Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regionförsöket i Skåne skall permanentas men att den exakta utformningen bör anstå till dess att Ansvarskommitténs arbete avslutats.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det regionala självstyret i Skåne under försöksperioden bör utökas till att fullt ut innefatta huvudansvaret och tillhörande resurser som avser regionalpolitik, regional näringspolitik samt planering av regional transportinfrastruktur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ger Ansvarskommittén tilläggsdirektiv om att studera frågor som berör gränsöverskridande regioner (t.ex. Öresundsregionen).
En politik som ger Sveriges olika regioner förutsättningar att utveckla sina styrkor är bra för Sverige. Den regionala mångfalden är en tillgång för Sverige. Därför bör olika modeller för regionalisering kunna prövas i olika delar av landet. När den regionaliseringstrend som under en längre tid pågått i andra delar av Europa nu börjar få fotfäste i Sverige, är det viktigt att den nationella likriktningen inte ersätts av regional likriktning utan av regional mångfald.
Det behövs till exempel en öppenhet för att en gräns- och tillväxtregion som Skåne har ett behov när det gäller regional beslutskompetens som i vissa delar skiljer sig från andra regioner.
I Skåne råder bred politisk enighet om det positiva i att flytta ansvar för regionala utvecklingsfrågor från staten till regionen. Frågor om kommunikationer, näringsliv och kultur kan behandlas bättre med ett regionalt, skånskt perspektiv. Att denna åsikt är väl förankrad såväl bland beslutsfattare inom politik och näringsliv som i befolkningen i övrigt visade den samstämmiga kritik som riktades mot regeringens försök att avbryta försöksverksamheten i slutet av förra mandatperioden. Resultatet av protesterna blev att en majoritet i riksdagen beslutade att försöksverksamheten i Skåne skulle fortsätta. Det är vår bedömning att samma starka opinion fortfarande finns till förmån för stärkt skånskt regionalt självstyre.
Vi tillstyrker regeringens förslag att förlänga försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning. Det är rimligt att regionaliseringen ses i det större sammanhang som Ansvarskommitténs utredning utgör.
Vi har emellertid svårt att se att slutsatsen av den diskussion som initieras av Ansvarskommittén kan leda till annan slutsats än att permanenta det regionala självstyret i Skåne. Riksdagen bör därför som sin mening uttala att regionförsöket i Skåne ska permanentas men att den exakta utformningen bör anstå till dess Ansvarskommitténs arbete avslutats.
Vi menar att ett permanentat regionalt självstyre i Skåne måste innebära att beslutskraften och beslutskompetensen utvidgas. Den så kallade PARK-kommitténs förslag bör i detta avseende betraktas som ett lägsta golv för omfattningen av den regionala beslutskraften. Huvudansvaret och tillhörande resurser som avser regionalpolitik, regional näringspolitik samt planering av regional transportinfrastruktur bör därför föras över från länsstyrelsen till regionen. Statliga medel för utvecklingsprojekt skall fördelas av regionen. Regionen skall också själv fördela utvecklingsmedel till regionala kulturinstitutioner.
För att få underlag till beslut om hur omfattande det regionala självstyret i Skåne bör vara framöver bör försöksverksamheten under perioden fram till 2010 utökas till att omfatta ovanstående beslutsområden.
Framväxten av en gränsöverskridande Öresundsregion innebär fler möjligheter för den arbetssökande och ett större urval av kompetent personal för företagen - vilket i sin tur verkar för regionens ökade attraktionskraft och tillväxtgrad.
Denna utveckling ställer emellertid nya krav på samhällsorganisationen. Dåligt harmoniserade regler på den danska och svenska sidan av Öresund reser barriärer för enskilda, institutioner och företag som vill dra nytta av gränsregionens potential.
Ett annat problem med gränsöverskridande regioner är bristen på gemensamma fora och behovet av övergripande "institutioner". I Öresundsregionen har man t.ex. pekat på behovet av gemensam fiskeförvaltning, behovet av större samverkan och gemensamma fora för forskning, för att nämna några områden. Frågan är om denna samordning alltid skall ske nationellt eller om det i många fall är lämpligare med ett samarbete sker regionalt.
Denna situation är inte unik för Öresundsregionen. Runt om Sverige finns gränsregioner där arbetskraftens och företagandets gränsöverskridande försvåras av nationella regler för socialförsäkringar och skatter. De utmaningar som det svenska samhället ställs inför av en ökad gränsöverskridande verklighet bör därför särskilt studeras av Ansvarskommittén.
|
Stockholm den 28 oktober 2004 |
|
|
Christer Nylander (fp) |
|
|
Tina Acketoft (fp) |
Ulf Nilsson (fp) |
|
Torkild Strandberg (fp) |
Marie Wahlgren (fp) |
|
Allan Widman (fp) |