Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fredsmonument.
I Sverige och även på ett antal platser utanför vårt lands gränser finns minnesmärken som markerar insatser av svensk militär. Det rör sig om såväl kungar som generaler och trupp. Sverige har i snart tvåårhundraden lyckats hålla sig utanför krig. Under förra seklet - 1900-talet - var det dock många svenskar som iklädda uniform och i såväl uppdrag för och av det egna landet som i NF:s och FN:s namn gjorde stora insatser. En del med det egna livet som insats. Under t.ex. de fyra åren i Kongo i början av 1960-talet var det 18 svenskar som gjorde detta yttersta av offer.
Individen, den svenske soldaten har inte uppmärksammats. Det har varit det personliga ställningstagandet som har lett att man har anmält sig till tjänstgöring i FN från Korea till Kongo eller som år 1939 i frivilligförband till broderlandet Finland. Många är också de som i krigsslutet av år 1945, som beredskapssoldater gjorde hjältemodiga individuella insatser av humanitärt slag när flyktingströmmarna nådde vårt land.
En av många som kom till Sverige efter ett halvt decennium av krig, terror och ständig flykt, och som just fick uppleva den mänskliga värme och hjälpsamhet som så mycket har varit kännemärke för svenska militära insatser under 1900-talet, var den för ett par år sedan bortgångne författaren och konstnären Eino Hanski.
Hans idé om ett minnesmärke över den svenske soldaten i fredens tjänst, där han själv också hann göra en modell, förtjänar att fullföljas - antingen genom att hans eget förslag i fullskala utförs eller ett annat verk baserat på samma värderingar skapas.
|
Stockholm den 23 september 2004 |
|
|
Anita Sidén (m) |