Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av sekretesslagen.
Sekretesslagen är den lag i Sverige som avgör när en allmän handling eller en uppgift om en sådan hos en myndighet är belagd med sekretess. I sekretesslagen behandlas många frågor - från rikets säkerhet till skyddet för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden.
Grunden är att den enskildes rätt till sekretess skall vara skyddad hos alla myndigheter och att endast den enskilde själv kan lätta på sekretessen genom sitt medgivande. Det finns dock undantag i lagen.
Undantagen gäller myndigheter som handlägger någon form av tjänst, ärende eller förmån, till exempel försäkringskassor och domstolar, som behöver handlingar för att kunna utföra sitt arbete. I sådana fall måste andra myndigheter på begäran lämna sekretessbelagda uppgifter till försäkringskassan. Härvid behövs inget särskilt medgivande från den enskilde.
Skyddet för den personliga integriteten är utomordentligt viktigt och skall värnas. Dock händer det att detta skydd i vissa undantagsfall kan komma att stå i motsatsförhållande till vad som är bäst för individen. Sekretesslagen kan förhindra, eller används som skäl för brist på information från exempelvis skola till föräldrar, eller polis till föräldrar.
Erik började missbruka droger och blev vid 17 års ålder tvångsomhändertagen för vård. En arbetsam tid för familjen följde. När Erik väl kom hem till samhället, till ett boende hos mamma och pappa, och fick återfall i sitt missbruk, fick inte hans föräldrar information om det. Polisen, som sett Erik och som förstått vad som var på gång hänvisade till sekretesslagen. Och Erik, över 18 år och myndig, kunde gå ned sig i missbruk än en gång.
Juha går på ett gymnasium i en förort i Stockholm. Han är 19 år. Lärarna på skolan ser att Juha håller på att hamna snett, misstänker knark och ser oroande tendenser. De ser ingen möjlighet att kontakta och tala med Juhas föräldrar, allt med hänvisning till att han är myndig och sekretessen "står i vägen".
I en mindre kommun i Småland bor en familj med en mamma som har problem både med alkohol och droger. Vid återfall i missbruk förbjuder hon vårdpersonal att berätta vare sig för maken eller andra familjemedlemmar om sitt hälsotillstånd eller om hon ens får vård eller befinner sig på sjukhus eller institution.
Dessa exempel visar på svårigheter med en lagstiftning som har till uppgift att skydda den enskilde. Ibland kan skyddet bli så starkt, att det tvärtom blir motsatt effekt.
Ibland kan lagen kringgås med hänvisning till den enskildes bästa, men ofta "vågar" handläggare/lärare/polis/vårdpersonal inte det, alternativt hänvisar man till lagen av rena bekvämlighetsskäl.
Vi anser med hänvisning till vad här ovan anförts att det därför bör göras en översyn av sekretesslagen.
|
Stockholm den 23 september 2004 |
|
|
Magdalena Andersson (m) |
Jan-Evert Rådhström (m) |