Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring så att minst 5 % av intäkterna av spel öronmärks för att betala vård av spelmissbrukare samt för forskning på området.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av förändrade regler för marknadsföring av spel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av större polisinsatser för att komma till rätta med illegala spelautomater.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda ungas ökande spelberoende och komma med förslag till preventiva åtgärder.1
1 Yrkande 4 hänvisat till SoU.
Efter åratal av diskussioner beslutade den svenska riksdagen 1999 att etablera internationella kasinon i Sverige. Av vinsten ska pengar tillfalla idrotts- och folkrörelserna. Den 1 juli 2001 öppnade det första kasinot i gamla järnvägsstationen i Sundsvall och under de första veckorna kom 31 000 besökare. Kasinon har även öppnats i Malmö, Göteborg och i Stockholm. Intäkterna för spelandet i Sverige ger svenska staten åtskilliga miljarder årligen.
I Sverige finns ett antal sätt att spela där inte samma kontroll- och regelsystem finns som på kasinon. Som exempel kan nämnas de icke kontrollerade lyckohjulen, pokermaskiner och andra spelmaskiner. Idag finns mycket illegalt spel i Sverige och det ökar. Enligt Svenska Spel har 270 000 svenskar någon gång varit på illegal spelklubb. Undersökningen visar att det är mest män i åldern 15-50 år som går till dessa klubbar. Sammantaget beräknas det illegala spelet omsätta tre miljarder kronor per år i Sverige. Även brotten mot lotterilagen ökar. Det handlar om olagligt automatspel som förekommer i stor utsträckning.
Idag finns det runt 3 000 illegala spelautomater utplacerade runt om i landet. Enligt Lotteriinspektionens jurist, Peter Alling, lämnas hundratals anmälningar in till polisen om dessa spelautomater utan att något händer. Polisen väljer att prioritera annat. Idag sker endast små insatser från polisens sida och detta leder enbart till ett fåtal fällande domar.
Det är nödvändigt att Sverige får ett regelverk för hur våra spel ska marknadsföras och på vilket sätt det kan ske utan att unga människor lockas in i spelberoende. Allt fler människor och allt fler ungdomar riskerar att bli spelmissbrukare. Omkring 2 000 personer behöver snabb vård visar aktuell forskning inom området som presenterades under spelbranschens årliga möte i Visby. I Danmark har man från och med 2003 avsatt 5 procent av omsättningen till forskning och behandling. Dess metod skulle enkelt kunna överföras till svenska förhållanden. I Grekland har man gått så långt att man godkänt en lag som gör det förbjudet att spela dataspel på offentliga platser. Sverige borde införa en lagstiftning som förbjuder spelreklam för spel där man ser ökade risker för ungdomar att bli beroende, till exempel de populära värdeautomatspelen Jack och Miss Vegas.
Landets spelare drar in 4,6 miljarder kronor till statskassan. Det satsas 850 miljoner kronor på att marknadsföra spel. Dessa siffror ska jämföras med Folkhälsoinstitutets satsning på 14 miljoner kronor till åtgärder mot spelberoende (uppgifter från halvåret 2004).
Jack Vegas-maskinerna infördes av Svenska Spel på uppdrag av regeringen för att dra in pengar till meningsfull fritid för barn och ungdom. I själva verket betalar ungdomar som redan tidigare ofta har problem, genom sitt spel, en skatt till medelklassens ungdomar. Vegasautomaterna drar in mycket pengar till föreningslivets ungdomsverksamhet. Överskottet är öronmärkt för detta. Under år 2001 föreningarna dela på 580 miljoner kronor. Det som inte framkommer särskilt ofta är att det just är ungdomar under 18 år som spelar på dessa apparater och som står i riskzonen att bli spelberoende. De som är hårdast utsatta är mycket unga människor. Enligt professor Sten Rönnbergs undersökning är de mest utsatta pojkar i en åldern 15-17 år, och ofta har dessa utländsk bakgrund. Dessa ungdomar söker inte hjälp för sitt spelberoende, vilket innebär att de drabbas mycket hårt. De säljer saker från sina föräldrar för att finansiera sitt spelberoende och hamnar så småningom i kriminalitet för att finansiera spelverksamheten.
Spelberoendet är en besatthet som är starkare är alkoholism, säger Ove Ytterberg som arbetar med rehabilitering av spelmissbrukare i Gävle. Han säger vidare att spelautomaterna är de farligaste. Även om man spelat på trav, stryktips, bingo eller andra spelformer så blir beroendet starkast den dag man börjar spela på spelautomater. Detta har bland annat med tillgänglighet att göra. Spelautomaterna kan man spela på 12 timmar om dagen. Detta visar sig också i omsättningen där 7 000 spelautomater omsätter 3,7 miljarder kronor årligen, mer än både Triss, Lotto och V 75.
Jag anser att delar av spelvinsten ska finansiera vården av spelmissbruk. I dag finns bara några få vårdplatser för att ta hand om dem som drabbas av spelberoende. Landsting och kommuner vill inte dra på sig nya kostnader. Även om många unga sannolikt börjar med enklare spel, såär risken uppenbar att de så småningom fastnar i alltmer avancerade spelformer, där stora summor pengar omsätts. Minst 150 000 svenskar anses vara spelberoende och antalet ökar för varje dag. Uppskattningar gjorda av olika forskare antyder att cirka 40 000 är svårt spelberoende. De legala statskontrollerade spelen omsatte omkring 40 miljarder kronor år 2001. I Sverige lägger folk mer pengar på spel än i de övriga nordiska länderna. 1998/99 lade svenskarna 1,4 procent av de totala konsumtionsutgifterna på spel. I Norge var siffran 1,0, i Finland 0,8 och i Danmark 0,7 procent.
För spelberoende i Sverige finns få behandlingsverksamheter samtidigt som det är svårt att få socialtjänsten att bistå med pengar till behandlingen. För att komma tillrätta med spelberoende måste dessa människor få hjälp med att förstå sitt spelberoende och komma till insikt om det svåra beroendet. Det är olyckligt att det idag inte finns vare sig resurser eller tillräckligt med specialinriktade behandlingshem som kan hjälpa dem som blir svårt spelberoende.
Vissa spelberoende är så unga som tolv år. Den stora tillgången till spel kombinerat med känslor av nedstämdhet och depression är inkörsporten visar ny forskning. Mer än 75 000 svenska ungdomar är spelberoende eller löper risk att bli det. En större andel bland de spelberoende ungdomarna konsumerar alkohol och droger än andra ungdomar. Kännetecknet för dem som fastnar i spelberoende är att de är nedstämda, deprimerade och i behov av professionell hjälp. Dessa ungdomar behöver stöd och hjälp att komma ur sina spelberoenden.
Alltför många ungdomar under 18 år spelar på automaterna/lyckohjulen. Detta kan ske därför att automaterna inte alltid står under uppsikt. Krögare som inte följer reglerna ska bli av med licensen, men detta fungerar knappast i verkligheten, vilket är oacceptabelt.
Gävleborgs län toppar listorna i jämförelse med övriga delar av landet då det gäller vilka medborgare som spelar mest på olika vinstgivande spel. I genomsnitt spelar en gävleborgare för cirka 4 173 kronor per person och år. Detta behöver inte väcka någon oro om det inte var så att spelberoendet bland de unga ökar dramatiskt samtidigt som spelandet börjar i allt lägre ålder. Under första halvåret 2002 ökade Vegasspelen i Gävleborg med 60 procent. Lättillgängliga automater och så kallat kreditspel möjliggör för unga människor att spela långt över sin ekonomiska förmåga.
Staten måste ta ett större ansvar för satsning på forskning kring spelberoende och kopplingen mellan ungas spelberoende och ungas utsatthet samt komma med förslag till preventiva åtgärder.
När min motion behandlas vid förra årets budgetproposition, betänkande 2003/04:SoU1, hänvisade utskottet dels till att Statens folkhälsoinstitut hade regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende, dels att kulturutskottet våren 2002 i samband med behandlingen av regeringens proposition 2001/02:153 Lotterier över Internet m.m. behandlat ett antal motioner varav ett tiotal innefattat frågeställningar rörande spelberoende. I betänkandet föreslog kulturutskottet ett tillkännagivande med anledning av krav på preventiv information och effektiv behandling av den som kan anses vara spelmissbrukare. Bland annat framhölls vikten av att staten måste öka stödet såväl till förebyggande åtgärder som till behandling av dem som inte längre kan hantera sitt spelande.
Socialutskottet uttalade att Statens folkhälsoinstituts arbete med förslag till handlingsprogram sammantaget med kulturutskottets tillkännagivande gjorde att min motion fick anses tillgodosedd. Socialutskottet föreslog dock ett tillkännagivande om att regeringen vid det kommande arbetet med att genomföra handlingsprogrammet bör beakta det som tas upp i motionerna om spelets samhällsekonomiska konsekvenser och forskning på området. Riksdagen följde utskottet.
I Statens folkhälsoinstituts förslag till handlingsprogram för att motverka spelberoende ingår, som ett av flera mål, att utbudet av spel och marknadsföringen av dem skall utformas så att överdrivet spelande inte uppmuntras. För att uppnå detta mål föreslås bl.a. förbättrad tillsyn över värdeautomater i samverkan med kommunerna samt tekniska åtgärder för att minska risken för att värdeautomater bidrar till att utveckla spelberoende. Vidare planerar Finansdepartementet att ge Lotteriinspektionen i uppdrag att, i samråd med Statens folkhälsoinstitut och Rikspolisstyrelsen, analysera effekterna av Statens folkhälsoinstituts förslag till begränsningar för spel på värdeautomater. Lotteriinspektionen skall redogöra för hur de föreslagna åtgärderna påverkar utvecklingen av spel på värdeautomater, andra automatspel och alternativa spelformer. Man föreslår redovisning av uppdraget i samband med årsredovisningen för 2004. Syftet med uppdraget är att granska om minskade öppettider för spel på värdeautomater innebär att annat oönskat spel ökar.
I skrivandets stund har inte mycket hänt. Under spelbranschens möte i Visby sommaren 2004 sade Lotteriinspektionens Peter Alling att man lämnat in 100-tals anmälningar om exempelvis olagliga spelautomater men att ingenting händer. Det oroande är att dessa olagliga spel finansierar den organiserade brottslighetens verksamhet, exempelvis trafficking och bordellverksamhet.
Min uppfattning är att det fortfarande finns en glamoriserande bild av spel där spelandet anses vara ett respektabelt nöje som omgärdas av ett skimmer av lyx och flärd. Som politisk beslutsfattare anser jag att denna fråga på nytt bör belysas och att riksdagen måste fatta beslut om att införa en lag om att minst fem procent av vinsterna ska gå till rehabiliterande verksamhet. Riksdagen bör även förändra lagstiftningen kring marknadsföring av spel. En fortsatt översyn av utvecklingen av ungas spelberoende är nödvändig.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |