Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen om att framlägga ett förslag till proportionellt valsystem också för de kommunala valen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunerna skall få full kostnadsersättning för de kostnader som ansvaret för allmänna val innebär.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen om att utreda möjligheten av att rösträtt ska ges från det år man fyller 18 år.
Regeringen förslår i proposition 2004/05:163 Ny vallag att 1997 års vallag skall ersättas av en ny lag. Syftet med denna lag är att hela valförfarandet skall regleras samlat, på ett mer lättillgängligt sätt än vad som sker i den nuvarande lagen. Propositionen har föregåtts av en parlamentariskt sammansatt kommitté, Vallagskommittén, som i november 2004 lämnade betänkandet Ny vallag (SOU 2004:111). Den nya lagen innebär bl.a. att det lokala ansvaret för genomförande av val samlas hos kommunerna. Samtidigt stärks säkerheten vid röstning, och kraven på att ordna vallokaler och röstningslokaler för funktionshindrade väljare höjs.
Regeringen föreslår ingen ändring av nuvarande regler vad gäller val till kommun- och landstingsfullmäktige. Frågan om proportionella val till kommunfullmäktige har många gånger analyserats. Vid samtliga tillfällen har det kunnat konstateras att i de kommuner som är valkretsindelade har mandatfördelningen blivit sådan att ett eller flera partier erhållit fler eller färre mandat än vad som skulle ha gällt vid proportionella val i kommunen.
I kommuner utan valkretsindelning (kommuner med färre än 24 000 röstberättigade) finns i princip proportionella val genom tillämpningen av jämkande uddatalsmetoden. I de kommuner (79 kommuner vid 2002 års val) som är valkretsindelade med två eller fler valkretsar erhålls däremot inte en proportionell fördelning av mandat i förhållande till respektive partis totala röststyrka i kommunen som helhet. Nuvarande system tar endast hänsyn till "styrkan" i respektive valkrets, vilket i praktiken leder till att vissa partier gynnas alternativt missgynnas mandatmässigt.
I de kommuner som inte är valkretsindelade är den naturliga spärren för att erhålla mandat beräknad med utgångspunkt från lägsta tillåtna antal mandat i kommunfullmäktige (31 mandat) 3,2 % och för högsta tillåtna mandattal i en envalskretskommun (49 mandat) 2,08 %.
När en kommun med nuvarande oproportionella valsystem för de kommunala valen indelas i valkretsar höjs den naturliga "småpartispärren" med automatik till 4 % om varje valkrets innehåller 25/26 mandat (lägsta antal mandat enligt nu gällande vallag).
Nuvarande vallag för valkretsindelning i kommunvalet, utan regelverk för när justeringar skall göras från två till tre eller fler valkretsar, innebär att justeringar kan göras mer eller mindre godtyckligt, men också av rent politiskt taktiska orsaker för att "stänga ute" något eller några partier. Därtill kan nuvarande vallag ge som resultat att en majoritet av väljarna i en kommun blir en minoritet i den valda församlingen.
Enligt vår mening borde utredningen ha lagt fram förslag till ett proportionellt valsystem också för de kommunala valen som undanröjer ovan nämnda effekter. Det faktum att Grundlagsutredningen tillsatts och skall beröra dessa frågor hade inte hindrat att nu framlägga en angelägen reform av valsystemet. Regeringen bör i tilläggsdirektiv tydliggöra att Grundlagsutredningen skyndsamt skall återkomma med ett sådant förslag. Detta skall ges regeringen till känna.
Regeringen föreslår att den del av valanslaget som Valmyndigheten i dag använder för den s.k. poströstningen och institutionsröstningen skall föras över till kommunerna. Ersättningen till kommunerna bör, enligt regeringens förslag, utgå med dels ett fast belopp, som är lika stort för alla kommuner, dels med ett rörligt belopp som beräknas på grundval av antalet röstberättigade i varje kommun vid valet till kommunfullmäktige.
Regeringen anger att valanslaget skall ligga kvar på nuvarande nivå efter den huvudmannaskapsförändring som den nya vallagen innebär. För 2006 skall ett engångsbelopp utgå för att täcka ökade kostnader för utbildning m.m. som kan tänkas uppkomma till följd av huvudmannaskapsförändringen. Från valanslaget skall dock frånräknas de kostnader som Valmyndigheten avtalar med Posten AB om - dels kostnader för att skicka förtidsröster till annan kommun, dels lantbrevbärarnas medverkan. Posten AB har för sin del angivit att ersättningen måste täcka direkta kostnader, andel i gemensamma kostnader samt kapitalkostnader och skälig vinst. Denna summa kommer inte att vara konstant, och risken är uppenbar att dessa kostnader rejält gröper ur anslaget som skall täcka kommunernas kostnader. Eftersom både denna kostnad och kommunernas kostnadsansvar saknar empirisk grund synes det inte rimligt att hävda att finansieringsprincipen täckts in med föreslagen nivå på anslaget. Utifrån 2006 års val bör därför en förnyad prövning göras i syfte att säkra att kostnaderna för valen inte övervältras på kommunerna samtidigt som förväntningarna och kraven på vallokaler m.m. växer. I likhet med vad som blir fallet för att täcka kostnaderna för det helstatliga Posten AB måste frågan om statsbidragets storlek beakta kommunernas pris- och löneökningar. Remissvaren från kommunerna visar tydligt att det finns en oro för att finansieringsprincipen inte kommer att beaktas. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet pekar på att det är angeläget att löne- och prisökningar regelmässigt beaktas när bidraget fastställs. Det är av yttersta vikt att kommunerna fullt ut kompenseras för de extra utgifter som ansvaret för valförfarandet innebär. Detta skall ges regeringen till känna.
Nuvarande rösträttsålder är 18 år. Centerpartiet anser att rösträtt borde ges från det år en person fyller 18 år, för att på så vis ge även dem som är födda sent pååret möjlighet att vara med och besluta om de kommande fyra åren. Frågan om rösträttsåldern fanns inte med vare sig i utredningens direktiv eller i utredningen. Regeringen bör därför i tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen tydliggöra att Grundlagsutredningen skyndsamt skall återkomma med ett förslag om hur rösträtt kan ges från det år en person fyller 18 år. Detta skall ges regeringen till känna.