Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avgifterna från programföretagen i stället går till en fristående fond, t.ex. förvaltad av Dramatiska institutet, där unga oetablerade filmare kan söka pengar för olika filmprojekt.
Intresset för svensk film växer. Men fortfarande lär det vara medelålders män (filmare och producenter) som tar hand om större delen av de statliga filmstödspengarna. Oberoende granskningar har också visat att bred underhållningsfilm får påfallande stora belopp jämfört med dokumentärfilm och konstnärligt utmanande filmprojekt.
Men det finns gott om uppstickare; fanzine-TV är ett exempel som ger unga med filmdrömmar en chans. Men som så ofta är bristen på pengar ett problem, framför allt för unga och oetablerade filmare.
Granskningsnämnden för radio och TV är en statlig myndighet som i efterhand granskar innehållet i de radio- och TV-program som riktar sig till den svenska allmänheten. Nämnden prövar om sända program stämmer överens med radio- och TV-lagen. Brott mot reglerna kan leda till att granskningsnämnden ansöker hos domstol om att programföretaget åläggs att betala en särskild avgift till staten. Denna avgift kan variera mellan 5 000 och 5 miljoner kronor.
Varje år uppgår den totala bötessumma, som programföretagen tvingas betala till mellan 3 och 5 miljoner kronor, pengar som går direkt in i statskassan.
|
Stockholm den 17 september 2004 |
|
|
Lena Adelsohn Liljeroth (m) |