Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att det tillsätts en utredning som syftar till att föreslå ett demokratiskt valt ting/parlament för sverigefinnarna.
Grunden för minoritetspolitiken finns i regeringens proposition 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige. Regeringens och riksdagens minoritetspolitiska beslut innebär att samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar erkänns som nationella minoriteter i Sverige. Genom en särskild lagstiftning (SFS 1999:1175/1176) garanteras enskilda laglig rätt att använda samiska, finska och meänkieli i kontakter med myndigheter och domstolar i vissa geografiska områden, s.k. förvaltningsområden. För finskspråkiga omfattas förvaltningsområdet av Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå.
Den klart största gruppen av nationella minoriteter är sverigefinnarna. 95 procent av dem bor utanför de nuvarande förvaltningsområdena. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning om en eventuell utvidgning av förvaltningsområdet så att lagen även skulle omfatta Mälardalen. Utredningen förväntas bli klar i mars 2005.
I Mälardalen beräknas bo över 200 000 sverigefinnar, alltså majoriteten av landets sverigefinska minoritet. Att utvidga och utveckla förvaltningsområden är viktigt men inte tillräckligt. Sverigefinnarna behöver också en egen politisk institution i form av ett ting eller parlament som kan jämföras med t.ex. sametinget.
Sverigefinnarna saknar idag ett demokratiskt valt organ var deras representanter företräder sverigefinnarnas intressen. Varken Sverigefinska Riksförbundet (SFRF) eller Sverigefinländarnas delegation har direktvalda representanter. Idag utses representanterna från olika organisationer och föreningar. Vi vill här påpeka att endast en liten del av sverigefinnarna är medlemmar i organisationer och föreningar som har rätten att utse personer till SFRF och Sverigefinländarnas delegation, en ännu mindre del är aktiva medlemmar. Representanter i respektive organ är inte direktvalda av nationella minoritetsgruppen. Med andra ord är det långt kvar till en representation valt enligt principen en kvinna eller en man och en röst.
Ett sverigefinskt ting/parlament skulle kunna fungera som ett rådgivande organ. Det vore ocksåönskvärt att detsamma skulle kunna besluta om vissa frågor t.ex. inom kulturpolitiken. Ledamöterna skulle kunna väljas i samband med allmänna val. Sverigefinska kandidater på riksdags-, kommun- och landstingslistor skulle också kunna kandidera till tinget/parlamentet för sverigefinnarna. De röstberättigade skulle förslagsvis registrera sig i god tid före valet för att också kunna delta i valet till sverigefinska tinget. Vi menar därför att regeringen bör tillsätta en utredning som syftar till att föreslå ett demokratiskt valt ting/parlament för sverigefinnarna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Elina Linna (v) |
Karin Thorborg (v) |