Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte förlänga regionförsöket.
År 1998 bildades Västra Götalands län som en konsekvens bl a av nya arbetsformer inom den statliga förvaltningen och ett ökat behov av samordning av olika funktioner. Eftersom lagen har ett tvingande krav på att det inom varje län skall finnas ett landsting blev det nödvändigt att antingen ändra lagen eller slå samman de tre tidigare landstingen i Älvsborg, Skaraborg och Bohuslän. Även sjukvårdsdelarna i Göteborgs stad överfördes till den nya sjukvårdshuvudmannen, Västra Götalands läns landsting med start år 1999.
Utöver lagkravet om att det inom varje län skall finnas ett landsting fanns det en mängd politiska argument för att slå samman landstingen och bilda en region med ansvar även för den regionala utvecklingen. Främst av dessa var skälet om ökad demokrati. Moderaterna motsatte sig denna förändring och förespråkade i stället en mer decentraliserad modell där kommuner i samverkan skall spela en större roll. Moderaterna är fortsatt motståndare till landstingen som mellannivå med beskattningsrätt och följaktligen också till att de statliga pengarna för regional utveckling administreras av denna nivå.
I och med Ansvarskommitténs utredningsarbete är det av yttersta vikt att de regionförsök som pågår utvärderas grundligt. I annat fall riskerar Ansvarskommittén att gå miste om vital information om hur regionaliseringen har fungerat i praktiken i Sverige.
Dagens regionaliseringsdebatt utgår alltför mycket från idealtillståndet, det vill säga hur politiker tror och önskar att en region skall fungera. Det pratas mycket om ökad demokrati, bättre medborgarkontrakt och bättre förutsättningar för att t ex få infrastruktursatsningar. I själva verket vet man från SOM-institutets vid Göteborgs universitet rapporter att medborgarna anser att Västra Götalandsregionen är ett politikerprojekt och att medborgarna inte alls känner sig delaktiga. T ex känner sig endast sex procent som västra götalänningar.
För att inte falla in i ett alltför kategoriskt resonemang där det bara finns plats för svart eller vitt, vill vi också peka på att det finns fördelar med ökat regionalt samarbete. Exempelvis har kollektivtrafiken i Västsverige förbättrats i och med att de tidigare trafikhuvudmännen slagits samman till en. Mycket av det konstruktiva samarbetet i Västsverige har dock utgått från en vital frivillig samverkan som vuxit fram underifrån, i kommunerna, i olika samarbetsformer.
Eftersom det inte finns en entydig bild av vad regionförsöket i Västra Götalandsregionen har lett till är behovet stort av en opartisk utvärdering. T ex pågår det en sådan vid Högskolan i Halmstad. Utvärderingen skall omfatta såväl sammanslagningen av de tidigare landstingen som övertagandet av de statliga regionala utvecklingspengarna - ett arbete som nu pågått i sex år. Det är dags för en utvärdering innan beslut tas om Västra Götalandsregionens framtid.
|
Stockholm den 25 oktober 2004 |
|
|
Elizabeth Nyström (m) |
|
|
Cecilia Widegren (m) |
Inger René (m) |
|
Kent Olsson (m) |
Ulf Sjösten (m) |