Riksdagen beslutar om en sådan ändring av indelningslagen att riksdagen får ett bestämmande inflytande över rikets indelning i landsting.
Enligt 8 kap. 5 § regeringsformen skall grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner bestämmas i lag. Förutsättningarna för och förfarandet vid ändringar av indelningen i kommuner regleras i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, indelningslagen. Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen omfattar varje landsting ett län, om inte något annat är särskilt föreskrivet.
Beslut om ändring i kommun- och landstingsindelningen meddelas av regeringen. I vissa - mera tekniska - situationer får beslut meddelas av Kammarkollegiet eller, i fråga om kommuner inom samma län, av länsstyrelsen.
Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift får enligt 11 kap. 8 § RF ej fullgöras av riksdagen i vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen. Bestämmelsen innebär bl.a. att riksdagen inte genom att stifta lag kan tillägga sig själv rätt att avgöra frågor som är att anse som beslut i enskilda fall. Av detta får anses följa att riksdagen inte kan stifta lag om landstingstillhörigheten för endast en viss kommun.
Enligt indelningslagen (1979:411) ska ändring medföra bestående fördel för ett landsting respektive en kommun eller en del av ett landsting respektive en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt.
Ekonomisk reglering ska ske vid förändring.
Indelningsändringsinitiativ ska komma från: kommun, kommunmedlem, landsting, landstingsmedlem, även regeringen och Kammarkollegiet.
Regeringen anses ha rätt fatta beslut om mindre ändringar, vid större skall riksdagen höras.
Karakteristiskt för förhållandet mellan regering och riksdag är att riksdagen kan stifta lag på det område inom vilket regeringen har normgivningskompetens, att riksdagen kan underlåta att delegera normgivningskompetens till regeringen och att riksdagen kan återta sådan kompetens från regeringen sedan den en gång delegerats.
Frågan om riksdagens ställning ifråga om indelningslagen har aktualiserats av fallet Heby. Det var folkomröstning i Heby kommun angående länsbyte valdagen 1998. 57,7 procent röstade för ett byte, 39,9 procent röstade mot.
Kammarkollegiet föreslår länsbyte den 26 september 2000, vilket var avsett att träda i kraft den 1 januari 2003.
Regeringen avslår den 19 april 2001 begäran om länsbyte.
Bostadsutskottet föreslår och riksdagen beslutar om utredning av länsindelningsbestämmelser och indelningslagen regler den 12 juni 2001. Regeringen ger sådant tilläggsdirektiv till Kommundemokratiutredningen. Utredningen kommer fram till att det behöver belysas i större sammanhang (Ansvarskommittén).
Hösten 2001 tar bostadsutskottet initiativ till lagstiftning om länsindelningen. Förslaget avvisas av Lagrådet som otillräckligt. Samtidigt klargörs att en förändring kräver ett initiativ i konstitutionsutskottet eftersom indelningslagen ligger under KU.
I KU begärs att utskottet skall ta initiativ i syfte att ändra indelningslagen så att riksdagen får beslutanderätt över landstingsindelningen och så att Heby skall kunna fåändrad tillhörighet från och med den 1 januari 2003.
Processen i KU försenas. Till slut kommer en promemoria fram om ändring av indelningslagen. Den sänds ut på begränsad remiss. Flera instanser avråder från att ta detta beslut utan noggrannare analys. Av tidsskäl - bl a med hänsyn till valförberedelser - ser sig majoriteten i utskottet tvingat att inte fullfölja initiativet.
I samband med motioner 2002/03 tar KU åter upp frågan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har egen majoritet i utskottet (ej i kammaren). Majoriteten förhindrar noggrann utredning av det tidigare förslaget till initiativ. Till slut begär minoriteten i utskottet att den tidigare promemorian skall gå till Lagrådet. Lagrådet avråder och anser att frågan behöver belysas ytterligare.
Utskottsminoriteten begärde därför i reservation att regeringen skall återkomma senast den 1 september 2004 till riksdagen med lagförslag i frågan. Utskottsmajoriteten motsatte sig detta. Reservationen vann dock i riksdagsomröstningen.
Debatten kring Hebys länstillhörighet har väckt den större principiella frågan. Är inte Sveriges regionala indelning av en sådan dignitet att den bör bli föremål för beslut i riksdagen? Hur Sverige är indelat i län och landsting har en stor betydelse för människors identitet och tilltro till det demokratiska systemet. Är det rimligt att det betraktas som ett enkelt, snabbexpedierbart förvaltningsbeslut som enbart regeringen ska fatta?
De fem partierna m, fp, kd, c och mp anser inte det. Det finns, enligt vår mening, starka skäl att flytta frågor som rör indelningen i län och landsting från regeringens till riksdagens beslutsdomäner. Redan idag är det en självklar princip att större förändringar i indelningen beslutas av riksdagen. Det vi vill göra är att justera lagstiftningen så att riksdagen också kan besluta i "mindre" indelningsändringar, såsom exempelvis i fallet om Hebys läns- och landstingstillhörighet.
Regeringen har tillsatt en utredning i frågan om att tillförsäkra riksdagen inflytande avseende landstingsindelningen. Den förväntas lämnas under hösten 2004. Proposition är utlovad till senvåren 2005. Om denna tidplan hålls kan beslut fattas hösten 2005, och efter det kan t ex Heby få sin landstingstillhörighet löst.
Det finns dock inga garantier för att regeringen lämnar en proposition. För den händelse detta inte sker måste kammarmajoriteten och utskottsminoriteten ha handlingsfrihet att i rimlig tid fastställa en lagstiftning enligt kammarmajoritetens önskan.
Därför väcks i denna motion yrkande om att riksdagen beslutar om en sådan lagändring att riksdagen får ett bestämmande inflytande över rikets indelning i landsting.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Ingvar Svensson (kd) |
|
|
Nils Fredrik Aurelius (m) |
Tobias Krantz (fp) |
|
Kerstin Lundgren (c) |
Gustav Fridolin (mp) |