöshet till att vara anställd eller vara företagare. En satsning på en modern lärlingsutbildning skulle kunna innebära utökade möjligheter för ungdomar och hantverkarkåren skulle bevaras. I internationell jämförelse satsar Sverige väldigt lite på lärlingsutbildningar och det är hög tid att göra något åt det idag.Det finns också en stor outnyttjad potential hos de många nya svenskar som vi har i Sverige. Majoriteten av dem som kommit hit har med sig gedigna yrkeskunskaper, bland annat inom hantverksyrkena. Därför är det oerhört viktigt att vi tillvaratar denna kompetens, särskilt i bristyrken. Ett sätt att göra detta är finna en användbar modell som underlättar för invandrare med hantverkarbakgrund att snabbt komma in på en liknande yrkesbana här i Sverige. Detta bör ges regeringen till känna.

16 Avdragsrätt för företag

Många konstnärer har en ansträngd ekonomisk situation och har speciella arbetsvillkor och livssituationer. För att ge konstnärer en fördelaktigare marknadssituation och bidra till ett ökat entreprenörskap hos konstnärer bör incitament och uppmuntran för företag att köpa konst ges. Ett sätt är att ge företag avdragsrätt, vid köp av konst. Det kan ge flera positiva effekter. Konstnärernas försäljning kan öka, vilket bidrar till en utveckling av konstmarknaden. Fler människor får också möjlighet att njuta av konst på sina arbetsplatser. Centerpartiet anser att företag ges rätt att göra avdrag för kostnaden för inköp av konst när inköpet görs direkt av konstnären eller dennes ombud. Detta bör ges regeringen till känna.

17 Spelmarknaden

Svenskarna är ett spelande folk. Hela nittiofem procent av befolkningen har spelat någon gång. Spelomsättningen ökar hela tiden, vilket tyder på att allt fler svenskar spelar, eller att de som spelar nu spelar i allt högre omfattning.

17.1 Spel på Internet

För några år sedan tog även spelandet på Internet fart och har fortsatt att öka. Sveriges regering har beslutanderätt över vilka aktörer som tillåts agera på den svenska spelmarknaden. Anordnas spelet utanför landets gränser gäller inte svensk lagstiftning. Med den nya tekniken där nationsgränserna är utsuddade kan invånare i Sverige spela på de globala spelmarknaderna. De utländska webbplatserna har en uppskattad marknad på upp emot tre miljarder kronor enligt Svenska Spel (2003). De största internationella spelbolagen på Internet, Ladbrokes och Unibet, har en betydligt generösare återbetalningsandel än vad Svenska Spel och ATG ger. Ladbrokes och Unibet betalar ut mellan 90 och 93 procent i vinst medan Svenska Spel och ATG endast ger en utdelning på mellan 55 och 70 procent. Dåär det självklart att man som spelkonsument hellre spelar på de internationella spelen än de Internetspel som Svenska Spel erbjuder. Svenska Spel och ATG bör därför se över sina jämförelsevis dåliga spelvillkor och höja utdelningen för att konkurrera med övriga aktörer. Detta skulle kunna medföra attfler spelade på Svenska Spels Internetspel än på den internationella Internetmarknaden, något som skulle gynna den svenska ekonomin i allmänhet och idrottsrörelsen i synnerhet. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som ovan anförts om att regeringen bör se över spelvillkoren för Internetspel. Ett incitament för att få människor att spela på de svenska Internetspelen skulle kunna vara att låta någon procentandel av insatsen gå till den spelande personens lokala idrotts- eller kulturförening. Om man som spelkonsument kan "styra" till vilken förening pengarna går, motiveras man att spela på den svenska Internetspelmarknaden istället för de utländska. Detta i kombination med att höja vinstutdelningen skulle bidra till att Svenska Spels och ATG:s konkurrenskraft stärks. Detta bör ges regeringen till känna.

17.2 Spelberoende

Spelberoende är ett allvarligt beroendetillstånd som uppvisar likheter med alkohol- och narkotikamissbruk. Enligt Spelberoendes Riksförbund räknas 125 000 personer som spelberoende i någon mån. Centerpartiet anser att det är av stor vikt att förebyggande åtgärder prioriteras. Då kan spelberoende hindras redan innan beroendet tagit fart. De fyra första statliga kasinona är igång och vi kan redan se spelets avigsidor. När beslut togs i riksdagen om att tillåta kasinospel fanns ett krav om att inrätta en hjälplinje för spelberoende. Denna linje är endast öppen kl 10-19 måndag till fredag med specialkompetent personal. Tiderna bör utökas till mer kvällstid och helger. Mer kompetent personal bör anställas. Eftersom spelandet ökar och därmed missbruket kommer det på sikt att krävas mer omfattande behandlingsinsatser. Sådana insatser kan komma att kräva långtidsbehandling inom institutioner eller mycket kompetenskrävande korttidsbehandling i form av öppenvård samt åratals stöd för de drabbade. Det är viktigt i utformningen av politiken på området att prevention av problemen prioriteras så att risken för att många personer hamnar i behov av omfattande och dyra hjälpinsatser minskas. Det handlar om primärpreventiva insatser i form av t.ex. utbildning av vårdpersonal, utvecklande av självhjälpsmaterial för spelare med problem, hjälp och upplysning till spelares anhöriga och närstående, stöd till föreningar för spelberoende, allmän folkupplysning om riskerna för spelberoende, arbete inom den svenska spelindustrin för att utveckla mindre skadliga spel och ett ansvarsfullt spelande över huvud taget. Endast ett behandlingshem är helt specialiserat på behandling av spelberoende och ytterligare ett har detta som sin huvudsakliga inriktning. De allra flesta tar alltså emot människor med andra missbruksproblem. Det är stor skillnad på olika kommuners beredvillighet att bistå med vård för spelproblem. Det behövs fler behandlingsplatser med kompetens att ta sig an spelberoende personer. Många behandlingshem använder kognitiv beteendeterapi eller 12-stegsmodellen, som också tillämpas för alkohol- och narkotikaberoende. Kunskapen om lämpliga metoder måste öka, och andra alternativ än institutionsvård måste också utvecklas.Den spelberoende ljuger om sitt spelande och förnekar sina problem inför sig själv och andra, ofta drabbas de anhöriga mycket svårt. Det är också viktigt att uppmärksamma de spelberoendes anhöriga. De anhöriga får ofta dra ett oerhört tungt lass i samband med spelmissbruket och dess tragiska konsekvenser. Liksom ofta alkoholberoendes närstående blir delaktiga i vårdprocessen bör även de spelberoendes anhöriga vara det. Detta bör ges regeringen till känna.

18 Idrott

Idrottens roll för folkhälsa, integration, jämställdhet samt som underhållning kan knappast övervärderas. Idrottsrörelsen är vår största och mest livskraftiga folkrörelse med mer än tre miljoner medlemmar. Idrottsföreningarna bidrar, som andra folkrörelser, på många sätt till att hålla närsamhället levande. Föreningslivet har stor social betydelse och är ett effektivt verktyg för integration. Folkrörelserna, föreningslivet och folkbildningen kan spela en avgörande roll i detta arbete. Att skapa goda förutsättningar för deras verksamhet är en viktig uppgift för stat och kommuner.

18.1 Näridrottsplatser

Merparten av barns idrottande är spontant och sker inte på en idrottsanläggning. Tillgången på anläggningar som är lämpliga för spontanidrott är viktigt för att barn och ungdomar ska kunna tillgodose sina behov av fysisk aktivitet - en lust som efterhand kan övergå i mer organiserade idrottsaktiviteter. Därför är det viktigt att det finns näridrottsplatser där barn, ungdomar och vuxna kan idrotta och röra sig. Kommuner, bostadsbolag och stadsplanerare måste ta sitt ansvar och se till att det finns ytor och arenor för spontanidrott och näridrottsplatser. Centerpartiet vill uppmuntra till att fler planer och ytor för spontanidrott anläggs på kvartersnivå, både i storstäder och på mindre orter. Detta bör dock inte ske på bekostnad av föreningslivets behov.

18.2 Rättvisa skatteregler för ideella ungdoms- och kulturorganisationer

Idrottsrörelsen har möjlighet att avlöna domare, hjälptränare med flera idrottsledare med upp till ett halv basbelopp utan att betala arbetsgivaravgifter och avgifter/särskild löneskatt. Detta enligt Riksskatteverkets rekommendationer RSV 2354 utgåva 8.

Idrotten är en verksamhet för många ungdomar och gagnar barn och ungdomar fysiskt, psykiskt och socialt. Alla ungdomar är dock inte intresserade av idrott. Många andra organisationer har också verksamheter som bidrar till barns och ungdomars goda uppväxtförhållanden. Som exempel kan nämnas, Vi Unga, Sveriges 4H, SVEROK, Scoutrörelsen, kyrkliga ungdomsverksamheter och organisationer som bedriver kulturaktiviteter för ungdomar. Dessa viktiga organisationer har inte samma ekonomiska förutsättningar som

idrottsrörelsen för sin verksamhet. Detta är en orättvisa som bör uppmärksammas och ändras.

Om samma regler gällde för alla ideella kultur- och ungdomsorganisationer skulle dessutom många fler unga kunna få sommarjobb som lägerledare, hjälpledare vid 4H-gårdar och medhjälpare i andra sammanhang. Man skulle också ge fler barn och ungdomar kontakt med skapande kulturverksamhet på ett naturligt sätt. Skillnaderna i skattelagstiftningen mellan olika allmännyttiga organisationer kan inte anses vara motiverade eller rättvisa. Reglerna för idrotten bör därför omfatta alla allmännyttiga organisationer. Vad som ovan anförts om att samma regler och samma ekonomiska förutsättningar som gäller för idrottsrörelsen bör gälla för ideella kultur- och ungdomsorganisationer bör ges regeringen till känna.

Mer information om Centerpartiets idrottspolitik finns i 2003/04års idrottsmotion.

Stockholm den 3 oktober 2004
Birgitta Sellén (c)
Birgitta Carlsson (c)	Kenneth Johansson (c)
Sofia Larsen (c)	Jan Andersson (c)
Margareta Andersson (c)	Lars-Ivar Ericson (c)