Frågan om det verkligen behövs en ungdomspolitik ställs ofta. Det går inte att dra alla ungdomar över en kam, de individuella skillnaderna är mycket stora. Men det finns vissa saker som förenar ungdomar som grupp. Urskiljande är att många ungdomar befinner sig i utbildning, precis är på väg att etablera sig på arbetsmarknaden och i början av sin boendekarriär. Därför fokuseras vår ungdomspolitik på det som är viktiga vardagsfrågor för många ungdomar: utbildning, arbete och bostad. Vi tar även upp frågor som rör brottsbekämpning och möjligheter för ungdomars fritidssysselsättning och kultur.
Efter tio år med Socialdemokraterna vid regeringsmakten är resultatet för ungdomspolitiken bedrövligt. Ungdomar har i mycket hög grad drabbats av de försämringar av ekonomi och välfärd som skett under 90-talet. Den senaste uppföljningen av regeringens ungdomspolitik som Ungdomsstyrelsen gjort visar att regeringen misslyckats med merparten av delmålen för ungdomspolitiken. Propositionen (2004/05:2) för regeringens ungdomspolitik under de kommande åren är tyvärr mycket mager på konkreta åtgärder för att förbättra ungdomars situation.
I vår motion presenterar vi ett brett åtgärdsbatteri för att förbättra ungdomars förutsättningar. Vi vill att alla ungdomar ska få lika goda möjligheter i livet oavsett bakgrund. Vi vill också ge ungdomar makt att själva bestämma hur de vill leva sina liv.
Riksdagen avslår proposition 2004/05:2.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta ett register över vad ungdomar i åldern 16-19 år är sysselsatta med.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vilka övergripande mål och huvudområden som skall gälla för den nationella ungdomspolitiken.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att delmålen för ungdomspolitiken bör finnas kvar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att satsningar bör göras på grundskolan, för att tidigt fånga upp elever i behov av extra stöd och hjälp, i stället för att bygga ut det individuella programmet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skillnaderna i förutsättningar för ungdomar på grund av etnisk bakgrund, kön, sexuell läggning och handikapp särskilt bör beaktas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om speciella inflytandeformer för ungdomar över 18 år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en praktikgaranti för ungdomar som saknar sysselsättning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta instegsjobb för ungdomar som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta speciella enheter på arbetsförmedlingarna som bara jobbar för ungdomar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetsförmedlingarna skall ha rätt att dra in a-kassan för dem som inte följer kraven i sin individuella handlingsplan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre undervisning om entreprenörskap i skolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge svaga elever mer kvalificerad hjälp av utbildade speciallärare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge betyg och nationella prov tidigare för att uppmärksamma stödbehov vid ett tidigt stadium.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förbättra villkoren för fristående skolor och införa en nationell skolpeng för ökad likvärdighet mellan kommuner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra tvååriga gymnasieprogram som leder till en yrkesexamen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att grundskolan skall ha ansvaret för att elever når målen i de viktiga basämnena svenska, engelska och matematik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra det möjligt att hyra ut en del av sin bostad skattefritt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka ungdomars betalningsförmåga för att förbättra möjligheterna till att få en bostad.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla regelverket och öka flexibiliteten vid byggande av nya bostäder för att på så sätt öka det totala byggandet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av att stödja ungdomars egen kultur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ungdomar måste ges möjligheter att få tillgång till kultur och den viktiga roll som skolan spelar för att förmedla kultur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att för tidiga elitsatsningar inom idrotten skall motverkas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge lika förutsättningar för tjejer och killar i idrotten bl.a. vad gäller träningstider, bidrag och utbildning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av snabba åtgärder för unga lagöverträdare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samhället måste visa tydliga gränser och normer för vad som är tillåtet som ett sätt att motverka ungdomsbrottslighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta speciella ungdomsdomstolar och ungdomsrotlar vid åklagarväsendet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det måste skapas bättre vägar bort från kriminalitet för unga personer där brottslighet är eller är på väg att bli en livsstil.
Under de tio år som Socialdemokraterna regerat Sverige har utvecklingen för landets ungdomar gått åt fel håll. Det visar bl.a. Ungdomsstyrelsens uppföljning av den nationella ungdomspolitiken, Ung 2004. Av de 32 delmål som sattes upp i samband med den förra ungdomspolitiska propositionen, På ungdomars villkor (1999), har regeringen misslyckats med att uppnå en majoritet av målen. Det är särskilt allvarligt att målen för viktiga områden som utbildning, bostad, arbete och minskat socialbidragsberoende inte uppnås.
Det finns en enorm potential bland landets unga. Ett av statens absolut viktigaste åtaganden måste vara att garantera goda förutsättningar från start för alla individer oavsett bakgrund. Utan en politik som ger förutsättningar för Sveriges unga att lyckas i livet är alla andra mål dömda att misslyckas. Inget samhälle kan bli bättre än dess förmåga att ta tillvara den uppväxande generationen. I framtiden ställs Sverige inför svåra demografiska problem. Vi har en åldrande befolkning som gör att den arbetande delen av befolkningen måste försörja en allt större del som står utanför arbetsmarknaden. Att ge dagens ungdomar goda förutsättningar i livet måste därför vara en av regeringens högsta prioriteringar.
Tråkigt nog är inte regeringens proposition det avstamp för att ge alla ungdomar lika goda förutsättningar i livet som Sverige nu skulle behöva. I regeringens proposition finns många fagra ord men listan över konkreta åtgärder är mycket mager. En av de större satsningar som föreslås är på gymnasieskolans individuella program (IV), där det satsas knappt en halv miljard. IV inrättades av Göran Persson under hans tid som skolminister. Han sade då att det individuella programmet är till för ett ytterst fåtal som inte når upp till grundskolans mål och som på gymnasiet ska få lite extra stöd. IV är nu det näst största programmet! Av dem som börjar studera på IV slutar endast 17,4 procent med ett fullständigt gymnasiebetyg. Att sätta in stödet för svaga elever på gymnasiet är feltänkt från början. Stöd ska sättas in tidigt på grundskolan innan problem blir för stora.
Av listan pååtgärder framgår också att det i grunden finns en skillnad i syn mellan den socialdemokratiska regeringen och Folkpartiet liberalerna. Att döma av åtgärderna ser regeringen mest ungdomar som en grupp med problem som det offentliga måste hjälpa ovanifrån. Exempelvis vill regeringen inrätta ett register för att hålla koll på vad alla ungdomar i åldern 16-19 år sysslar med. Ett sådant register ser vi som alltför integritetskränkande. Kommunen bör istället koncentrera sina resurser till att söka upp ungdomar som är på väg att hamna snett och se till att det finns fungerande åtgärder för att få dessa i arbete eller utbildning. Vår politik går ut på att skapa en trygg grund för alla unga och att ta tillvara den kraft och förmåga som varje individ har. Vi tror på att du själv vet hur du vill leva ditt liv.
Det finns tydliga konfliktlinjer mellan den socialdemokratiska regeringens politik och den liberala politik som Folkpartiet liberalerna förespråkar. Vi har i grunden olika synsätt på hur samhället fungerar. Det socialistiska synsättet, som präglar regeringens tänkande, ser ett samhälle byggt på grupper eller klasser. En liberal ser samhället som bestående av unika individer. Vi är alla olika. När man hela tiden försöker dela in människor i grupper som tillskrivs specifika behov får man en förfalskad samhällsbild.
Regeringen har fastslagit som mål att hälften av alla ungdomar ska läsa vidare på högskolan efter gymnasiet. Det är ett mycket bra mål men misstaget man gjort är att också fastslå högskoleutbildning som en norm för alla.
Regeringens norm gör gällande att alla ska se till att skaffa sig en högskoleutbildning. Detta sätts som mål för dem som blivit arbetslösa. Alla gymnasieprogram ger idag högskolebehörighet. Samma kurser i matematik ges till elever som ska bli bilmekaniker som till blivande civilingenjörer. Resultatet har blivit att fler än någonsin hoppar av gymnasiet. De senaste siffrorna visar att nästan en fjärdedel av gymnasieeleverna avbryter sina studier. Den socialdemokratiska regeringen vill att alla ska stöpas i samma form. Detta är ett felaktigt tänkesätt. Samhället kommer i all framtid även att vara beroende av en stor grupp praktiskt yrkeskunniga individer. Idag finns i praktiken ingen fungerande utbildningsväg för dessa individer, vilket visar hur skadligt det är när staten slår fast en norm för hur alla ungdomars framtid ska se ut. De som inte passar in, slås ut.
I regeringens "ungdomspolitik" utgår man ofta från att problemen för gruppen ungdomar kan lösas genom att man tillsätter projektgrupper och samordnare. Vi anser att det inte leder till några goda resultat att ovanifrån försöka lösa ungdomars problem. Individer är olika och därför krävs anpassade lösningar. En liberal politik syftar till att ge en grogrund för människors engagemang och vilja att ta tillvara sina möjligheter i livet.
Socialdemokratins grupptänkande gör att människor hamnar i kläm när de inte passar in i mönstret. Resurser går också till spillo eftersom satsningarna inte får den avsedda effekten. Samhället är inte uppdelat i grupper eller klasser. Det består av människor av kött och blod. Här har det alltid funnits en vattendelare mellan liberaler och socialister. Vårt partis namn, Folkpartiet liberalerna, kommer från att vi inte anser att samhället är byggt på olika klasser eller intressegrupper. Vi för en politik som riktas till folk med olika bakgrund och förutsättningar. En politik som ger frihet och rättvisa.
Skillnaden i synsätt på ungdomspolitiken mellan Folkpartiet liberalerna och Socialdemokraterna avspeglas i högsta grad i hur målen formuleras. De övergripande mål som regeringen sätter upp är följande två: ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Dessa mål och texterna som är knutna till dem andas en övertro på att staten ska lösa ungdomars problem. Det finns ett ovanifrånperspektiv som inte ger mycket utrymme för att lita på individens egen förmåga. Vi vill ge ungdomar friheten att leva det liv som de önskar, staten ska ge förutsättningarna. Särskilt bör uppmärksammas att det idag råder stora skillnader i förutsättningar beroende på etnisk bakgrund. Detta måste förändras. Det gäller även skillnader som kön, sexuell läggning och funktionshinder.
Ökad frihet medför också ett ansvar. Ska ungdomar kunna skaffa sig ett verkligt inflytande krävs det att de själva tar sitt ansvar och är beredda att engagera sig. Att skapa speciella inflytandeformer för ungdomar som är äldre än 18 år kan få effekten att ungdomar istället stängs ute från verkliga möjligheter att påverka. För att ge ungdomar detta är det viktigaste målet att förändra befintliga strukturer så att fler ungdomar ska kunna inkluderas i beslutsfattandet. Detta gäller både den offentliga och den ideella sektorn samt de politiska partierna. De övergripande mål som vi i Folkpartiet liberalerna vill sätta upp för den nationella ungdomspolitiken är:
Alla ungdomar ska garanteras lika möjligheter från start i livet
Alla ungdomar ska ges förutsättningar att själva välja sin framtid
De huvudområden som ungdomspolitiken bör fokusera påär de viktiga vardagsfrågorna som berör det stora flertalet ungdomar. Ungdomspolitiken ska inte vara till för en liten engagerad elit. De huvudområden som vi vill koncentrera oss påär också de som under tio år med en socialdemokratisk regering blivit mest eftersatta. Våra huvudområden är:
Arbete
Utbildning
Bostäder
Brottsbekämpning och trygghet
Fritid och kultur
Arbetslösheten bland ungdomar har ökat mycket kraftigt. Totalt var i augusti 2004 ca 67 000 ungdomar registrerade som arbetslösa eller befann sig i arbetsmarknadspolitiska program. Den ökning av arbetslösheten som vi sett i Sverige på senaste tiden har drabbat de unga särskilt hårt och trots att konjunkturen går upp skapas inga nya jobb.
Den officiella siffran att 67 000 ungdomar mellan 18-24 år är utan arbete stämmer inte med verkligheten. Den sanna siffran stannar först vid ca 137 000. I en statlig utredning slogs det nyligen larm om att det i Sverige finns en grupp på ca 70 000 ungdomar som befinner sig helt utanför samhället, varav 30 000 permanent. De varken studerar, är arbetslösa, sjukskrivna eller sysselsatta i arbetsmarknadsprogram. Det finns mycket stora risker för unga människor som går sysslolösa och har förlorat sin framtidstro och sitt självförtroende. En del hamnar i ett destruktivt beteende av kriminalitet, alkoholmissbruk och droger.
För ungdomars självkänsla och möjligheter att själva försörja sig är det viktigt att fler jobb skapas. I propositionen presenteras inga åtgärder som kan väntas förändra situationen i någon väsentlig grad. Förslaget att skärpa arbetsrättslagstiftningen kan snarare få den motsatta effekten att arbetsgivare blir mer försiktiga med att ta in en ung person som saknar tidigare referenser. Folkpartiet presenterar i denna motion ett antal konkreta åtgärder som skulle skapa fler arbetstillfällen för ungdomar:
Praktikgaranti - för dem som är sysslolösa och saknar arbetserfarenhet. Det finns en stor grupp ungdomar som saknar sysselsättning och erfarenhet från ett arbete. Kommunen ska åläggas att ta fram praktikplatser som innebär att en person lär sig ett yrke genom att till en början gå vid sidan om. Vid kommunala upphandlingar bör det vara ett krav att ett antal praktikplatser ska ingå.
Instegsjobb - jobb för unga som har svårt att få ett första jobb. Att inrätta ett instegsjobb ska för arbetsgivaren vara billigare och innebära en mindre bindning än en ordinarie anställning. Den lägre kostnaden uppnås genom att arbetsgivaravgiften halveras. Den mindre bindningen uppnås genom att arbetsrätten under hela det år instegsjobbet pågår motsvarar den vid provanställning. Vi beräknar att omkring 25 000 ungdomar skulle kunna få instegsjobb.
Arbetsförmedling för ungdomar - där det ställs krav på den sökande. I den individuella handlingsplanen från arbetsförmedlingen ska det vara tydligt vilka krav som ställs på den arbetssökande. Det kan exempelvis vara krav på att söka ett visst antal jobb per månad. Följs inte den individuella handlingsplanen ska arbetslöshetsersättningen kunna utgå. På arbetsförmedlingen ska det inrättas speciella enheter för ungdomar. Det är en speciell situation unga står inför som aldrig haft ett riktigt jobb. Speciella enheter gör att ungdomar snabbt kan få den hjälp de behöver.
Entreprenörskap i skolan - är ett sätt att tidigt väcka intresset för att bli företagare. I Sverige startas i internationell jämförelse alldeles för få nya företag. Erfarenheterna från dem som har en utbildning där kunskaper om entreprenörskap ingår är mycket positiva. Sannolikheten att eleverna som under gymnasietiden ingått i utbildningsprojektet "Ung företagsamhet" själva blir företagare är fyra gånger större än för genomsnittet. Ca 20 % av dessa elever är själva företagare tio år efter utbildningen. I snitt har de sex anställda per företag. Utbildning med mångfald och kvalitet
Idag sker en stor utslagning av ungdomar i grund- och gymnasieskolan. Det är ett resultat av Socialdemokraternas likriktning där alla ska fångas in i samma mall istället för att blomstra som individer. Det är angeläget att alla elever som går ut grundskolan har tillgodosetts med goda kunskaper för att klara fortsatta studier. Men det allra viktigaste är att alla fått baskunskaperna - att skriva, läsa och räkna - och når målen i kärnämnena svenska, engelska och matematik. Elever med inlärningssvårigheter och annan problematik bör få extra stöd tidigt i grundskolan. Det bör satsas betydligt mer på speciallärare. Socialdemokraternas skolpolitik har lett till att 40 procent av 20-åringarna inte klarar gymnasieskolans uppsatta mål. Det är av stor vikt att det finns en bra arbetsmiljö, tidigare och bättre utvärdering och betyg samt hårda krav på hög kvalitet på utbildningen. De fristående skolornas villkor bör förbättras och en nationell skolpeng införas. Genom skolpengen ökar likvärdigheten mellan olika kommuner.
Enbart hälften av eleverna på de yrkesförberedande programmen klarar de uppsatta målen, vilket är helt oacceptabelt. Vi vill återinföra de tvååriga yrkeslinjerna istället för att som Socialdemokraterna satsa på en utbyggnad av de individuella programmen som är ett misslyckat projekt. Att satsa på yrkesexamen och riktiga lärlingsutbildningar skapar goda förutsättningar för en gedigen yrkesutbildning samt minskar avhoppen från gymnasiet eftersom det blir en kortare utbildning som kan attrahera skoltrötta och praktiskt intresserade ungdomar. Alla vill inte - och bör inte - bli akademiker. Vi behöver mångfald i samhället och en individanpassad utbildning. Universitet och högskolor måste kvalitetssäkras och rankas av oberoende kvalitetsinstitut. Dessutom bör den högre utbildningen kompletteras med fackhögskolor för kvalificerad yrkesutbildning.
När bostadsbristen kopplar ett allt hårdare grepp om Sverige är det de unga som drabbas värst. Över 60 % av Sveriges befolkning bor numera i en kommun med generell bostadsbrist. I en undersökning gjord av Hyresgästföreningen svarar 65 % av 20-27-åringarna att de har svårt att få tag på en bostad på sin ort. 1997 var den siffran "bara" 41 %, ändå har, enligt statistiken, åldersgruppen minskat med 30 000 personer. Den generella bostadsbristen har inte varit så stor på tio år som den är idag. Dessutom har studenternas ekonomiska standard försämrats med drygt 40 % de senaste 15 åren.
Lägger man även till den kraftiga ökningen av ungdomsarbetslösheten, är det enkelt att förstå att möjligheterna för ungdomar att få en egen bostad drastiskt försämrats de senaste åren.
I ett desperat försök att göra något åt en hopplös situation, introducerade regeringen en ny typ av subventioner till byggherrarna vid årsskiftet 2002/03. Subventionerna har inte visat sig ha någon som helst effekt på byggandet. Det är inte konstigt, subventioner eller prisregleringar har aldrig varit lyckade recept på att lösa problem. Propositionen föreslår att man ska tillsätta en bostadssamordnare och ge uppmärksamhet åt pilotprojekt. Dessa förslag tror vi inte på något sätt ändrar de grundläggande problem som finns på den svenska bostadsmarknaden. Vi liberaler vill lägga om bostadspolitiken och särskilt den som riktar sig till ungdomar. I vårt åtgärdsbatteri finns bl.a.:
Förenkling av regelverket. Regelverket kring byggande av bostäder är idag mycket krångligt och det leder till högre kostnader som drabbar hyresgästerna. Vissa krav är orimligt högt ställda och orsakar orimliga utgifter i byggandet. Ägarlägenheter måste också tillåtas.
Sänkta skatter . Sänkt fastighetsskatt och sänkta skatter på arbete gör det möjligt att få lönsamhet i fler byggprojekt.
Ökad konkurrens. På senare tid har det uppdagats att konkurrensen på delar av byggmarknaden är dålig. Vad som är extra uppseendeväckande är att till och med statliga bolag har ingått i karteller. Det krävs krafttag för att motverka karteller och olagliga prissamarbeten.
Hyra ut del av bostad skattefritt . Som ett sätt att snabbt lösa den akuta krisen i många storstäder och studieorter skulle en skattefrihet för uthyrning av en del av en bostad direkt kunna ge tak över huvudet för många ungdomar. För den som väntar på en lägenhet eller vill hålla nere bostadskostnaderna kan detta vara ett alternativ.
Flexibilitet . Det ska bli lättare att omvandla lokaler till bostäder. Det finns många lokaler i attraktiva lägen som idag står tomma. Det ska vara möjligt att driva igenom kreativa lösningar.
Offensiv statlig markpolitik. I många städer äger staten centrala tomter. Dessa ligger ibland i träda i väntan på att ett användningsområde ska hittas. Genom att låna ut marken till studentbostäder går det att på 15 veckor bygga färdiga lägenheter i moduler. När en bättre användning blir aktuell kan lägenheterna snabbt monteras ner.
Öka ungdomars betalningsförmåga. Istället för subventioner till byggherrarna är det mycket mer effektivt att öka ungdomars betalningsförmåga. Viktigast för de unga som inte pluggar är att få ett jobb. Folkpartiet liberalerna vill höja fribeloppet för den som extraknäcker vid sidan av studierna. Vi vill även höja studiemedlen och då särskilt för studenter med barn som har en särskilt tuff ekonomi.
År 2003 lagfördes 23 053 ungdomar i åldrarna 15-20 år för något brott. Av dessa dömdes mer än tio procent för misshandel eller grov misshandel. Dagens samhälle har blivit råare, något som i högsta grad påverkar ungdomars vardag. Antalet ungdomar dömda för rån eller stöld ligger på en alarmerade hög nivå.
För att förändra unga brottslingars beteende är det nödvändigt att samhället reagerar snabbt. Särskilt för unga lagöverträdare, mer än äldre kriminella, är det av stor vikt att en reaktion från samhället kommer snabbt. Tydliga gränser tidigt är också viktigt tillsammans med ett effektivt arbete med rehabilitering för den som fastnat i kriminalitet. Det måste finnas en väg bort från brottens bana för de unga där kriminalitet riskerar att bli en livsstil.
Det vi idag ser istället för snabba reaktioner, tydliga gränser och möjligheter att ta sig ur kriminalitet är ofta långsamma, valhänt skötta och inkonsekventa åtgärder för de unga som fastnat i kriminalitet. Det är svårt att tänka sig ett större svek mot dessa ungdomar än denna samhälleliga "flathet". Förändringar som kan snabba upp processerna för en ung person som hamnat i kriminalitet ger en möjlighet att bryta ett mönster medan chanserna att lyckas fortfarande är betydande. Exempel på förändringar är inrättandet av speciella ungdomsrotlar vid åklagarväsendet samt ungdomsdomstolar med korta väntetider. Med myndigheter som är speciellt inriktade på ungdomar kan kvaliteten på arbetet med att bekämpa ungdomsbrottsligheten stärkas. Folkpartiet har som mål att Sverige ska ha 22 000 poliser jämfört med dagens ca 16 000.
Den viktigaste av de förebyggande åtgärder som krävs för att minska ungdomskriminaliteten är att vuxenvärlden tydligt tar sitt ansvar. De normer och värderingar som vårt samhälle bygger på måste överföras till den yngre generationen. Det måste vara klart att föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barn. Ibland kan det vara svårt att vara förälder, då kan det behövas stöd och hjälp. Men den offentliga sektorn kan aldrig ta över det ansvar som vilar på föräldrarna.
Ungdomar spenderar mycket av sin tid i skolan. Det är därför viktigt vilka normer och regler som förmedlas i skolan. Lärare och rektorer måste därför få befogenheter att upprätthålla en god arbetsmiljö där mobbning, könsförnedrande språkvåld eller trakasserier aldrig tolereras.
Många av de ungdomar som fastnar i kriminalitet kommer från socialt belastade familjer. Vikten av att samordning sker mellan socialtjänst, polis och skola kan därför inte nog understrykas. Kampen mot missbruk av narkotika och alkohol måste intensifieras. Många gånger handlar det om att framförallt unga killar men även unga tjejer saknar vuxna förebilder. Utan förebilder är det svårt att känna trygghet i det egna skapandet av sin identitet.
Bland de många olika sorters åtgärder som sätts in för ungdomar som befinner sig på glid finns särskilt lyckade exempel. Vad som är kännetecknande för dessa åtgärder är ofta att man lyckas skapa framtidstro hos ungdomarna som behandlas. En möjlighet till en meningsfull sysselsättning och en social miljö som inte består av den sortens trygghet som ett kriminellt gäng medför, är grundläggande byggstenar. Inriktningen är att individen ska kunna tas sig in på arbetsmarknaden eller ta upp studierna. Regler, normer och krav för den som är placerad ska vara glasklara. Om åtgärderna kommer snabbt ökar chanserna för den unga förbrytaren att nå en väg ur kriminalitet.
Ungdomar har liksom alla människor behov av kulturell stimulans och meningsfulla sysselsättningar även under sin fritid. Till skillnad från de flesta vuxna, har ungdomar ofta inte de ekonomiska eller sociala resurserna att kunna tillfredsställa dessa behov av egen kraft. Den segregation av kulturella mönster, som skilda ekonomiska och sociala förutsättningar kan skapa, bör brytas genom ett offentligt stöd till ungdomars kulturella aktiviteter och fritidssysselsättningar.
Genom ungdomarna läggs grunden för framtidens nya kulturmönster. Bland dem som är unga i dag finns den kulturellt medvetna publiken i framtiden och här finns framtidens kulturskapare. För många ungdomar är kultur intimt förknippad med en livsstil. Kultur blir därför en del av identiteten.
En av de förutsättningar som har störst påverkan på individens möjlighet att ta del av kulturlivet är förmågan att läsa. Folkpartiet liberalerna vill prioritera basfärdigheterna läsning, skrivning och räkning i grundskolan. För att stimulera läsandet ska varje elev ha tillgång till ett skolbibliotek av hög kvalitet eller ett folkbibliotek som är anpassat för elevers behov.
Både för den personliga utvecklingen och för skolarbetet har kulturella aktiviteter en stor betydelse. Därför värnar Folkpartiet liberalerna om att eleverna ska uppleva kulturella aktiviteter och få utöva aktivt kulturskapande. Detta ska ske genom estetisk verksamhet inom skolans ram, men det är också viktigt att peka på kultur- och musikskolornas betydelse.
Idrotten är vår största folkrörelse. Nästan hälften av alla medborgare är med i en idrottsförening. Det engagemang och den sammanhållning detta för med sig betyder mycket för samhället, inte minst på mindre orter. Med sin mångfald och lättillgänglighet har idrotten unika möjligheter att överbrygga motsättningar och öka förståelsen mellan olika grupper i samhället.
Inom alltför många idrottsföreningar finns tydliga inslag av en elitisering av barnverksamheten. Trots att Riksidrottsförbundet är tydligt i sitt budskap och menar att barnidrott ska vara rolig och ingenting annat är verkligheten trots detta ibland en annan. Det är också viktigt att det på så många platser som möjligt finns tillgång till s k näridrottsplatser för spontanidrott, där köns- och åldersskillnader spelar mycket mindre roll än inom den organiserade idrotten. Lika möjligheter inom idrotten för tjejer och killar är en självklarhet för Folkpartiet liberalerna.
Idrotten ska främja integration. Det är viktigt att idrottsrörelsen välkomnar ledare och idrottsutövare av olika bakgrund. Ingen får diskrimineras p.g.a. kön, etnisk bakgrund, religion eller sexuell läggning.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Axel Darvik (fp) |
|
|
Lennart Kollmats (fp) |
Cecilia Wikström (fp) |
|
Hans Backman (fp) |
Torkild Strandberg (fp) |