Riksdagen beslutar att tidigarelägga riksmötets öppnande till mitten av augusti.
Det är dags att tidigarelägga tidpunkten för riksmötets öppnande till mitten av augusti. En sådan förändring skulle framför allt innebära ett flertal förbättringar för ledamöternas arbetssituation. Höstens arbete kan då utföras under en lägre och mindre stressad tid. Plenifria veckor ger möjlighet för resor, studier och arbetsplatsbesök, och kan med fördel planeras in flera gånger under hösten utan att riksdagsarbetet blir försenat. Genom att tidigarelägga tidpunkten för riksmötets öppnande förlängs därmed riksdagsåret.
Riksmötet öppnas vid en särskild sammankomst i kammaren senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar riksmötet öppnat och statsministern avger regeringsförklaring om inte regeringsskifte pågår. Det högtidliga öppnande av riksmötet är starskottet för ett nytt och ofta hektiskt riksdagsår. Ofta förekommer resor både inom landet och utomlands i en ledamots vardag. Förutom att delta i utredningar, kommittéer, utskottsmöten och arbetsplenum, är en viktig del av uppdraget att hålla kontakten med människor på hemmaplan, delta i studie- och arbetsplatsbesök, besöka fackliga avdelningar, organisationer och det lokala och regionala föreningslivet m.m. I dessa sammanhang ger ibland människor uttryck för uppfattningar om att vi riksdagsledamöter är lediga från det att riksdagen avslutas i juni och fram till riksdagens öppnande i september. Såär förvisso inte fallet men bara det faktum att denna tid betraktas som ett "sommarlov" innebär att förtroendet för de folkvalda undermineras. Genom att tidigarelägga tidpunkten för riksdagens öppnande till mitten av augusti skulle denna kritik mildras. Men framförallt skulle ett tidigareläggande av riksmötets öppnande innebära mer tid för varje ärende och mer debatt inför varje beslut, förutom de förbättringar av ledamöternas arbetssituation som redan nämnts ovan.
|
Stockholm den 23 september 2004 |
|
|
Monica Green (s) |