Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om krav på s.k. sociala redovisningar för ett ansvarsfullt spelande hos de svenska spelbolagen Svenska Spel och ATG.
Det talas alltmer om etik och moral, om värden och värderingar i näringslivet. Under de senaste åren kan man se en tydlig trend mot att företag som försöker ta ett ansvar när det gäller en hållbar utveckling och/eller socialt och etiskt ansvarstagande väljer att redovisa detta genom så kallade frivilliga separata (icke-finansiella) redovisningar: hållbarhetsredovisningar eller sociala redovisningar. Från början var dessa ofta fokuserade på miljöansvar, men successivt har även socialt och etiskt ansvarstagande blivit viktiga delar i dessa redovisningar för en hållbar utveckling. Redovisningarna görs årligen och presenteras ofta i samband med den finansiella årsredovisningen. Från att ha varit en handfull för 10 år sedan har antalet redovisningar globalt sett ökat till nästan 2 000 stycken år 2003. Västra Europa, och då främst England, har lett utvecklingen och står för merparten av redovisningarna i Europa. Även Skandinavien står för en betydande del.
En ökande trend är att företagen även väljer att låta externt verifiera sina redovisningar för att öka dess trovärdighet. Ett exempel är IKEA som gett ett revisionsföretag i uppdrag att granska deras sociala hållbarhetsredovisning bland annat genom att göra hundratals platsbesök i de länder där IKEA:s produkter produceras. På det sättet kan de garantera att de uppgifter som de presenterar i redovisningen stämmer.
Som följd av denna utveckling har behovet av redovisningsstandarder och riktlinjer för dessa redovisningar ökat. Global Reporting Initiativ (GRI) har gett ut den första allmänt accepterade vägledningen för så kallade hållbarhetsredovisningar. Likaså har behovet av standarder och vägledning för granskningen av hållbarhetsredovisningar ökat. Här leder Sverige utvecklingen genom att FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) under 2004 har gett ut en rekommendation för denna typ av granskningar. Det finns alltså idag en väl utarbetad praxis för uppförande och granskning av dessa redovisningar.
Spelbolagens verksamhet syftar till att genom olika former av spel skapa spänning och underhållning för människor. Långt innan de moderna spelbolagen och den stora variation av spel som finns idag existerade, spelade människor med och mot varandra för nöjes skull eller med en insats. För många av oss är spel en självklar och underhållande del av livet, men spelandet har också negativa konsekvenser. En del kan inte hantera sitt spelande. De blir beroende av spelets spänning och av längtan att göra en riktigt stor vinst. Det är inte ovanligt att den spelberoende spelar till dess han eller hon har stora skulder. Liksom andra former av missbruk drabbar spelberoendet såväl den enskilde som dennes familj och vänner.
Vem har ansvaret för att motverka spelberoendet? Självklart har staten ett ansvar för att arbeta mot detta missbruk liksom staten gör insatser mot till exempel alkoholmissbruk. Det finns också all anledning att diskutera och ifrågasätta statens insatser och ansvarstagande på detta område. Vi anser dock inte att staten ensamt har detta ansvar. Även de bolag som producerar och erbjuder spel till allmänheten har ett ansvar för de negativa konsekvenserna av spelandet. Det är ett ansvar som de bör ta på stort allvar särskilt i en reglerad spelmarknad. I Sverige handlar detta framför allt om Svenska Spel och ATG, som är de absolut dominerande aktörerna på marknaden.
Camelot är ett privatägt företag som på statliga licens driver spelverksamhet i Storbritannien (framför allt "The National Lottery"). För att intensifiera sitt arbete med socialt ansvar och etiska frågor har företaget under de senaste åren publicerat fyra sociala redovisningar. Genom redovisningarna vill företaget skapa en ökad medvetenhet kring företagets verksamhet och naturligtvis få goodwill för sitt arbete med sociala frågor. Camelot har satt upp som målsättning att maximera inkomsterna till vad de kallar goda ändamål (Good Causes) och till den engelska staten genom att driva lotterispel på det mest effektiva samt på det mest ansvarstagande sättet.
I den sociala redovisningen beskriver Camelot hur de strävar efter att bidra till ansvarsfullt spelande med målsättningen att hindra att människor kommer till skada och att stödja behandling när såär nödvändigt. Företaget redovisar hur detta ska göras genom att beskriva ett antal olika åtgärder. De säkerställer att design och marknadsföring av nationallotteriets spel inte riktas mot "sårbara" personer bland annat genom att genomföra 10 000 tester på designstadiet av nya spel. De har utarbetat ett system för att kontrollera att spelombuden inte säljer spel till underåriga. Varje år genomförs 10~000 kontroller av spelombuden med hjälp av ungdomar som ser underåriga ut. Tre besök görs hos respektive ombud. Om ombudet inte klarar kontrollen vid de första två besöken genomförs utbildning av ombuden. Om de inte klarar tredje besöket tas spelterminalerna bort. Camelot redogör också för sitt arbete med att göra ombudens lokaler tillgängliga för rörelsehindrade och hur ombuden ska vara delaktiga i att uppmärksamma och hjälpa spelare med problem.
Camelot har fått ett antal utmärkelser för bästa redovisning. Redovisningen bidrar till att intensifiera arbetet med ett ansvarsfullt spelande eftersom företaget vill förbättra sina resultat från år till år.
I Sverige har vi två dominerande spelbolag, Svenska Spel och ATG, där Svenska Spel är det bolag som har absolut störst omsättning. Vi menar att dessa företag bör ta ett större ansvar än idag för ett ansvarsfullt spelande och att de med större öppenhet ska redovisa detta arbete för allmänheten. Ett ökat socialt och etiskt ansvarstagande bör ligga i företagens intresse. För att sätta fokus på arbetet med ett ansvarsfullt spelande anser vi att staten bör kräva att företagen årligen gör separata sociala redovisningar där de redogör för sitt arbete med dessa frågor. För att öka trovärdigheten för redovisningarna och företagen bör dessa redovisningar vara granskade av externa revisionsbolag.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Gunilla Tjernberg (kd) |
|
|
Kent Olsson (m) |
Lennart Kollmats (fp) |
|
Birgitta Sellén (c) |