Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den kyrkoantikvariska ersättningen.
Ett populärt mål för turister från vårt eget land och från andra länder är våra kyrkor. Dessa byggnader har förutom att vara lokaler för gudstjänster och förrättningar ett stort kulturhistoriskt värde och är en väsentlig del av Sveriges historia. Sedan beslutet om kyrkoantikvarisk ersättning togs har kyrkans ekonomiska situation årligen försämrats. Detta innebär att underhåll av kyrkorna inte kan ske i önskad omfattning och många pastorat ser med oro framemot att behöva stänga kyrkor, vilket får till följd att kyrkans kulturföremål endast blir tillgängliga på bilder.
I 4 kap. kulturminneslagen står det att kyrkobyggnader etc. skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. Kulturminneslagen behandlar också skyddet av inventarier: "de skall förvaras och vårdas väl".
Det kyrkliga kulturarvet skall betraktas som alla svenskars gemensamma kulturarv, inte bara de kyrkotillhörigas. Därför är det nu angeläget att tillskjuta ytterligare medel utöver tidigare bestämd kyrkoantikvarisk ersättning samt att ange en viljeinriktning för vad som skall hända med ersättningen efter 2009.
|
Stockholm den 16 september 2004 |
|
|
Lars-Ivar Ericson (c) |