Riksdagen beslutar om ändring i vallagen (1997:157) 2 kap. 2 § enligt vad som i motionen anförs om valkretsarnas namn.
Den 1 januari 1998 bildades Västra Götalands län genom en sammanslagning av Skaraborgs län (utom kommunerna Habo och Mullsjö som kom att tillhöra Jönköpings län), Älvsborgs län och Göteborgs och Bohus län. Därmed var alltså den statliga regionala organisationen bildad. Vid valet hösten 1998 fick invånarna i den blivande Västra Götalandsregionen för första gången även välja ett regionfullmäktige, det vill säga regionens "riksdag", med 149 ledamöter.
Den 1 januari 1999 bildades så Västra Götalandsregionen. Den innebar att landstinget i Älvsborg, Bohuslandstinget, landstinget i Skaraborg och sjukvårdsverksamheten i Göteborgs kommun slogs samman till en enhet. Men utöver att sköta landstingens traditionella sjukvårdsverksamhet blev regionen också på försök ett regionalt självstyrelseorgan som tog över länsstyrelsens ansvar för utvecklingen i Västra Götaland. Regionbildningen innebar därmed att bland annat ansvaret för sjukvård och tillväxt- och utvecklingsfrågor samlades under regionfullmäktige.
En drivande tanke bakom Västra Götalandsregionens bildande var att demokratin skulle fördjupas genom införandet av en regional demokrati. Det vill säga att frågor som rörde Västra Götalands utveckling och framtid skulle avgöras av regionens egna direktvalda politiker, inte som tidigare av statliga tjänstemän på länsstyrelsen. Förhoppningen var att demokratin skulle vitaliseras genom att makten blev lokalt förankrad och byggde på engagemang för den egna bygden. Därför läggs nu också stor vikt vid nätverksidén, alltså att enskilda människor, föreningar, företag, kommuner, högskolor med mera ska vara med och skapa den nya regionen.
Regionen fungerar väl, men inne på sitt sjätte år är fortfarande de gamla länsidentiteterna djupt rotade i regionens invånare. Trots att det numera står Västra Götalands östra på Skaraborgarnas valsedel, Västra Götalands södra på södra Älvsborgsbornas valsedel, Västra Götalands norra på norra Älvsborgsbornas valsedel och Västra Götalands västra på Bohuslänningarnas valsedel är det inte i första hand östra, södra, norra eller västra västgötar de känner sig som. Alltjämt är de Skaraborgare, Älvsborgsbor eller Bohuslänningar.
Väljarna i Göteborg kan läsa "Göteborgs kommun" på sin valsedel, det är logiskt och glasklart. Att Göteborgarnas valkrets skulle ha döpts till Västra Götaland sydväst skulle knappast ha underlättat på valdagen. Samma logik som gällde vid "dopet" av valkretsen Göteborgs kommun borde gälla även i resten av regionen. De nuvarande valkretsarnas namn förvirrar nämligen mer än vad de förenklar. Att det på valsedeln ska stå de namn på valkretsen som också används i folkmun borde vara självklart och skulle underlätta ställningstagandet på valdagen. Inget huvudbry skulle behöva ägnas åt att verkligen välja rätt sedel.
Därför borde riksdagen fatta beslut om att ändra namnen på valkretsarna 17, 18, 19 och 20 i vallagen (1997:157) 2 kap. 2 §. Västra Götalands västra valkrets till Bohuslän, Västra Götalands norra valkrets till Norra Älvsborg, Västra Götalands södra valkrets till Södra Älvsborg och Västra Götalands östra valkrets till Skaraborg. Ändringarna bör införas senast från och med den 1 januari 2006.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Monica Green (s) |
|
|
Arne Kjörnsberg (s) |
Mona Berglund Nilsson (s) |
|
Christina Nenes (s) |