Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att bedriva en offensiv kommunpolitik från riksdagens sida i syfte att stimulera kommundelningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bredda den kommunala skattebasen i syfte att göra kommunsektorn oberoende av statliga bidrag.1
1 Yrkande 2 hänvisat till FiU.
Kommunerna är den politiska nivå som medborgaren upplever som den mest demokratiska. Här finns närheten där invånarna känner igen sina politiker så att en fruktsam dialog kan föras. I större kommuner tonar ett legitimitetsproblem upp som skyndsamt bör åtgärdas. Det sker inte genom att göra dem större!
Tendenser finns i dagens samhälle att om man slår ihop två svaga kommuner får man en stark. Det synsättet präglar även regeringens budgetproposition där regeringen, med stödpartier, aktivt har för avsikt att stödja en process där allt större kommuner skapas. Det är knappast i enlighet med målet om att "förbättra den offentliga sektorns möjligheter att hantera framtidens välfärdsåtaganden" (dir. 2004:93, Ansvarsutredningen). Har man det perspektivet har förmodligen den demokratiska aspekten utelämnats i begreppet "välfärdsåtaganden".
Om en kommunsammanslagning skall ske måste kraven komma underifrån. Utifrån ett befolkningsperspektiv finns idag ett fortsatt stöd för små kommuner. Det synsättet finns uppenbarligen även i Europa i övrigt då ingen trend finns att slå samman kommuner till större enheter. I stället bör inriktningen vara att stärka demokratin, stärka befolkningskontakten mellan väljare och valda och stärka det kommunala självstyret så att de förtroendevalda får ett reellt ansvar. En sådan inriktning kan på sikt skapa åtminstone 350 livskraftiga kommuner i Sverige. På så sätt ökas såväl den enskildes frihet som det lokala självstyret. En offensiv kommunpolitik från riksdagens sida ger möjligheter till kommundelningar om det finns folkligt stöd för detta. Detta bör ges regeringen till känna.
Den reella beslutskraften för de förtroendevalda i kommuner och landsting kräver en breddad ekonomisk skattebas som gör kommunerna oberoende av statliga bidrag med skattetillväxt på hela skattebasen. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Jörgen Johansson (c) |