Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att föreskrifter för Kungliga hov- och slottsstatens beslut skall utarbetas.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring av grundlagen så att statschefen och övriga medlemmar i den kungliga familjen erhåller religionsfrihet på samma villkor som rikets övriga invånare.
Regeringen har efter överläggningar med riksdagspartierna meddelat avsikten att tillsätta en utredning om grundlagen. Enligt direktiven kommer utredningen inte att se över frågan om statsskicket. Dagens system med konstitutionell monarki kommer därför att bestå tills vidare, eftersom inget utarbetatalternativ finns. Republik enligt ett system med president liksom valmonarki är exempel på tänkbart alternativ.
Kungliga Hovstaterna (i dagligt tal kallad hovet) har till uppgift att bistå statschefen och Kungliga Huset i deras officiella plikter. Riksdagen tilldelar Kungliga hovstatenoch Kungliga slottsstaten årliga anslag. Anslagsposten Kungliga hovstaten omfattar Hovförvaltningen och Riksmarskalkämbetet. Anslagsposten Kungliga slottsstaten avser Ståthållarämbetet och Kungliga Husgerådskammaren.
Anslaget Kungliga hov- och slottsstaten avser täcka kostnaderna för statschefens officiella funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från anslaget betalas driftskostnader för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll, som finansieras av Statens fastighetsverk. Vidare betalas Kungliga Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier som tillhör staten men som disponeras av konungen. Husgerådskammaren förvaltar även de Bernadotteska stiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket.
Enligt 2 § 3 lagen (2 002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. får Riksrevisionen granska den verksamhet som bedrivs av Kungliga slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Granskningen skall, med de begränsningar som följer av att någon resultatredovisning inte behöver lämnas, kunna ske både som årlig revision och effektivitetsrevision. I granskningen ingår dock inte att bedöma om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut.
I ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen har begärts en större öppenhet och insyn i fråga om anslaget till Kungliga hovstaten. Det är rimligt att Kungliga hov- och slottsstaten i likhet med andra offentligfinansierade institutionerblir föremål för inte bara årlig revision och effektivitetsrevision utan också för en revision avseende lämpligheten i beslut. Det är olämpligtatt viss verksamhet ska varaundandragen den granskning och samtidigtdet stöd som en revision innebär. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att föreskrifter för Kungliga hov- och slottstatens beslut ska utarbetas och attRiksrevisionen bör ges i uppdrag att revidera de beslut som fattas i relation tillnämnda föreskrifter.
Oavsett statsskick gäller sedan ett femtiotal år i Sverige religionsfrihet. Denna omfattar dock inte alla medborgare. Statschefen med familj är enligt grundlagen undantagen. I successionsordningen (SFS 1810:926), som är en av Sveriges fyra grundlagar, föreskrivs i 4 §:
"Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten."
Den som av egen och fri vilja väljer en annan trosuppfattning än den stadgade fråntas således rätten att ärva tronen. Hotet om förlorad successionsrätt är en stark inskränkning av den kungliga familjens religionsfrihet. Inskränkningen i den kungliga familjens religionsfrihet är knappast förenlig med ett modernt demokratiskt samhälle utan ter sig mer som en kvarleva från en gången tid då religiös enhet påstods råda. Det är dags att låta regenten och övriga i den kungliga familjen omfattas av religionsfriheten. Grundlagen bör därför ändras i detta avseende.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Olle Sandahl (kd) |
Torsten Lindström (kd) |