Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utökning av textade program i SVT.
För många människor i samhället betyder textade TV-program oerhört mycket. Man beräknar att det idag finns ca 600 000 personer som lider av hörselnedsättningar. Andelen hörselskadade ökar och dåäven i de yngre åldrarna. Hörselnedsättning kan inte längre betraktas som ålderskrämpa utan kan ses som ett folkhälsoproblem som berör alla generationer.
Vi har också många invandrare med stort behov av att ta till sig det nya språket så snabbt som möjligt. Många invandrare efterfrågar fler textade TV-program eftersom de upplever att det underlättar språkstudierna och inlärningen av det svenska språket. På Sveriges Television, SVT, skiljer man mellan begreppen översättning och textning. Översättning förstås som översättningen av ett utländskt språk till svenska, och textning som textning av tal till textremsa. Policyn för översättning är att allt utländskt språk ska översättas till svenska.
Televisionen i Sverige lyder under radio- och TV-lagen (1996:844). I dess 3 kap. uttrycks bl.a. att sändningarna ska vara utformade så att de blir tillgängliga för funktionshindrade. Textning är ett sätt att öka tillgängligheten. SVT började med provsändningar av text-TV hösten 1979, och de reguljära sändningarna började året därpå. År 1984 hade åtta procent av Sveriges befolkning text-TV, och 1990 hade siffran ökat till 49 procent. När det gäller döva hade 95 % text-TV 1990.
Detta påvisar text-TV:s betydelse som informationskälla för många döva. Text-TV textar även en del av det svenska programutbudet i public service-kanalerna. Detta görs med en så kallad dold text. och man väljer själv om man vill använda tjänsten genom att trycka fram en speciell sida på text-TV:n. Enligt en undersökning genomförd av Sveriges Radio framkom att en mycket hög andel personer med hörselnedsättningar ansåg att textsättningen var ett absolut villkor för att de skulle uppfatta innehållet i TV-programmen.
Regeringen har uppmanat SVT att uppnå målet om att 50 % av alla svenska program ska vara textade år 2005. Dessa textade program ska vara ett representativt urval av utbudet, och textningen ska vara tillgänglig i första sändningen. Information om textade program skall finnas i programtablåer. Idag är vi långt från målet då endast 27 % av svenskspråkiga public service-program textas vid första sändningen. Regionala program textas inte alls.
Som jämförelse kan nämnas att BBC har lovat texta 80 % av alla program år 2004 och 100 % år 2008. I USA ska 95 % av alla nya program vara textade. År 2008 skall 75 % av alla äldre program vara textade. Alltså textas redan idag långt fler TV-program i Storbritannien och USA än i Sverige. Mot ovanstående bakgrund anser vi att det är angeläget att inte bara snabbt nå upp till 50 % textade program utan även på sikt höja ambitionsnivån. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Anita Brodén (fp) |
Karin Granbom (fp) |